Problemformulering och syfte:Var fjärde år ska de amerikanska medborgarna rösta om vem som blir landets nästa president. Det är ett val som får mycket uppmärksamhet över hela världen och även i Sverige. Hur medier väljer att gestalta ett val kan ha betydelse för demokratin, genom att det kan påverka människors bild av politik och därmed påverka hur de röstar. Framing, på svenska kallat gestaltningsteorin, är en framträdande teori inom forskningen av hur politik och val gestaltas i media. Teorin om framing har varit till grund för denna studie, eftersom syftet var att undersöka hur gestaltningarna av det amerikanska valet såg ut i svenska medier. De tre gestaltningstyperna som undersökts är sak-, spel- och skandalgestaltning. Metod och materialStudien baseras på en kvalitativ innehållsanalys av politiska nyhetsartiklar i fyra svenska medier: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. Artiklarna som studerades i varje tidning hade publicerats under den valda tidsperioden; dagen innan, dagen före och dagen efter de tre presidentvalsdebatterna. HuvudresultatResultaten i studiens innehållsanalys visar att de studerade mediernas artiklar dominerades av spelgestaltningar. Dock så förekom sak-, spel- och skandalgestaltningar i alla medier i form av olika dimensioner. Morgontidningar och kvällstidningar gestaltade det amerikanska valet på liknande sätt. Tidigare forskning har visat att sakgestaltning är vanligast i morgontidningar och sak- och skandalgestaltningar förekommer oftare i kvällstidningar. Denna studies resultat visar dock att spel- och skandalgestaltningar förekom i alla medier under den undersökta tidsperioden.

Den här kandidatuppsatsens syfte är att undersöka hur det amerikanska presidentvalet 2012 gestaltades i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. För att göra detta har totalt 18 nyhetsdygn, uppdelade på två perioder, undersökts i de olika papperstidningarna. Kandidatuppsatsen är dessutom en uppföljning på två tidigare kandidatuppsatser som gjorts på Södertörns högskola om presidentvalet 2004 och 2008. Den teoretiska utgångspunkten för studien är framing theory, eller gestaltningsteorin som den kallas för på svenska. Gestaltningsteorin är en ledande teori när det kommer till den journalistiska bevakningen av politik. Några av de frågeställningar som besvaras i uppsatsen är vilka gestaltningsformer som var dominerande i de olika tidningarna, vilka aktörer som syntes mest, och hur resultatet har förändrats över tid i jämförelse med de två tidigare kandidatuppsatserna. För att komma fram till detta har en kvantitativ innehållsanalys valts som arbetsmetod. Resultatet i undersökningen visar att den gestaltningsform som fått mest plats är spel, som handlar om det politiska spelet och vem som vinner och förlorar, på bekostnad av sak, som tar upp sakfrågor och de politiska aktörernas åsikter i dessa frågor. I jämförelse med de tidigare kandidatuppsatserna visade det sig att det framför allt varit en drastisk sänkning av sakgestaltad journalistik jämfört med valet 2004, men att det ändå ökat lite på nytt sedan valet 2008. Studien kom även fram till att det var Barack Obama som fick absolut störst plats på nyhetssidorna och jämfört med utmanaren Mitt Romney förekom han i vissa fall dubbelt så mycket.

Denna studie syftar till att undersöka svenska mediers bevakning av det amerikanska presidentvalet 2012. Frågeställningarna vi vill ha svar på handlar om huruvida medierna varit partiska i rapporteringen, det vill säga är rapporteringen positiv eller negativ kring någon av presidentkandidaterna i svenska medier? Och vilken syn på mediernas demokratiska uppgift grundar sig rapporteringen på? För att få svar använder vi oss av kvantitativ innehållsanalys av artiklar i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet. Metoden gör det möjligt att undersöka partiskheten med hjälp av journalistikforskaren Kent Asps aktörsbehandlingsindex. Normativ medieteori utgår från att medier har ett samhällsansvar när det gäller att rapportera om händelser. De ska vara opartiska och nyhetsförmedlingen korrekt och allsidig. Vi ska ta reda på om medierna har tagit detta ansvar, eller om de har rapporterat positivt eller negativt kring någon part. Teorin tar även upp medieforskaren Denis McQuails medieideologier. Studien resonerar sedan kring vilken medieideologi som respektive tidning tillhör, för att svara på vilken syn tidningarna har på deras demokratiska uppgift. Resultatet i undersökningen visar att alla undersökta medier rapporterade mer positivt om Barack Obama, Demokraternas presidentkandidat, än de gjorde om Romney, Republikanernas presidentkandidat, om än i olika grad. Aftonbladet var den tidning som gav den mest balanserade rapporteringen. Aftonbladets rapportering kan förklaras utifrån den professionella modellen, där medierna informerar medborgarna, som i sin tur själva får bilda sig en uppfattning. Expressens, DN:s och SvD:s rapportering kan förklaras utifrån den sociala ansvarsmodellen, som menar att medierna har en moralisk plikt gentemot samhället och ett ansvar för att grundläggande demokratiska värden utkristalliserar sig.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur gestaltningen av de amerikanska presidentvalen 1860 och 1960 tog sig utryck och förmedlades i de svenska tidningarna Aftonbladet, Göteborgs Handels- och sjöfartstidning och Expressen. De tidningar jag valt har tydliga politiska inriktningar, då jag vill med min undersökning se om tidningarnas ideologi påverkade deras rapportering av valen. Valet 1860 är det Aftonbladet och Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning som undersöks. Under denna tid var de båda liberala tidningar. Till valet 1960 byts Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning ut mot Expressen då Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning hade tappat sin plats som en av Sveriges mest inflytelserika tidningar. År 1960 hade inte Aftonbladet längre en liberal inriktning utan var nu socialdemokratisk. Däremot var Expressen liberal. I undersökningen används en kvalitativ komparativ textanalys för att granska tidningarnas artiklar. Teorin som studien använder är gestaltningsteorin såsom Jesper Strömbäck förklarar den. Uppsatsen kommer titta främst hur kandidaterna, sakfrågorna och bilden av USA beskrevs i tidningarnas rapportering. Undersökningen visar att i båda valen rapporterar alla tidningar utifrån en politisk agenda där de gestaltade en av kandidaterna och hans politik som mer positiv medan den andra kandidaten och hans politik gestaltades som mer negativa. De skillnader som fanns i rapporteringen mellan valen berodde främst på den teknologiska och politiska utvecklingen som skett under de åren som skilde mellan valen. Men jag kunde även se skillnader i hur de gestaltade de olika kandidaterna i sina artiklar.

