No description available.

No description available.

No description available.

Denna rapport är en jämförelse mellan två olika byggtekniker för husbyggande. I jämförelsen behandlas aspekterna tid, kostnad och miljö. De metoder som jämförts är Koljerntekniken och det traditionella platsbyggandet. Koljerntekniken är en rationell byggmetod utvecklad av Åke Mård där de byggtekniska konstruktionsdelarna är prefabricerade och till större delen utgörs av materialetcellglas. Cellglas är ett material som mestadels består av återvunnet glas där luft tillförs vid tillverkningen, materialet har både isolerande och bärande egenskaper. Med det traditionella platsbyggandet menas ett hus byggt med trästomme där tillverkning och montering sker på plats. Syftet är att utreda om ett hus som är byggt med en stomme av cellglas enligt Koljerntekniken kanmäta sig med ett traditionellt platsbyggt hus med en stomme av trä ur perspektiven tid, kostnad ochmiljö. Det ska även framgå hur skillnaden mellan dessa olika byggtekniker påverkas då konstruktionernas isoleringstjocklek ändras från normalvärden till värden som motsvarar passivhusstandard. Vid jämförelser för tid och kostnader har enhetstider samt material- och arbetskostnader legat tillgrund för beräkningarna. För miljöjämförelsen har SundaHus Miljödatabas använts för att granska de ingående materialen. Resultatet av tid-och kostnadsberäkningarna visar att ett hus byggt enligt Koljerntekniken får en betydligt högre kostnad jämfört med ett traditionellt platsbyggt hus. Dock erhåller det hus som byggts enligt Koljerntekniken en mycket lägre monteringstid. Resultatet visar att både tids- och kostnadsskillnaden ökar då en tjockare konstruktion väljs. Resultatet för miljöjämförelsen visar att cellglas är ett material att föredra. Då cellglas är ett återanvändbart material, kan ett hus byggt enligt Koljerntekniken till stora delar återanvändas. Detta skiljer sig åt för det traditionellt platsbyggda huset där de flesta ingående materialen ej går att återanvända efter rivning. Slutsatsen för rapporten är att ett hus byggt i cellglas enligt Koljerntekniken ger fördelar ur tidsperspektiv och även ur miljösynpunkt sett till dess återanvändbarhet. Det traditionella platsbyggda sättet att bygga hus ger fördelar ur kostnadssynpunkt. Beroende på vilka aspekter som prioriteras kan det ena huset väljas före det andra.

Alternativhanteringen beskrivs vara ”hjärtat” i miljökonsekvensbedömning. Med alternativ kan en diskussion ske om det bästa sättet att uppnå ett projekt eller plans syfte för att minimera den miljöpåverkan som medförs. Trots detta hanteras alternativ i svensk miljökonsekvensbedömning på ett knapphändigt sätt och ses mer som ett hinder som ska tas förbi. Denna kandidatuppsats syftar till bredda kunskapen om hur alternativhanteringen sker i miljöbedömning vid den kommunala detaljplaneringen. En kvalitativ innehållsanalys har tillämpats på miljökonsekvensbeskrivningar upprättade för detaljplaner i Blekinge län. Till grund för uppsatsen har miljö- och planparadigmet och deras differentierade syn på styrningen av mark och miljö legat som grund. Studien resulterar i slutsatsen att den knapphändiga alternativhanteringen som litteratur och forskare påpekar också sker i de studerade dokumenten. Någon entydig beskrivning av alternativ tycks inte förekomma och avfärdande av alternativ sker på vaga grunder och svaga argument. Detta anses kunna kopplas till den målstyrning som den kommunala fysiska planeringen utgår från och det faktum att politiska beslutsfattare inte tycks vilja se alternativ till planförslagen. / Alternatives has been described as the ”heart ” of environmental impact assessment. With alternatives a discussion can take place regarding in which way a project or plan goals can be met to minimize the environmental impact. Despite this, the alternatives in Swedish environmental impact assessment seem to be done in an insufficient way and seem more to been seen as an obstacle. This bachelor thesis aim to investigate how alternative are used in strategic environmental assessment in physical municipal planning. A qualitative content analysis has been applied on strategic environmental assessments for municipal zoning plans in Blekinge County. As theoretical perspective the plan paradigm and the environmental paradigm and their differentiated view how to guide land use and the environment has been applied. The study results in a conclusion that the use of alternatives is insufficient. The studied documents lack a clear way of describing alternatives and they are dismissed on weak bases and on weak arguments. It appears that this is a result of the goal oriented approach that exists in the physical municipal planning and the fact the political decision-makers not seem to like the idea of alternatives.

