Kommuner försöker idag allt mer profilera sig som växande eller expansiva. En kommun som tagit med denna tanke i sin slogan är Växjö Kommun, som benämner kommunen ”Expansiva Växjö”. Att kunna erbjuda en unik livsmiljö i form av varierande bostadsområden är ett mål för kommunen. Växjö Kommun har också uppmärksammats som miljökommun, såväl nationellt som internationellt. Var finns miljörörelsen i den expansiva miljökommunen? Det främsta syftet med denna studie var att analysera den interaktion och påverkanprocess som sker mellan en intresseorganisation inom miljörörelsen och en expansiv kommun samt att, som en följd av denna analys, finna de faktorer som försvagar eller förstärker intresseorganisationens möjlighet till påverkan på den expansiva kommunen. Naturskyddsföreningen blev den intresseorganisation som fick representera miljörörelsen i studien. Studien genomfördes med en kvalitativ metod där information från intervjuer stod för den största delen av det empiriska materialet. Studiens resultat presenteras i form av en detaljerad fallstudie som hade som mål att undersöka en påverkansprocess på ett bostadsområde i den expansiva kommunen. Fallstudien presenterade också de generella påverkansmöjligheterna och kontaktpunkter som fanns mellan Naturskyddsföreningen och Växjö Kommun. Fallstudien grundade sig på resultatet från sju intervjuer med olika nyckelpersoner i den undersökta situationen. Slutsatsen av studien visar att värdegrunderna som styr miljösynen inom de två olika organisationerna ser olika ut, vilket påverkar hur interaktionen mellan organisationerna sker. I relationen organisationerna emellan framstår icke-materiella resurser som symboliskt kapital, vällovligt syfte och sammanhållning med andra organisationer som de viktigaste för miljöorganisationen när det gäller att kunna påverka kommunen. Förändringar inom kommunen medför ett ökat tryck på miljöorganisationen att hitta nya samarbetsformer och arbetsmetoder för att kunna påverka kommunen inom miljöfrågor. Förmågan att vårda de viktigaste resurserna, samt förmågan till flexibilitet, framstod som de främsta försvagande eller förstärkande faktorerna när det gällde möjligheterna för miljörörelsen att kunna påverka den expansiva kommunen.

<p>Kommuner försöker idag allt mer profilera sig som växande eller expansiva. En kommun som tagit med denna tanke i sin slogan är Växjö Kommun, som benämner kommunen ”Expansiva Växjö”. Att kunna erbjuda en unik livsmiljö i form av varierande bostadsområden är ett mål för kommunen. Växjö Kommun har också uppmärksammats som miljökommun, såväl nationellt som internationellt. Var finns miljörörelsen i den expansiva miljökommunen? Det främsta syftet med denna studie var att analysera den interaktion och påverkanprocess som sker mellan en intresseorganisation inom miljörörelsen och en expansiv kommun samt att, som en följd av denna analys, finna de faktorer som försvagar eller förstärker intresseorganisationens möjlighet till påverkan på den expansiva kommunen.</p><p>Naturskyddsföreningen blev den intresseorganisation som fick representera miljörörelsen i studien. Studien genomfördes med en kvalitativ metod där information från intervjuer stod för den största delen av det empiriska materialet. Studiens resultat presenteras i form av en detaljerad fallstudie som hade som mål att undersöka en påverkansprocess på ett bostadsområde i den expansiva kommunen. Fallstudien presenterade också de generella påverkansmöjligheterna och kontaktpunkter som fanns mellan Naturskyddsföreningen och Växjö Kommun. Fallstudien grundade sig på resultatet från sju intervjuer med olika nyckelpersoner i den undersökta situationen.</p><p>Slutsatsen av studien visar att värdegrunderna som styr miljösynen inom de två olika organisationerna ser olika ut, vilket påverkar hur interaktionen mellan organisationerna sker. I relationen organisationerna emellan framstår icke-materiella resurser som symboliskt kapital, vällovligt syfte och sammanhållning med andra organisationer som de viktigaste för miljöorganisationen när det gäller att kunna påverka kommunen. Förändringar inom kommunen medför ett ökat tryck på miljöorganisationen att hitta nya samarbetsformer och arbetsmetoder för att kunna påverka kommunen inom miljöfrågor. Förmågan att vårda de viktigaste resurserna, samt förmågan till flexibilitet, framstod som de främsta försvagande eller förstärkande faktorerna när det gällde möjligheterna för miljörörelsen att kunna påverka den expansiva kommunen.</p>

