Bakgrund Viljan till kommunikation är en mänsklig egenskap som förenar oss. När kommunikation sker mellan människor sker ett utbyte av olika former av information. Att varje barn skall ha rätt till att vara delaktig i förskolans verksamhet är självklart. Även de barn som på grund av någon funktionsnedsättning inte har utvecklat sitt språk eller sin kommunikativa förmåga har dessa barn rätt att känna sig som en i gruppen, likaså gäller detta för de barnen som är flerspråkiga. Genom pedagogernas arbete med TAKK-metoden kan barnen vara delaktiga i samspelet med alla i förskolan. Syfte Syftet är att undersöka vilken kännedom och vilka uppfattningar pedagogerna har kring Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation samt få en förståelse för hur arbetet med detta kan se ut i det vardagliga arbetet i förskolan. Metod Jag har använt mig av kvalitativ metod med intervju som redskap. Jag har intervjuat sju pedagoger på en förskola i Västa Götaland. Vid analys och bearbetning av min empiri har jag använt mig av den fenomenografiska ansatsen och av en analysmodell för att bearbeta det insamlade materialet. Resultat Mitt resultat visar att pedagoger tycker att Tecken som Alternativ och Kompletterande kommunikation metoden gynnar alla barns utveckling oavsett om barnen har funktionsnedsättningar, är flerspråkiga eller inte. Metoden ses som ett komplement till det talade språket och används i de flesta momenten inom förskolan. Alla pedagoger använder sig av metoden och detta leder enligt pedagogerna till att barn blir delaktiga i ett sammanhang och kan göra sig förstådda.

Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) är en metod som blir allt mer vanlig att använda i förskolan tillsammans med barn som har svårigheter i språket men även för de barn som inte har det. Metoden riktar sig mot hörande personer och innebär att det verbala språket förstärks med hjälp ut av tecken. Högläsning är en aktivitet i förskolan där arbetet med tecken ofta glöms bort, samt att de material som idag finns kring metoden i samband med högläsning är svårarbetat i verksamheten. Arbetets syfte var att skapa ett material i form av en flanosaga som kunde underlätta användningen av TAKK i samband med högläsning i förskolan. Utifrån arbetets syfte har en frågeställning formulerats kring hur materialet upplevdes i verksamheten av deltagarna. För att ta reda på frågeställningen skickades materialet ut till verksamma lärare som fick testa materialet med sin barngrupp.   Metoden som användes för att undersöka hur deltagarna uppfattade materialet var en enkät som utformades med hjälp av en hemsida vid namn Surveymonkey, enkäten innefattade både ”slutna” och ”öppna” frågor. Resultatet av de ”öppna” frågorna visade att deltagarna upplevde att materialet bidrog till ett intresse hos lärarna kring att vilja fortsätta arbeta med TAKK i sin undervisning i förskolan samt blev en ögonöppnare för de personer som inte var bekanta med att använda metoden. Det framgick även i enkätundersökningen att många upplevde materialet som ett lätt verktyg att arbeta med i samband med läsning och att de upplevde att barnen uppskattade kombinationen av att lyssna på en saga samtidigt som tecken användes. Enligt lärarna visade barnen ett tydligt intresse för att själva delta i utformningen av de tecken som sagan innehöll genom att själva utföra tecken och visade också en vilja att lära sig dem utantill.

Att bidra med kunskap om hur och varför verksamma pedagoger väljer att använda AKK/TAKK som en språkutvecklande metod för alla barn i svensk förskola. Studiens fokus är att analysera arbetet med AKK/TAKK utifrån de didaktiska frågorna. Syftet konkretiseras i en forskningsfråga som besvaras i studien; “Hur beskriver verksamma pedagoger sina val att använda AKK/TAKK i förskolan ur ett didaktiskt perspektiv?”. Webbaserad enkät har använts för att samla in data, där verksamma pedagoger fått besvara frågor kring hur och i vilket syfte de använder AKK/TAKK. Datan har analyserats utifrån de didaktiska frågorna Vad, hur, varför, med vem/vilka, när och i vilket sammanhang och ställts i relation till den designorienterade didaktiska triangeln. Enkäten skickades ut till 75 rektorer som tillsammans ansvarade för 136 förskolor i ett län i Sverige. 91 verksamma pedagoger har besvarat enkäten. I resultatet framkommer beskrivningar från 88 respondenter att de använder sig av AKK/TAKK i samtliga undervisningssituationer i förskolan. AKK/TAKK används för att utveckla möjligheten till kommunikation. Metoden används både med ett språkutvecklande- och specialpedagogiskt syfte men även för en ökad inkludering. För att sträva mot en ökad inkludering används AKK/TAKK både med enskilda barn och hela barngruppen samt att samtliga i arbetslaget använder metoden. Arbetssättet varieras och anpassas efter barngrupp, samt varierar det i hur vårdnadshavare involveras. AKK/TAKK ger förutsättningar för alla barn att kommunicera genom att metoden används i samtliga situationer i verksamheten och kontinuerligt i den pedagogiska miljön. Studien ger ett resultat där verksamma pedagoger beskriver att AKK/TAKK gynnar språkutvecklingen för den enskilda individen/individer. Förhoppningen är att studien ska bidra till reflektion kring syftet med att införa AKK/TAKK för hela barngruppen. Att begrunda de konsekvenserna som arbetet med AKK/TAKK kan medföra för det enskilda barnet genom att alla barn ska inkluderas.

