Diskussionen kring mediernas partiskhet är en ständigt pågående debatt. Från vänsterhåll brukar det heta att svenska medier är högervridna eftersom de flesta tidningar är privatägda och har liberala eller borgerliga ledarsidor. Från högerkanten menar man i stället att journalistiken är vänstervriden eftersom de flesta reportrarna inom den svenska journalistkåren har vänstersympatier. Medierna, partiska eller inte, har en stor inverkan på vilka frågor människor tycker är viktiga och även i vilken utsträckning dessa frågor används av medborgarna när de bedömer sina politiska ledare eller partier. I den här uppsatsen ville vi försöka ta reda på hur rapporteringen av Sveriges två största politiska partier, Socialdemokraterna och Moderaterna, sett ut under fyra fall under mandatperioden 2006–2010. Vi ville titta närmare på vad som låg bakom partiskhet och också om de olika medietypernas olika medielogik påverkade när tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet rapporterade partiskt. Vi tog hjälp av en kvantitativ innehållsanalys för att mäta förekomsten av positiv, neutral eller negativ rapportering för Socialdemokraterna och Moderaterna. Vi valde att mäta denna förekomst under fyra enveckorsperioder mellan 2006 och 2010: Regeringen Reinfeldts bildande samt ministeravhoppen i oktober 2006, Mona Sahlins tillträde som Socialdemokraternas partiledare och Göran Perssons avgång från samma post i mars 2007, Lehman Brothers kollaps och finanskrisen i september 2008 samt Greklandskrisen (finanskrisens andra våg) i maj 2010. Vårt resultat av undersökningen visade att kvällstidningarna var mer negativa i sin rapportering då nyhetsrapporteringen präglades av skandalgestaltning och personifiering (som i de två första fallen). Morgontidningarna behöll sin neutrala rapportering i nästa samma grad oavsett tidsperiod. Sammantaget missgynnades Socialdemokraterna i något högre grad än Moderaterna av mediernas rapportering. Vidare pekar de resultat vi ha kommit fram till i den här uppsatsen på att det till stor del var medielogiken som avgjorde vilken typ av publicitet som Moderaterna och Socialdemokraterna fick. Mediernas partiskhet avgjordes inte av deras politiska ståndpunkter, utan av vilken typ av nyhetsförmedling som passade respektive medietyp bäst.

Denna studie syftar till att undersöka svenska mediers bevakning av det amerikanska presidentvalet 2012. Frågeställningarna vi vill ha svar på handlar om huruvida medierna varit partiska i rapporteringen, det vill säga är rapporteringen positiv eller negativ kring någon av presidentkandidaterna i svenska medier? Och vilken syn på mediernas demokratiska uppgift grundar sig rapporteringen på? För att få svar använder vi oss av kvantitativ innehållsanalys av artiklar i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet. Metoden gör det möjligt att undersöka partiskheten med hjälp av journalistikforskaren Kent Asps aktörsbehandlingsindex. Normativ medieteori utgår från att medier har ett samhällsansvar när det gäller att rapportera om händelser. De ska vara opartiska och nyhetsförmedlingen korrekt och allsidig. Vi ska ta reda på om medierna har tagit detta ansvar, eller om de har rapporterat positivt eller negativt kring någon part. Teorin tar även upp medieforskaren Denis McQuails medieideologier. Studien resonerar sedan kring vilken medieideologi som respektive tidning tillhör, för att svara på vilken syn tidningarna har på deras demokratiska uppgift. Resultatet i undersökningen visar att alla undersökta medier rapporterade mer positivt om Barack Obama, Demokraternas presidentkandidat, än de gjorde om Romney, Republikanernas presidentkandidat, om än i olika grad. Aftonbladet var den tidning som gav den mest balanserade rapporteringen. Aftonbladets rapportering kan förklaras utifrån den professionella modellen, där medierna informerar medborgarna, som i sin tur själva får bilda sig en uppfattning. Expressens, DN:s och SvD:s rapportering kan förklaras utifrån den sociala ansvarsmodellen, som menar att medierna har en moralisk plikt gentemot samhället och ett ansvar för att grundläggande demokratiska värden utkristalliserar sig.