<p>Användandet utav komplementär och alternativ medicin ökar runt om i världen. Alternativen till den traditionella skolmedicinen blir fler samt också mer beprövade. Samtidigt får vi som blivande sjuksköterskor lära oss att vi inte hur som helst får rekommendera eller använda oss av komplementära eller alternativa metoder i vår yrkesutövning. Vilka problem kan detta medföra? Hur ser attityderna ut och vilken erfarenhet och kunskap finns egentligen hos sjuksköterskor idag gällande dessa komplementära och alternativa metoder? Vi kommer att använda oss utav begreppet KAM genom hela vår uppsats, vilket står för komplementär/alternativ medicin.</p><p><em>Syfte</em>: Att belysa sjuksköterskors uppfattningar om komplementär och alternativ medicinens roll i sjukvården idag.</p><p><em>Metod:</em> Metoden som vi använder oss av är av kvalitativ ansats. Vi har genom intervjuer fått ta del av sjuksköterskors erfarenheter, upplevelser, kunskap och attityder gentemot komplementär och alternativ medicin.</p><p><em>Resultat</em>: Denna studies resultat visade att dagens sjuksköterskor upplever sig vara i behov av mer kunskap kring KAM för att på bästa sätt kunna möta patienternas krav på alternativa behandlingsmöjligheter, samt övriga frågor i ämnet.</p>

<p> </p><p><strong>Abstract</strong></p><p>Syftet med följande arbete är att undersöka vad AKK är och hur det används av specialpedagoger i pedagogiska verksamheter, 0-12 år.</p><p> </p><p>Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om AKK. Med hjälp av intervjuer med specialpedagoger ville vi undersöka deras roll vid användandet av AKK. Vi ville även se vilken AKK och vilka hjälpmedel som används i pedagogiska verksamheter och i vilka situationer.</p><p> </p><p>Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att AKK används på ett medvetet sätt av de specialpedagoger som har barn/elever med ett uttalat behov av AKK. Bilder är det AKK-sätt som alla intervjupersoner använder och datorn är det mest använda hjälpmedlet. Den specialpedagogiska rollen när det gäller AKK består av en viss bedömning av barns/elevers kommunikation och språk, handledning av andra pedagoger samt att hålla sig uppdaterad om vad som finns och vilka nyheter inom området som kommer.</p><p> </p><p><strong>Ämnesord</strong>: AKK, kommunikation, specialpedagogens roll</p>

No description available.

Abstract Syftet med följande arbete är att undersöka vad AKK är och hur det används av specialpedagoger i pedagogiska verksamheter, 0-12 år.   Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om AKK. Med hjälp av intervjuer med specialpedagoger ville vi undersöka deras roll vid användandet av AKK. Vi ville även se vilken AKK och vilka hjälpmedel som används i pedagogiska verksamheter och i vilka situationer.   Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att AKK används på ett medvetet sätt av de specialpedagoger som har barn/elever med ett uttalat behov av AKK. Bilder är det AKK-sätt som alla intervjupersoner använder och datorn är det mest använda hjälpmedlet. Den specialpedagogiska rollen när det gäller AKK består av en viss bedömning av barns/elevers kommunikation och språk, handledning av andra pedagoger samt att hålla sig uppdaterad om vad som finns och vilka nyheter inom området som kommer.   Ämnesord: AKK, kommunikation, specialpedagogens roll

No description available.