<p>Abstract</p><p>The purpose with this essay is to get knowledge about the consequences that speech-defects bring for children in pre-school ages. I got interested in this matter when I, during my teaching practice, got in touch with children carrying this specific disorder. I chose to apply qualitative interview as a method to investigate this and as a starting-point I used these aspects: How does speech-defects affect learning, understanding, friendship relations, and development in general?</p><p>I interviewed three pre-school teachers in two different schools. One school in a smaller district and the other one in a middle-sized town, in the middle of Sweden. From these interviews and the literature that I have read on the subject, I have learned that children with speech-defects very often have problems with friendship relations, simply because friends have a hard time understanding what these children are saying. The consistence could very well be that the children with speaking-disorders gets excluded from the rest of the group. A speech-defect can also bring consequences for learning, especially for learning to read and write. It could also become complicated in other learning situations, since these children do not always have the ability to express their thoughts and feelings. Sometimes, but not always, a speech-defect can bring consequences for the child and its development in general, in the shape of less developed mobility in other areas. These issues cause frustration, expressed as anger or introvertness and a lowered self-confidence.</p><p>Keywords: speaking, language, speaking-disorders, speech defects.</p>

Abstract The purpose with this essay is to get knowledge about the consequences that speech-defects bring for children in pre-school ages. I got interested in this matter when I, during my teaching practice, got in touch with children carrying this specific disorder. I chose to apply qualitative interview as a method to investigate this and as a starting-point I used these aspects: How does speech-defects affect learning, understanding, friendship relations, and development in general? I interviewed three pre-school teachers in two different schools. One school in a smaller district and the other one in a middle-sized town, in the middle of Sweden. From these interviews and the literature that I have read on the subject, I have learned that children with speech-defects very often have problems with friendship relations, simply because friends have a hard time understanding what these children are saying. The consistence could very well be that the children with speaking-disorders gets excluded from the rest of the group. A speech-defect can also bring consequences for learning, especially for learning to read and write. It could also become complicated in other learning situations, since these children do not always have the ability to express their thoughts and feelings. Sometimes, but not always, a speech-defect can bring consequences for the child and its development in general, in the shape of less developed mobility in other areas. These issues cause frustration, expressed as anger or introvertness and a lowered self-confidence. Keywords: speaking, language, speaking-disorders, speech defects.

Syftet med den här studien är att undersöka vilket verksamhetsstöd det finns för barn och elever med tal- och språksvårigheter på förskolan och i grundskolans tidigare år. Frågeställningarna handlar om hur en talpedagog arbetar för att stödja barn med tal- och språksvårigheter, hur ett barns svårigheter kartläggs samt hur barns tal och språk stimuleras under den dagliga verksamheten. Som forskningsmetod har jag använt mig av intervju och observation. Resultatet visar att det stöd barnen får av talpedagogen är genom olika övningar som valts ut för att stimulera deras tal och språk. Talpedagogen kartlägger även barnens svårigheter med hjälp av Hellqvists fonemtest med vilket hon får kunskap om vad barnet redan kan och vad det behöver öva på. Både på förskolan och i skolan bygger pedagogerna in språkstimuleringen i vardagen på ett naturligt sätt genom att oftast utgå från barnens egna intressen och kunskaper. Detta har visat sig på förskolan genom att pedagogerna främst låter barnen ge förslag på vad de vill göra och utgå från detta, medan lärarna i skolan anpassar material och arbetsböcker utefter elevernas kunskapsnivå.

Syftet med denna studie är att göra en jämförelse mellan pojkarnas och flickornas tal- och språksvårigheter/språkstörningar i elva förskoleklasser. / Speech and Language Difficulties/Language Disorders from a gender perspective

Denna studie har sitt fokus på gymnasiesärskolan och dess individuella program och syftet har varit att med fokus på ämnesområdet språk och kommunikation inspirerad av en fenomenografisk ansats undersöka, jämföra och kategorisera vad några speciallärare och specialpedagoger uppfattar som möjligheter och hinder i sitt arbete med kommunikation med elever som har tal- och språksvårigheter. Vilka metoder och material används i arbetet med kommunikation med elever som har tal- och språksvårigheter undersöks i studien samt vad speciallärarna och specialpedagogerna som deltar i studien uppfattar behöver utvecklas i sitt arbete för att förbättra möjligheterna till kommunikation när de arbetar med elever som har tal- och språksvårigheter. I resultatet framkommer fem kategorier av uppfattningar som deltagarna i studien uppfattar som möjligheter och hinder i deras arbete med kommunikation med elever som har språk- och kommunikationssvårigheter. Kommunikationsvägar till kommunikation, Elevens kommunikation - det sociala samspelet, Omgivningen, Samverkan och samarbete samt den ”Den röda tråden”. Resultaten visar att på de gymnasiesärskolor som deltagit i studien arbetar och erbjuder man olika multimodala kommunikationssätt och man tar i de allra flesta fall vid, där de andra skolorna slutade i arbetet med kommunikation. Stora möjligheter finns när insatser för kommunikationsutveckling har kommit igång tidigt och alla som arbetar och har arbetat kring barnet jobbar på samma sätt med kommunikationen. En svårighet som kan uppfattas som ett hinder är när en elev kommer till skolan utan något fungerande kommunikationshjälpmedel eller när metoden som används inte fungerar. Det är viktigt att omgivningen använder AKK i sin kommunikation till barnet samt att omgivningen runt barnet för stöd och utbildning så att de kan träna barnet i sin kommunikationsutveckling. Erfarenhet och utbildning inom alternativ och kompletterande kommunikation går som en röd tråd genom alla de intervjuades egna berättelser om vad som är viktigt att man som personal har när man arbetar med elever med språk- och kommunikationssvårigheter. Skolors insatser kring språk och kommunikation skiljer sig. Vissa skolor har hittat en gemensam röd tråd som man jobbar efter medan andra skolor saknar den och där finns en önskan om en gemensam kunskapsbank som man tillsammans står på och som man jobbar efter. Där det finns gemensamma strategier för hur man på skolan arbetar med att få sina elever att förmedla sig.