I denna uppsats används kvantitativ innehållsanalys för att pröva storstadspressens objektivitet gällande rapporteringen om valrörelsen 2014. Storstadspressen definieras som de fyra stockholmstidningarna: Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Syftet är att kartlägga hur dessa tidningar rapporterar om sammanhållningen inom de två politiska blocken, Alliansen och De rödgröna, vilka konkurrerar om att bilda regering efter valet. Objektivitet har operationaliserats som opartiskhet, vilket avser att medier balanserar uppmärksamheten och graden av positiv och negativ framställning mellan parterna i ett givet sammanhang. Resultaten indikerade att storstadspressens rapportering av valrörelsen, med avseende på sammanhållningen inom blocken, gynnade Alliansen mer än De rödgröna och att skillnaderna mellan tidningarna var betydande. För två av fyra tidningar kunde partiskhetsutlåtanden göras, där en bedöms som partisk och en som opartisk. Dagens Nyheters rapportering bedömdes som partisk, då Alliansens fick betydligt mer uppmärksamhet och nästan uteslutande positiv uppmärksamhet, samtidigt som De rödgröna fick avsevärt mindre utrymme och mestadels negativ uppmärksamhet. Svenska Dagbladet å andra sidan lyckades balansera sin rapportering mellan blocken, både i fråga om utrymme och behandling och bedömdes därför som opartisk i frågan. Aftonbladet och Expressens resultat var tvetydiga och tillät inte att utlåtanden gjordes, åt det ena eller andra hållet.

The fossil population structure of the gastropod Neptunea angulata from the late Pliocene and Early Pleistocene was investigated in this project in order to contribute to a wider study on the influence of predation on populations and the evolutionary history of organisms. Over time, predator-prey relationships can drive evolution in a way similar to the Red Queen Hypothesis. However, before the effects of predation can be understood one must determine how the population dynamics functioned without the influence of predation. There are a number of problems that arise when determining population dynamics for fossil assemblages. These are usually caused by missing fossil data and the uncertain nature of their absence. Bias is rife within fossils at various stages from post-portem processes to when they are present in museum collections. One way to estimate these biases is to investigate the population structures of the fossils both directly from the fossil record and from museum collections. The variation in oxygen istopes found in N. angulata shells corresponded to yearly cycles which then were counted to determine the age of the specimen at time of death. Measuring the length of the spiral at yearly intervals provided the growth rate for the organism while it was alive. The growth rates were then used to determine the ages of specimens based on their size. The resulting ages were organized into an age distribution graph which was used to determine any museum bias. Bias in the preservation was also investigated by measuring the taphonomic damage of organisms of different size and then determine the distributions of size vs taphonomy. The ages of three specimens were found to differ even though the organisms had similar whorl lengths. As a result the growth equations differed and so different age distributions were calculated from each growth equation. All the age distributions demonstrated that the museum collections did show some bias against the smaller sized and thus younger specimens. There also appeared to be a size bias towards small N. angulata within the fossil record, with the extremely small individuals missing. The majority of the smallest specimens found in the field collections were not actually N. angulata specimens. A major problem with the results was a lack of data and a small sample size and it is highly recommended that an extensive collection and review of material be undertaken to fully determine the population structure present in the fossil assemblages. Other parts of the study, for example, the growth rates also require larger data sets in order for the confidence of the data to be improved. / I detta projekt studerades snäckpopulationer (Neptunea angulata) från Pliocen och Pleistocen för att besvara bredare frågeställningar om predation och dess inflytande på populationer och evolution. Innan man kan fastställa effekten av predation så behöver man förstå hur populationen betedde sig utan predationstryck. Flertalet problem uppstår när man studerar fossila populationer: tillgången på data kan vara begränsad och det kan vara svårt att se vad som saknas och varför. Information från fossil förloras från tiden som organismen dör fram till att de återfinns i museisamlingar. Ett sätt att uppskatta informationsförlusten är att studera fossil såväl i fossilbäddar som i museisamlingar. Genom att använda sig av den observerade cykliska skillnaden i stabila syreisotoper mellan olika tillväxtzoner i skalen av Neptunea angulata var det möjligt att uppskatta åldern på en organism vid en viss längd. Hastigheten med vilken snäckan växte beräknades genom att mäta förändringen i längd mellan olika åldrar. Genom att beräkna hur snabbt en snäcka växte så var det möjligt att använda storleken på fossilerna för att uppskatta dess ålder då den dog. Fossilen organiserades efter ålder för att visa populationsstrukturer. Förluster av fossil efter deposition uppskattades undersöktes genom att bestämma om mindre storleksgrupper var mer skadad än större storleksgrupper . Den varierade tillväxten hos olika snäckor användes för att beräkna dess åldrar. Det upptäcktes att museisamlingar tenderade att inneha större och äldre individer. Det tycktes också finnas färre små fossil av Neptunea angulata inom opartisk samling. Några av de extrement små individerna saknades helt och majoriteten av de minsta fossilen var inte ens Neptunea angulata. Skador på fossilen var större ju mindre individerna var. Mängden data inverkade negativt på denna studie och därför rekommenderas en omfattande genomgång av de tillgängliga samlingarna för att bättre kunna besvara frågor kring denna population i framtiden.