<p>Skogen har genom åren varit föremål för många meningsmotsättningar och konflikter. Ett särskilt symbolladdat centra tycks kalhygget vara och syftet med den här uppsatsen är att med hjälp av ett dagspressmaterial studera hur kalhyggesdebatten tagit sig uttryck historiskt. Debatten har följt på den hegemoniska position kalhyggesbruket erövrat efter andra världskriget inom ramen för storskalighet och rationalitet. Rikligast med exempel har dock 1970-talets första hälft kunnat bestå med. Kalhygget försvaras till stor del utifrån en berättelse om den producerande skogen som anknyter till vad som betecknats som modernitet. Kritiken tar å sin sida spjärn mot andra värden och berättelser som genom att delas av kalhyggets förespråkare blir ett slags teman som debatten kretsar kring. Dessa anknyter såväl till nationalism som till de perspektiv som följde med miljörörelsen och den nya vänstern i samband med den så kallade radikaliseringsvågen. Under 80-talet finns tendenser till att distinktionen mellan att kalhugga och att inte göra det blir mindre självklar men upplevelsen av att skogen skövlas fortsätter att dela lägren. Ebba Lisberg Jensen menar att skogsbruksdebattens kärna ligger i om skogen är helgedom eller råvarulager. Här förslås istället att den avgörande aspekten har att göra med avstånd och huruvida skogen ex- eller inkluderas i den värld vi lever till vardags. Två olika förhållningssätt till skogen som i sig själva inte är omöjliga att förena men vars harmoni utmanas av det storskaliga kalhyggesbrukets fysiska avtryck i skogen. Kalhyggesdebatten kan med andra ord inte ensidigt förstås som en miljöfråga och inte heller som en konflikt mellan ekonomiska intressen kontra rekreations- eller estetiska intressen. Det är en motsättning som genom kalhygget sprungit ur en skiljaktighet mellan olika uppfattningar om vad skogen är och bör vara, om vad berättelsen om skogen i sin essens handlar om.</p>

Skogen har genom åren varit föremål för många meningsmotsättningar och konflikter. Ett särskilt symbolladdat centra tycks kalhygget vara och syftet med den här uppsatsen är att med hjälp av ett dagspressmaterial studera hur kalhyggesdebatten tagit sig uttryck historiskt. Debatten har följt på den hegemoniska position kalhyggesbruket erövrat efter andra världskriget inom ramen för storskalighet och rationalitet. Rikligast med exempel har dock 1970-talets första hälft kunnat bestå med. Kalhygget försvaras till stor del utifrån en berättelse om den producerande skogen som anknyter till vad som betecknats som modernitet. Kritiken tar å sin sida spjärn mot andra värden och berättelser som genom att delas av kalhyggets förespråkare blir ett slags teman som debatten kretsar kring. Dessa anknyter såväl till nationalism som till de perspektiv som följde med miljörörelsen och den nya vänstern i samband med den så kallade radikaliseringsvågen. Under 80-talet finns tendenser till att distinktionen mellan att kalhugga och att inte göra det blir mindre självklar men upplevelsen av att skogen skövlas fortsätter att dela lägren. Ebba Lisberg Jensen menar att skogsbruksdebattens kärna ligger i om skogen är helgedom eller råvarulager. Här förslås istället att den avgörande aspekten har att göra med avstånd och huruvida skogen ex- eller inkluderas i den värld vi lever till vardags. Två olika förhållningssätt till skogen som i sig själva inte är omöjliga att förena men vars harmoni utmanas av det storskaliga kalhyggesbrukets fysiska avtryck i skogen. Kalhyggesdebatten kan med andra ord inte ensidigt förstås som en miljöfråga och inte heller som en konflikt mellan ekonomiska intressen kontra rekreations- eller estetiska intressen. Det är en motsättning som genom kalhygget sprungit ur en skiljaktighet mellan olika uppfattningar om vad skogen är och bör vara, om vad berättelsen om skogen i sin essens handlar om.

