Syftet med vår undersökning är att se om en språkstörning hos barn kan få konsekvenser i samspelet med andra barn i deras omgivning. I studien har vi observerat tre barn på förskolan med olika former av språkstörning samt intervjuat sex personer med olika erfarenheter av barn med språkstörningar för att få deras synpunkter. Informanterna bestod av en logoped, en specialpedagog med inriktning kommunikation, språk och tal (talpedagog), två specialpedagoger samt två förskollärare. Resultatet av undersökningen stämmer överens med tidigare forskning som presenterats. Det visar att barnen får problem med det sociala samspelet när inte kommunikationen fungerar. Vi konstaterar att problemen yttrar sig på olika sätt; följden kan bli att barnen blir utåtagerande eller tysta och inåtvända. Ett delsyfte med vår undersökning är också att undersöka pedagogernas uppfattning om varför det är angeläget att upptäcka barn med språkstörningar. Flertalet av informanterna betonar hur viktigt det är att tidigt sätta in åtgärder då barnet visar tecken på att ha en språkstörning eller problem med uttalet. I litteraturgenomgången tas olika metoder upp om hur barn med språkstörningar ska kunna upptäckas och metoder som kan användas för att stötta dessa barn. Metoderna beskrivs också av informanterna i intervjuerna. Undersökningen visar även betydelsen av att sprida kunskap om barn med språkstörningar.

<p>Syftet med det här arbetet var att ta reda på hur teckenkommunikation kan användas i förskola för att underlätta språkutvecklingen för alla barn och pedagogernas inställning till metoden. Detta är en kvalitativ undersökning och vi använde oss av semistrukturerade intervjuer med nio stycken förskolpersonal. Det resultat vi kom fram till var att teckenkommunikation kan fungera som en alternativ metod i språkinlärning och att det fanns ett stort intresse hos respondenterna att använda sig av metoden.</p>

Syftet med det här arbetet var att ta reda på hur teckenkommunikation kan användas i förskola för att underlätta språkutvecklingen för alla barn och pedagogernas inställning till metoden. Detta är en kvalitativ undersökning och vi använde oss av semistrukturerade intervjuer med nio stycken förskolpersonal. Det resultat vi kom fram till var att teckenkommunikation kan fungera som en alternativ metod i språkinlärning och att det fanns ett stort intresse hos respondenterna att använda sig av metoden.

<p>Abstract</p><p>The purpose with this essay is to get knowledge about the consequences that speech-defects bring for children in pre-school ages. I got interested in this matter when I, during my teaching practice, got in touch with children carrying this specific disorder. I chose to apply qualitative interview as a method to investigate this and as a starting-point I used these aspects: How does speech-defects affect learning, understanding, friendship relations, and development in general?</p><p>I interviewed three pre-school teachers in two different schools. One school in a smaller district and the other one in a middle-sized town, in the middle of Sweden. From these interviews and the literature that I have read on the subject, I have learned that children with speech-defects very often have problems with friendship relations, simply because friends have a hard time understanding what these children are saying. The consistence could very well be that the children with speaking-disorders gets excluded from the rest of the group. A speech-defect can also bring consequences for learning, especially for learning to read and write. It could also become complicated in other learning situations, since these children do not always have the ability to express their thoughts and feelings. Sometimes, but not always, a speech-defect can bring consequences for the child and its development in general, in the shape of less developed mobility in other areas. These issues cause frustration, expressed as anger or introvertness and a lowered self-confidence.</p><p>Keywords: speaking, language, speaking-disorders, speech defects.</p>

Abstract The purpose with this essay is to get knowledge about the consequences that speech-defects bring for children in pre-school ages. I got interested in this matter when I, during my teaching practice, got in touch with children carrying this specific disorder. I chose to apply qualitative interview as a method to investigate this and as a starting-point I used these aspects: How does speech-defects affect learning, understanding, friendship relations, and development in general? I interviewed three pre-school teachers in two different schools. One school in a smaller district and the other one in a middle-sized town, in the middle of Sweden. From these interviews and the literature that I have read on the subject, I have learned that children with speech-defects very often have problems with friendship relations, simply because friends have a hard time understanding what these children are saying. The consistence could very well be that the children with speaking-disorders gets excluded from the rest of the group. A speech-defect can also bring consequences for learning, especially for learning to read and write. It could also become complicated in other learning situations, since these children do not always have the ability to express their thoughts and feelings. Sometimes, but not always, a speech-defect can bring consequences for the child and its development in general, in the shape of less developed mobility in other areas. These issues cause frustration, expressed as anger or introvertness and a lowered self-confidence. Keywords: speaking, language, speaking-disorders, speech defects.