Syftet med vår uppsats är att undersöka Aftonbladet och Nerikes Allehandas rapportering av Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. Vi vill ta reda på om rapporteringen är partisk eller ej och i så fall vem som gynnas eller missgynnas. Vi har utgått ifrån att Sverigedemokraterna får en viss särbehandling då det anses vara ett främlingsfientligt parti. Vi har valt att använda oss av en kvantitativ metod då vi vill undersöka frekvenser och utrymme. Det vi vill ha svar på är hur Nerikes Allehanda respektive Aftonbladet rapporterar om partierna. Vi vill även veta vem som får representera partiet i artiklarna. Vår undersökning pekar på att Sverigedemokraterna gynnas i form av stor medial bevakning. Det är det parti som oftast står i förgrunden, det vill säga att artikeln huvudsakligen handlar om partiet, men får sällan komma till tals. Kristdemokraterna är det parti som oftast får komma till tals och de får ofta uttala sig i frågor som ligger utanför deras hjärtefrågor. Miljöpartiet får också komma till tals och uttrycka sig i olika sakfrågor. Det förekommer betydligt fler politiska analyser om SD än om de andra partierna. Vilket innebär att många försöker utvärdera Sverigedemokraternas politik medan de andra partierna har representanter som svarar för deras politiska åsikter.

Diagnosprocessen är en av de mest väsentliga delarna inom läkaryrket. En feldiagnostisering kan innebära förödande konsekvenser. Forskningen menar att några av orsakerna bakom feldiagnostisering kan bottna i kognitiv partiskhet och erfarenhet. Forskningen betonar vikten att genom bättre självinsikt om sin kognitiva förmåga och noggrannare rutiner så kan feldiagnostisering minimeras. Syftet med denna studie var att undersöka läkares hantering av feldiagnostisering och vilka faktorer de anser kan påverka feldiagnostiseringar. Sex läkare deltog i studien. En tematisk analys tillsammans med meningskoncentrering användes för att bearbeta och analysera data. Resultatet visar att faktorer som kan påverka feldiagnostisering var ovisshet, som exempelvis svårfattliga symtom och en tidskrävande diagnosprocess. Resultaten visar vidare att läkares hantering för att undvika feldiagnostisering var av största vikt i diagnosprocessen, där konsultation och erfarenhet var två hanteringsmetoder för att minimera feldiagnostisering. Faktorerna bakom feldiagnostisering är många och kan vara svåra att upptäcka. Genom ökad förståelse och en bättre insyn på människors beslutsfattande, så kan feldiagnostisering identifieras snabbare, elimineras och förhindra vårdskada.

Sammanfattning: Datum: [2023-05-31] Nivå: Kandidat i Företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare: Mohammed Ali Abas         Harak Bedros        William Persson                           (01/09/27)                       (01/04/23)               (01/05/13) Titel: Sanningen, hela sanningen, och inget annat än sanningen… eller? - Oärlighet inom rekrytering Handledare: Magnus Hoppe Nyckelord: Social partiskhet, organisationskultur, etik, oärlighet, rekrytering  Forskningsfråga: Hur påverkar oärliga rekryteringsprocesser organisationer och kan det vara acceptabelt att vara oärlig i rekryteringsprocesser?  Syfte: Syftet med studien är att utforska och få en bredare förståelse för hur oärlighet uppfattas i rekryteringsprocesser och på vilka sätt det påverkar organisationer. Metod: Studien klassas som en fallstudie med strukturerade intervjuer och en enkätundersökning som datainsamlingsmetod. Tematisk analys med teoretiska utgångspunkter används som analyseringsmetod. Slutsats: Denna studie bidrar till vår förståelse av oärlighet vid rekrytering genom att undersöka det genom de teoretiska linserna, social partiskhet, organisationskultur och etik. Med kombinationen av strukturerade intervjuer och en enkätundersökning uppnåddes en mer heltäckande och nyanserad förståelse av fenomenet. Dessa insikter kan informera organisationer som vill skapa en mer rättvis och ärlig rekryteringsprocess. Ytterligare forskning inom detta område kan fördjupa vår förståelse och bidra till utvecklingen av strategier och riktlinjer för att effektivt ta itu med oärlighet vid rekrytering. / Abstract  Date: 2023-05-31 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalens University  Authors: Mohammed Ali Abas        Harak Bedros        William Persson                           (01/09/27)                    (01/04/23)              (01/05/13) Titel: The truth, the whole truth, and nothing but the truth… or? - Dishonesty in recruitment  Supervisor: Magnus Hoppe Keywords: Social Bias, organisational culture, ethics, dishonesty, recruitment  Research questions: How do dishonest recruitment processes affect organisations and can it be acceptable to be dishonest in recruitment processes? Purpose: The aime of the study is to explore and gain a broader understanding of how dishonesty is perceived in recruitment processes and in what ways it affects organisations.  Method: The study is classified as a case study with structured interviews and a questionnaire survey as data collection method. Thematic analysis with theoretical starting points is used as an analysis method. Conclusion: This study contributes to our understanding of recruitment dishonesty by examining it through the theoretical lenses of social bias, organizational culture, and ethics. With the combination of structured interviews and a survey, a more comprehensive and nuanced understanding of the phenomenon was achieved. These insights can inform organizations looking to create a fairer and more honest recruitment process. Further research in this area can deepen our understanding and contribute to the development of strategies and guidelines to effectively address recruitment dishonesty.