Några av livsmedelsforskaren Georg Borgströms populärvetenskapliga texter undersöks utifrån en teoretisk modell baserad på Faircloughs kritiskadiskurs analys och Callons översättningssociologi, samt utifrån en neutralitetsdiskurs. Speciellt analyseras texterna utifrån begriplighet, auktoritet och politiskhet. Borgströms förmenta neutralitet ifrågasätts, och retoriska metoder beskrivs och analyseras. Borgströms ambivalenta relation till Malthus belyses. Resultaten berör hur Borgström försöker mobilisera en intresserad allmänhet, något som kan sägas vara framgångsrikt.

Is there a specific tradition of songs within the swedish environmental movement? What kinds of music has been performed in different situations and what does it mean to the movement and its inner life? The essay deals with a town meeting and action against plans of establishing passenger flights at a former military airport in Uppsala, looking at the action as a performance and as a ritual. The second part of the essay is built on interviews of three veterans of the movement's organisations one of which is as a singer-songwriter originally active in the peace movement of the 60's. The paper is about the songs and the situations in which they were sung, concluding that there is, the limited material considered, little evidence of considerable transfer of songs within the movement, though some coherence exists. The connection to between environmental movement and the swedish radical music movement of the 70's is also slightly mentioned. Finally there is a reasoning about songs and their different functions and the songs as an important part of a movement's narrative. / Finns det en speciell sångtradition inom den svenska miljörörelsen? Vilken slags musik har framförts i olika situationer och vad betyder det för rörelsen och dess inre liv. Denna uppsats behandlar ett torgmöte och en aktion mot planer att etablera passagerarflyg vid en tidigare militär flygplats i Uppsala. Aktionen ses ur performance- och ritualperspektiv. Vidare intervjuas tre veteraner i miljörörelsen varav en är en trubadur aktiv sedan fredsrörelsen på 1960-talet. Uppsatsen handlar om sånger och framförandesituationer. Förbindelsen mellan miljörörelsen och musikrörelsen under 1970-talet tas också kortfatttat upp. Slutligen finns ett resonemang om sången och dess funktion och sång såsom rörelseberättelse.

Den gröna vetenskapen: En diskursanalys av den svenska odlingsrörelsens förhållande till vetenskap 1960-1980. Uppsala Universitet: Inst. för idé- och lärdomshistoria, C-Uppsats, VT, 2017Den här uppsatsen undersöker hur den svenska odlingsrörelsen gjorde anspråk på vetenskaplighet för att etablera sig själva som alternativ under 60-, 70- och 80-talet. Genom att använda en diskursanalys så undersöker denna uppsats hur jordbrukarna i tidskrifterna Biodynamisk odling och Trädgårdsjournalen formulerar sitt eget förhållande till vetenskap i relation till odlande och jordbruk. Uppsaten problematiserar även delar av den expertisforskning som gjorts på miljörörelsen. Uppsatsens slutsats är att den svenska odlingsrörelsens relation till vetenskap visar på en oanad mångfald inom den svenska miljörörelsen. Med detta vill denna uppsats säga både att det är nödvändigt att förstå vetenskapens roll för att förstå etableringen av den svenska miljörörelsen, men också att visa på att mångfalden inom den svenska miljörörelsen är ett förbisett forskningsområde.