Syftet med denna studie är att göra en jämförelse mellan pojkarnas och flickornas tal- och språksvårigheter/språkstörningar i elva förskoleklasser. / Speech and Language Difficulties/Language Disorders from a gender perspective

Syftet med detta examensarbete är att undersöka de utmaningar som lärare upplever i ett arbete med elever som har språkstörningar i SO-undervisningen. Studien utförs med hjälp av kvalitativa metoder i form av semistrukturerade intervjuer. I studien intervjuas sex lärare, varav fem arbetar på en och samma skola. Lärarna upplever svårigheter i att utforma samt hitta och använda rätt anpassningar för elever med språkstörningar i SO-undervisningen. I studien analyserar vi lärarnas olika undervisningsmetoder samt strategier i SO-undervisningen i enlighet med det sociokulturella perspektivet och scaffolding. Detta gör vi för att undersöka hur elever med språkstörningar kan gynnas i deras lärande samt kunskapsutveckling i SO-undervisning. Svårigheterna som lärarna upplever i att didaktiskt kunna planera sin SO-undervisning beror på de olika kunskapskraven i de samhällsorienterade ämnena samt bristande kunskaper kring diagnosen språkstörning. En slutsats som vi i studien kan dra är att ökade kunskaper kring diagnosen språkstörning i enlighet med goda praktiska erfarenheter kan gynna praktiken för läraren samt kunskapsutvecklingen för elever med språkstörningar. Studiens relevans gällande ett arbete med elever som har språkstörningar är att lärarna med hjälp av denna studie kan utöka sina kunskaper gällande diagnosen språkstörning. Detta kan i sin tur hjälpa lärarna att i en tidig stadie identifiera elever som har språkstörningar och därmed i god tid kunna förse samt erbjuda elever med språkstörningar rätt stöd för att hjälpa dem i deras kunskapsutveckling.

<p>Uppsatsen behandlar språkstörningar, och tar upp möjliga bakomliggande orsaker samt hurman kan underlätta för barn som lider av språkstörningar. Syftet är att skapa en förståelsekring språkstörningar och att ta reda på hur man kan underlätta för de barn som lider avspråkstörningar. Vår undersökning är baserad på intervjuer med logopeder, talpedagoger ochspecialpedagoger som arbetar med språkstörda barn dagligen. Anledningen till att vi valde attintervjua personer från dessa yrkeskategorier är för att de har breda kunskaper om barn medsärskilda behov.Utifrån vår undersökning kan vi konstatera att uppkomsten till språkstörningar fortfarande ärokänd, men det finns dock teorier som pekar på ärftlighet som möjlig bakomliggande orsak.Uppsatsen innehåller även tillvägagångssätt samt tips på hjälpmedel som kan underlätta förbarn med språkstörningar.</p>

Uppsatsen behandlar språkstörningar, och tar upp möjliga bakomliggande orsaker samt hurman kan underlätta för barn som lider av språkstörningar. Syftet är att skapa en förståelsekring språkstörningar och att ta reda på hur man kan underlätta för de barn som lider avspråkstörningar. Vår undersökning är baserad på intervjuer med logopeder, talpedagoger ochspecialpedagoger som arbetar med språkstörda barn dagligen. Anledningen till att vi valde attintervjua personer från dessa yrkeskategorier är för att de har breda kunskaper om barn medsärskilda behov.Utifrån vår undersökning kan vi konstatera att uppkomsten till språkstörningar fortfarande ärokänd, men det finns dock teorier som pekar på ärftlighet som möjlig bakomliggande orsak.Uppsatsen innehåller även tillvägagångssätt samt tips på hjälpmedel som kan underlätta förbarn med språkstörningar.

Inledning Studien är en undersökning av hur förskollärare kan upptäcka språkstörningar hos flerspråkiga barn. Detta även om förskollärarna inte talar de olika modersmål som barnen talar. Studien behandlar även förskollärares arbetssätt med och upptäckten av språkstörningar hos flerspråkiga barn. Syfte Syftet med studien är att erhålla kunskap om förskollärares erfarenheter om arbetet med och upptäckten av språkstörningar hos flerspråkiga barn i förskolan. Ytterligare områden som belyses är de olika arbetssätt som kan tillföras arbetet med språkstörningar och vilka dilemman som kan uppstå i upptäckandet av språkstörningar. Metod En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer har använts som metod för insamling av data. I undersökningen deltog fem förskollärare från fyra förskolor i samma kommun. Samtliga intervjuer skedde digitalt via Zoom. Resultat Studiens resultat kunde delas in i två rubriker; den ena är upptäckandet av språkstörning hos flerspråkiga barn och den andra är arbetssätt. Under upptäckandet av språkstörning beskriver förskollärarna att det kan vara problematiskt att upptäcka språkstörningar hos flerspråkiga barn. Uttal, tystnad och stamning är svårigheter som förskollärarna talar om hos barnen. Förskollärare menar även att hjälp av modersmålsstödjare är en viktig del i upptäckandet av språkstörningar hos flerspråkiga barn. Under arbetssätt visas olika metoder förskollärare använder i upptäckandet. Bland annat beskrivs TRAS, AKK och användandet av modersmålsstödjare i utbildningen. I resultatet framkommer även att samverkan med hemmet har en avgörande roll för den hjälp barn kan behöva och att denna relation kan vara komplex