Under det svenska 1960- och 1970-talet engagerade sig det svenska folket i en rad olika ideologiorienterade organisationer, internationella frågor eller folkrörelser, något som även tog sitt uttryck i kulturen. Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka ett urval politiska affischer, utifrån Michael Baxandalls teori "The period eye", hur 1960- och 1970-talets konst påverkades av samtidens samhällstrukturer och politiska engagemang. Min tyngdpunkt kommer att ligga i de politiska affischer som på något sätt hade en anknytning till en alternativ rörelse, såsom Miljörörelsen, Kvinnorörelsen och Vietnamrörelsen. Men även den den svenska konstscenen i stort kommer att tillföras till undersökningen som en komplettering till förståelsen av affischernas uttryck och funktion, som ofta fabricerades utanför institutionella sammanhang. Dessa frågeställningar vill jag besvara med hjälp av den historiska bakgrunden och min analys: Vilka orsaker ligger bakom användandet av konstnärliga affischer vid spridningen av politisk propaganda? Det vill säga: Vilka faktorer gjorde att affischen användes flitigt som medium av de alternativa rörelserna istället för annan bildkonst? Hur kan den politiska andan från decennierna urskiljas konkret i affischerna? Hur skiljer sig affischkonsten från den mer institutionella konsten under dessa två decennier? Utifrån mina frågeställningar kommer jag att analysera tre politiska affischer genom att sätta in dem i ett historiskt perspektiv, vilket är deras samtid, 1960- och 1970-tal. Viktigt i det historiska perspektivet kommer att vara; de ekonomiska förutsättningarna, politikens uttryck i de olika sociala rörelserna, de internationella frågorna som präglade den svenska inrikespolitiken, synen på kulturarbetarnas politiska ansvar och konstnärens roll som politisk aktör.

The aim of my thesis is to study the release and the project of Litografiskt Allehanda, an art magazine covering contemporary Swedish art and artists, published from 1859 to 1865. My purpose is to look at the choice of the published material for Litografiskt Allehanda, the influence the contributing artists, how the work with advertisement and subscriptions was made and if it fulfilled its own purpose. Through a social and communicative perspective I am studying the relations between the different actors like the publicists, the artists, the subscribers and also the interaction between the lithographs and the texts.  Litografiskt Allehanda was the first successful lithographic work produced in Sweden, and the release lasted for six years. The printer and lithographer Axel Jacob Salmson, who was the founder of the magazine, led the printing work for two years before Sigfrid Flodin, a bookseller, took over and continued the work for another four years. The idea with Litografiskt Allehanda was to reach out to people all over Sweden and give everyone an opportunity to enjoy art, something that usually was exclusively for the upper class in the big cities. The analysis shows that there were people in smaller cities that subscribed to the magazine and also that the amount increased every year. Every volume contained 48 lithographic posters with a diversity of genres, from portraits and landscapes to some with more ethnographic character and ancient Nordic motives. The content became more Swedish with every year and letters show that the participating artists had quite a big influence over the published material. Every poster was accompanied by a text, which didn’t necessary had anything to do with the image, but was meant to create some entertainment for the reader. Some of these essays were written by special authors, while some were written by the artists themselves. Even if Litografiskt Allehanda is mentioned in almost every reference as being of great importance for the development of lithography and its proliferation in Sweden, there is nothing written that is just about the magazine.