<p>Syftet med min uppsats är att undersöka Dagens Nyheters och Sydsvenska Dagbladets rapportering om Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Frågeställningarna jag vill ha svar på är om rapporteringen är partisk, det vill säga missgynnar eller gynnar partierna, och vilken syn på mediernas demokratiska uppgift som ligger till grund för rapporteringen. I första hand är det rapporteringen om Sverigedemokraterna jag vill undersöka, i och med att det inom mediebranschen pågår en debatt om hur man ska hantera partiet.  Utgångspunkten i min studie är olika medieideologier som härstammar från normativa medieteorier om vilka uppgifter medierna bör ha i det demokratiska samhället.  Metoden jag använder mig av är en kvantitativ innehållsanalys av artiklar i DN och Sydsvenskan under de tre första månaderna 2010. För att studera partiskheten använder jag mig av journalistikforskaren Kent Asps Ab-index som, enkelt förklarat, beskriver hur ett parti framställs i medierna. Resultatet analyseras utifrån hur väl tidningarna uppfyller sina demokratiska uppgifter enligt marknadsmodellen och den sociala ansvarsmodellen, två uppdaterade versioner av den frihetliga medieideologin och den sociala ansvarsideologin. Studien visar att DN är partisk, det vill säga missgynnar Sverigedemokraterna i rapporteringen om partiet. Det kan förklaras utifrån den sociala ansvarsmodellen, som menar att medierna har en moralisk plikt gentemot samhället och ett ansvar för att grundläggande demokratiska värden uppfylls.  Sydsvenskan ger överlag en mer gynnsam bild av partierna än DN. Det tyder på att Sydsvenskan ligger närmare den frihetliga ideologin, som utgår från att en fri debatt leder till att sanningen utkristalliserar sig.</p>

Syftet med min uppsats är att undersöka Dagens Nyheters och Sydsvenska Dagbladets rapportering om Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Frågeställningarna jag vill ha svar på är om rapporteringen är partisk, det vill säga missgynnar eller gynnar partierna, och vilken syn på mediernas demokratiska uppgift som ligger till grund för rapporteringen. I första hand är det rapporteringen om Sverigedemokraterna jag vill undersöka, i och med att det inom mediebranschen pågår en debatt om hur man ska hantera partiet.  Utgångspunkten i min studie är olika medieideologier som härstammar från normativa medieteorier om vilka uppgifter medierna bör ha i det demokratiska samhället.  Metoden jag använder mig av är en kvantitativ innehållsanalys av artiklar i DN och Sydsvenskan under de tre första månaderna 2010. För att studera partiskheten använder jag mig av journalistikforskaren Kent Asps Ab-index som, enkelt förklarat, beskriver hur ett parti framställs i medierna. Resultatet analyseras utifrån hur väl tidningarna uppfyller sina demokratiska uppgifter enligt marknadsmodellen och den sociala ansvarsmodellen, två uppdaterade versioner av den frihetliga medieideologin och den sociala ansvarsideologin. Studien visar att DN är partisk, det vill säga missgynnar Sverigedemokraterna i rapporteringen om partiet. Det kan förklaras utifrån den sociala ansvarsmodellen, som menar att medierna har en moralisk plikt gentemot samhället och ett ansvar för att grundläggande demokratiska värden uppfylls.  Sydsvenskan ger överlag en mer gynnsam bild av partierna än DN. Det tyder på att Sydsvenskan ligger närmare den frihetliga ideologin, som utgår från att en fri debatt leder till att sanningen utkristalliserar sig.

No description available.