No description available.

It is important to know patients’ expectations and experiences concerning their medical visits in order to facilitate health care improvements (Socialstyrelsen, 2006; Sveriges kommuner och landsting, n.d.). There are however no studies available dealing with Swedish caretakers’ expectations of their children’s first contact with a speech and language pathologist (SLP), nor studies dealing with whether or not their expectations were met and their experiences of the visit. Thus the aim of the present study was to acquire knowledge about this to determine whether or not the given health care is satisfying and if there are any areas in need of improvement. The material consisted of two questionnaires and a telephone interview. In total, 20 caretakers filled out the questionnaire prior to the visit. Of these, 15 also filled out the questionnaire after the visit and 8 participated in the interview. The results of the study show that the caretakers’ expectations were met to a high degree and that they were highly satisfied with the visit. Moreover, this contentment seemed to coincide with their experience of met expectations. The caretakers expected the SLP to share an evaluation of the child’s speech and language and to give much information (e.g. about the child’s speech and language and communicative adjustments), that the child’s pre-school would be contacted and that the caretakers would be provided with material for home exercises, advice and support. Of great importance for a positive experience was also the SLP’s personality and that there was enough time during the visit. The level of worry and the perceived need for SLP consultations decreased after the visit. The caretakers’ expectations were not met regarding information about the purpose of the testing, the level of difficulty of a specific test, pre-school contacts, material for home exercises, waiting times and support. The information about the presence and level of difficulties as well as a possible diagnosis were not clear to several of the participants. The results show that there are certain aspects that are important in order for first contacts with a SLP to reach a high quality. Among these are the SLP’s approach and that the SLP provides an assessment, good advice and material for home exercises. There are however some areas in need of improvement that should be considered by SLPs, for example regarding waiting times, support, preschool contacts and information about the children’s difficulties. The results and conclusions emanating from this study should however be treated with some caution due to a low number of participants. / Det är viktigt att undersöka patienters förväntningar inför och upplevelser av vårdbesök för att möjliggöra förbättringar inom hälso- och sjukvården (Socialstyrelsen, 2006; Sveriges kommuner och landsting, u.å.). Det saknas studier angående vad vårdnadshavare till svenska barn har för förväntningar inför sina barns nybesök hos logoped för utredning av tal och språk, huruvida förväntningarna infrias samt hur de upplever besöket efteråt. Syftet med föreliggande studie var således att få mer kunskap om detta för att utröna om den vård som ges är tillfredställande och om det finns möjliga förbättringsområden. Material för datainsamling utgjordes av en enkät som besvarades inför besöket, en enkät som besvarades efter besöket samt en intervju via telefon efter besöket. Totalt deltog 20 vårdnadshavare som svarade på enkäten inför besöket, av dessa 20 besvarade 15 deltagare enkäten efter besöket och åtta deltog i telefonintervjun.    Studiens resultat visade att vårdnadshavarnas förväntningar motsvarades i hög grad. De var även i hög grad nöjda med besöket och denna nöjdhet förefaller sammanhänga med deras upplevelse av motsvarade förväntningar. Vårdnadshavarna förväntade sig att logopeden skulle delge en bedömning av barnets tal och språk och ge mycket information (t.ex. om barnets tal och språk samt kommunikativa anpassningar), att kontakt skulle tas med barnets förskola samt att vårdnadshavarna skulle få material för hemträning, tips och råd och stöd med att komma igång med träningen. Av stor vikt för upplevelsen, utöver ovan nämnda aspekter, var även hur logopeden var som person, hur denne bemötte barnet och vårdnadshavaren samt att tid fanns under besöket. Deltagarnas oro och upplevda behov av logopedkontakt minskades efter besöket. Deltagarnas förväntningar motsvarades inte beträffande information om testernas syfte, ett tests svårighetsgrad, kontakt med förskolan, material för hemträning samt väntetider och stöd. Information om förekomst av svårigheter hos barnet samt eventuell diagnos och grad av svårigheter upplevdes inte som tydlig för ett flertal deltagare.  Resultaten pekar på att det finns vissa aspekter som troligtvis bidrar till att logopediska nybesök uppnår en god kvalitet, bland annat logopedens bemötande samt att logopeden ger en bedömning, tips och råd samt material för hemträning. Det finns dock även några förbättringsområden som logopeder bör beakta, exempelvis beträffande väntetider, stöd, kontakt med förskolan och information om barnets svårigheter. Resultat och slutsatser bör dock tolkas med försiktighet på grund av lågt deltagarantal.