This study examines the role of traditional media-outlets when Donald Trump was elected the 45th president of the United States in 2016. The study is a quantitative study, comparing the 2012 and 2016 presidential elections, where the correlation between voter’s media consumption and their perceived polarization are examined. The data comes from the ANES Time Series Studies from 2012 and 2016. This study shows that traditional media (TV, radio, newspapers and certain webpage’s) played a significant, but relative small role, in both elections. However, the correlation between media and polarization was slightly higher in 2016. The conclusion is that an individual’s media consumption also influences his or her level of polarization, also when Donald Trump was elected president. But an individual’s level of polarization is also based on a number of other factors, apart from media consumption. The study also discusses media consumption and polarization in the context of the new media model, where social media plays a large part.

Uppsatsen undersöker hur representationen av Brasilien har förändrats i svensk dagspress. Syftet är att granska vilken roll de olika sociopolitiska och geopolitiska förutsättningarna som rådde i Brasilien vid presidentvalen 1998 respektive 2010 spelade för representationen av landet. Huvudfrågan är hur representationen av landet och rapporteringens omfång påverkades under en period av stora förändringar. Uppsatsen försöker också svara på hur representationen av Brasilien och brasilianarna har förändrats i termer av huvudteman och ämnesområden, andrifiering och stereotyper samt vilka röster/aktörer som kommer till tals i artikelmaterialet. Studien använder ett socialkonstruktionistiskt angreppssätt tillsammans med Galtung och Ruges nyhetsvärderingsteori, Stuart Halls teorier om representationen av de(n) Andra, andrifiering och stereotyper samt Faircloughs kritiska diskursanalys. Uppsatsen består av en kvantitativ del och en kvalitativ, diskursanalytisk del. Den kvantitativa undersökningen består av den årliga Brasilienrelaterade artikelfrekvensen mellan 1998 och 2010 och artikelfrekvensen under de brasilianska presidentvalsåren 1998, 2002, 2006 och 2010. Artiklarna som publicerades i samband med presidentvalen 1998 och 2010 har kategoriserats efter huvudtema, genre och avsändare. Ett urval baserat på uppsatsens frågeställningar bestående av 15 artiklar från 1998 och 33 från 2010 blev därefter föremål för den kritiska diskursanalysen. Medan den allmänna Brasilienrapporteringens omfång ligger på en stabil nivå skrevs det avsevärt mer om presidentvalet 2010 än 1998, sannolikt beroende på Brasiliens växande ekonomiska och politiska inflytande internationellt. Tematiskt överskuggades 1998 års presidentval av Brasiliens dåvarande ekonomiska kris, som till övervägande delen representerades av elitröster och journalisterna själva och ur marknadens perspektiv. Artikelurvalet från 2010 innehåller fler valfrågor, mer skiftande perspektiv och fler olika röster/aktörer, däribland ”vanliga” människor och representanter från folkrörelser. Andrifieringar och stereotyper var i princip lika vanliga 2010 som 1998. Huvudslutsatsen är att den svenska dagspressens Brasiliendiskurs befinner sig på glid mellan en nyare framgångsdiskurs och en mer traditionell, negativ representation. Glidningen resulterar i en aningen mer mångfacetterad representation av Brasilien år 2010 än 1998 men att representationerna av det ”nya” och det ”gamla” Brasilien i de allra flesta fall uppträder var för sig, utan någon större grad av nyansering och problematisering. / <p>Angett sidantal inkluderar titelsida, innehållsförteckning, sammanfattning, källförteckning och bilagor.</p>

No description available.

<p>Det var med anledning av att valet i USA återigen vanns av George W Bush som min frågeställning formades. Vad är det som gör att den så kallade kristna högern mycket medvetet stödjer Bush i dennes strävan efter att styra världens mäktigaste land? Vad är det i den amerikanska kulturen som har medfört ytterligare en valseger för George W Bush? Det är också intressant i sammanhanget varför just Bush favoriseras av den kristna högern och inte hans kombattant John F Kerry som också säger sig vara religiös, dock katolik till skillnad mot Bush som är frikyrklig.</p>

No description available.

Det var med anledning av att valet i USA återigen vanns av George W Bush som min frågeställning formades. Vad är det som gör att den så kallade kristna högern mycket medvetet stödjer Bush i dennes strävan efter att styra världens mäktigaste land? Vad är det i den amerikanska kulturen som har medfört ytterligare en valseger för George W Bush? Det är också intressant i sammanhanget varför just Bush favoriseras av den kristna högern och inte hans kombattant John F Kerry som också säger sig vara religiös, dock katolik till skillnad mot Bush som är frikyrklig.