Hur fungerar Internet som politiskt verktyg i praktiken? På vilka sätt förändras förutsättningarna för politisk kamp med ökade möjligheter till oberoende medieproduktion och global distribution?Med ett tvärvetenskapligt förhållningssätt grundat i ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv intervjuas representanter från den svenska miljörörelsen samt organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter i Tibet.Resultatet av undersökningen visar att sociala rörelser arbetar i digitala nätverk där autonomi, decentralisation och flexibilitet är nyckelord – precis samma organisationslogik som globaliserade företag arbetar under. Detta möjliggör en oberoende sfär för information och kommunikation som i sin tur leder till ett symbiotiskt förhållande med etablerade mediekanaler. Vi går därmed ifrån att vara ”konsumenter” till att bli ”användare” – en radikalt förändrad maktrelation mellan producent och mottagare. Detta paradigmskifte resulterar i en enorm mängd publicerad information och det är svårt att skapa uppmärksamhet. När det gäller kampanjarbete används Internet därför som en kanal bland andra, mer traditionella kanaler. De globala kommunikationsmöjligheterna fungerar å andra sidan som ett socialt bindemedel, och Internets decentraliserade struktur möjliggör en sidsteppning av censur. Internet kan därmed fungera som en tillflyktsort, en frizon för utsatta grupper.

Under det svenska 1960- och 1970-talet engagerade sig det svenska folket i en rad olika ideologiorienterade organisationer, internationella frågor eller folkrörelser, något som även tog sitt uttryck i kulturen. Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka ett urval politiska affischer, utifrån Michael Baxandalls teori "The period eye", hur 1960- och 1970-talets konst påverkades av samtidens samhällstrukturer och politiska engagemang. Min tyngdpunkt kommer att ligga i de politiska affischer som på något sätt hade en anknytning till en alternativ rörelse, såsom Miljörörelsen, Kvinnorörelsen och Vietnamrörelsen. Men även den den svenska konstscenen i stort kommer att tillföras till undersökningen som en komplettering till förståelsen av affischernas uttryck och funktion, som ofta fabricerades utanför institutionella sammanhang. Dessa frågeställningar vill jag besvara med hjälp av den historiska bakgrunden och min analys: Vilka orsaker ligger bakom användandet av konstnärliga affischer vid spridningen av politisk propaganda? Det vill säga: Vilka faktorer gjorde att affischen användes flitigt som medium av de alternativa rörelserna istället för annan bildkonst? Hur kan den politiska andan från decennierna urskiljas konkret i affischerna? Hur skiljer sig affischkonsten från den mer institutionella konsten under dessa två decennier? Utifrån mina frågeställningar kommer jag att analysera tre politiska affischer genom att sätta in dem i ett historiskt perspektiv, vilket är deras samtid, 1960- och 1970-tal. Viktigt i det historiska perspektivet kommer att vara; de ekonomiska förutsättningarna, politikens uttryck i de olika sociala rörelserna, de internationella frågorna som präglade den svenska inrikespolitiken, synen på kulturarbetarnas politiska ansvar och konstnärens roll som politisk aktör.

I den här uppsatsen görs en jämförelse mellan två aktörer på den klimatpolitiska arenan, den svenska staten och miljörörelsen. Syftet är att jämföra och analysera aktörernas syn på klimatfrågan med särskilt fokus på säkerhetisering och klimaträttvisa i ljuset av ekologisk modernisering som dominerande diskurs i det klimatpolitiska samtalet. Genom en diskursanalys av Sveriges första klimatpolitiska handlingsplan samt textmaterial från Svenska Naturskyddsföreningen och Extinction Rebellion visar denna studie på hur frågor om säkerhet och rättvisa nedprioriteras i statens sätt att prata om klimatfrågan. Detta förstås utifrån att ekologisk modernisering alltmer blivit den dominerande diskursen i svensk klimatpolitik. Det är i jämförelsen med miljörörelsens sätt att prata om klimatfrågan som detta blir som tydligast. / In this thesis, a comparison is made between two actors in the climate policy arena, the Swedish state and the environmental movement. The purpose is to compare and analyze the actors’ perspectives on the climate issue, with a particular focus on securitization and climate justice in the context of ecological modernization as the dominant discourse in the climate policy conversation. Through a discourse analysis of Sweden’s first climate policy action plan, as well as textual material from two different environmental groups in Sweden, Naturskyddsföreningen and Extinction Rebellion, this study demonstrates how issues of security and justice are deprioritized in the state’s discourse of climate issue. This finding is understood in the light of ecological modernization as the dominant discourse in Swedish climate policy. It is in the comparison with the environmental movement’s way of talking about the climate issue that this becomes most evident.