Syftet är att bidra med kunskap om kommunikation utifrån det kommunikativa hjälpmedlet AKK i förskolan. Detta genom att inta ett barns perspektiv och ett barnperspektiv för att få både barnens och förskollärarnas uppfattningar utifrån forskningsfrågorna. Forskningsfrågorna är ” Hur uppfattar barn respektive förskollärare kommunikation med hjälp av AKK?” och “Vilka likheter och skillnader kan identifieras i barnens respektive förskollärarnas uppfattningar?” I studien medverkar två förskollärare samt fyra förskolebarn uppdelade på två olika förskolor. Studien är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer, både med vuxna och med barn samt deltagande observationer. Data analyseras och kategoriseras utifrån perspektiven barns perspektiv och barnperspektiv. Detta i kombination med två analysbegrepp, vuxencentrerad kommunikation och barncentrerad kommunikation. Förskollärarna är av uppfattningen att AKK används som ett komplement till det verbala språket. En annan uppfattning som förskollärarna besitter är att AKK skulle gynna alla barn i verksamheten. Detta dementerades av barnens uppfattningar, då barnen inte använder TAKK spontant. Ett resultat som däremot kom fram är att barns användning av GAKK i större utsträckning mötte förskollärarnas uppfattning. Det främsta resultatet i denna studie är hur vuxencentrerad kommunikationen blir i användandet utav AKK då barnen inte använder metoderna på eget initiativ.

Teckning är för mig ett koncentrerat, metodiskt och poetiskt sätt att nå ogripbara fenomen och visuellt fascinerande eller tankeeggande återgivningar. Ofta utgår jag från naturvetenska- pens bildmaterial och insprieras av dess metodiska och till synes sakliga sätt att beskriva och redogöra för hur verkligheten tycks hänga samman. I korthet kan mitt arbete beskrivas som ett tankemässigt och bildmässigt utforskande där urval och sammanförande genererar symboliska närmanden på flera skalor och nivåer samtidigt.

Det finns en skulptur som har börjat formas i tanken, som jag tänker mig är en del av den här essän och en del av min examensutställning. Den finns ännu inte i fysisk form, men den har en stegrande lust att bli till. Ett tag till får den röra sig fritt som en vild häst. När tiden är rätt ska den stanna i en frusen position och tilldelas sin fysiska form.En skulptur är full av beslut. Från början till slut och från topp till tå finns beslut. Jag tänker på en skulptur som tar en varelses gestalt, och hur besluten avtecknar sig med ögats riktning i förhållande till vart stortån pekar, med mungipornas små nyanser som avslöjar en sinnesstämning och händernas gester som välkomnar, avvisar eller skyddar, med fördelningen av kroppsvikten på fötterna som låter mig förstå om den vilar eller är på språng, med huvudets hållning som visar om den ställer en fråga eller ger ett svar. Alla dessa beslut tas under arbetet med en skulptur, men så händer något – ett misstag. Det ena ögat hamnar en aning snett och skelande, den fasta blicken som skulle se rakt in i betraktarens ögon förvandlas till skör osäkerhet, den som får mig att ömma för skulpturen. Ett misstag blåser liv i tinget och blir plötsligt den viktigaste och mest värdefulla kvaliteten hos skulpturen. / [I examensarbetet ingår utställningen "När jag tröttnade försökte jag hitta på nya sätt för oss att leka":] En rumslig installation bestående av en rund plattform ca 2,4 meter/diameter på golvet, över den hänger en roterande regnbåge ca 2,4 meter bred. Över regnbågen hänger en snömaskin som är styrd av en rörelsecensor i rummet, när någon stiger in dalar snön en kort stund. På ena kortsidan av rummet hänger en skulptur föreställande 5 blå droppar/tårar i en lodrät rad sammanlänkade med krokar. På motsatt vägg hänger en skulptur föreställande en hästsvans i regnbågsfärgat hår. På en av långsidorna hänger en skulptur föreställande ett enhörningshorn fäst på en\"trofé tavla". Material: Trä, gips, jesmonite, glasfiber, färg Teknik: Skulptur, blandad teknik

Denna studie har sitt fokus på gymnasiesärskolan och dess individuella program och syftet har varit att med fokus på ämnesområdet språk och kommunikation inspirerad av en fenomenografisk ansats undersöka, jämföra och kategorisera vad några speciallärare och specialpedagoger uppfattar som möjligheter och hinder i sitt arbete med kommunikation med elever som har tal- och språksvårigheter. Vilka metoder och material används i arbetet med kommunikation med elever som har tal- och språksvårigheter undersöks i studien samt vad speciallärarna och specialpedagogerna som deltar i studien uppfattar behöver utvecklas i sitt arbete för att förbättra möjligheterna till kommunikation när de arbetar med elever som har tal- och språksvårigheter. I resultatet framkommer fem kategorier av uppfattningar som deltagarna i studien uppfattar som möjligheter och hinder i deras arbete med kommunikation med elever som har språk- och kommunikationssvårigheter. Kommunikationsvägar till kommunikation, Elevens kommunikation - det sociala samspelet, Omgivningen, Samverkan och samarbete samt den ”Den röda tråden”. Resultaten visar att på de gymnasiesärskolor som deltagit i studien arbetar och erbjuder man olika multimodala kommunikationssätt och man tar i de allra flesta fall vid, där de andra skolorna slutade i arbetet med kommunikation. Stora möjligheter finns när insatser för kommunikationsutveckling har kommit igång tidigt och alla som arbetar och har arbetat kring barnet jobbar på samma sätt med kommunikationen. En svårighet som kan uppfattas som ett hinder är när en elev kommer till skolan utan något fungerande kommunikationshjälpmedel eller när metoden som används inte fungerar. Det är viktigt att omgivningen använder AKK i sin kommunikation till barnet samt att omgivningen runt barnet för stöd och utbildning så att de kan träna barnet i sin kommunikationsutveckling. Erfarenhet och utbildning inom alternativ och kompletterande kommunikation går som en röd tråd genom alla de intervjuades egna berättelser om vad som är viktigt att man som personal har när man arbetar med elever med språk- och kommunikationssvårigheter. Skolors insatser kring språk och kommunikation skiljer sig. Vissa skolor har hittat en gemensam röd tråd som man jobbar efter medan andra skolor saknar den och där finns en önskan om en gemensam kunskapsbank som man tillsammans står på och som man jobbar efter. Där det finns gemensamma strategier för hur man på skolan arbetar med att få sina elever att förmedla sig.

No description available.

<p>Delat ledarskap är ett fenomen utan klara definitioner som idag utövas mer i praktiken än enligt ett formellt sanktionerat beslut. Uppfattningen idag är att denna arbetsform passar bättre för kvinnor då de i högre grad anses söka samarbete och stöd hos sina kollegor. Studien syftar till att fördjupa förståelsen kring varför en del kvinnor väljer delat ledarskap samt hur de ser på fenomenet i allmänhet. Datainsamlingen utfördes genom kvalitativa intervjuer med åtta kvinnor som alla delar sitt ledarskap i någon form. Analysmetoden var induktiv tematisk analys. I resultatet framträder centrala aspekter som förutsättningar och hinder, manligt och kvinnligt, familj och hälsa samt framtidsutsikter. Att valet till att dela bör göras av individen själv betonas starkt. Många väljer att dela för att de ser chefskapet som alltför tungt och ensamt. Genom att ha någon bredvid sig utvecklas både de själva som ledare och organisationen i stort.</p>

I denna studie riktar vi in oss på Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) och hur det används i förskolans verksamhet. TAKK är inspirerat av det svenska teckenspråket (STS) (Hörselskadades Riksförbund, 2011). Internationella studier (Heister Trygg, 2004; Iverson &amp; Goldin-Meadow, 2004) har visat att TAKK har en gynnsam effekt på barns språkutveckling. Vi undersöker tre olika delar av TAKK-användandet i förskolan: i vilken utsträckning substantiv respektive verb tecknas i småbarnssamlingar, hur förskollärare gör för att uppmuntra barnen att använda TAKK samt vilka svårigheter de anser att det finns med TAKK. Genom kvalitativa undersökningsmetoder får vi fram ett underlag som analyseras. Av resultatet framkommer det att TAKK-användandet under småbarnssamlingarna varierar och att tecken för substantiv dominerar bland samtliga förskolor. Vidare finns det sätt för förskollärare att uppmuntra till att använda TAKK bland annat genom konsekvent användning utifrån barnens behov och intressen. Ett annat sätt att uppmuntra barnen i deras TAKK-användande är att utforma inspirerande TAKK-miljöer. De svårigheter förskollärarna nämner med detta är att TAKK ofta nedprioriteras då annat i verksamheten tar större plats. Även de egna kunskaperna ses som ett hinder bland våra informanter, då många av dem upplever att de saknar utbildning.