I den här studien undersöks hur ett par förskollärare och en specialpedagog använder sig av resultatet av TRAS för att designa sin verksamhet. Jag har även undersökt hur resultatet av TRAS påverkar den pedagogiska miljön i verksamheten samt hur förskollärare och specialpedagoger ser på arbetet med TRAS. För att genomföra studien och samla information har jag använt mig av en kvalitativ ansats med strukturerade intervjufrågor i mötet med förskollärare och specialpedagoger. Förskollärarna är eniga om att det är viktigt att utveckla sin verksamhet och de tar hjälp av TRAS- materialet för att kunna genomföra detta. Även om enstaka av de tillfrågade förskollärarna är kluvna till TRAS- materialet så anser de att materialet är bra att använda i verksamheten. Specialpedagogen såg däremot bara positivt på användandet av TRAS- materialet

Syftet med denna studie är att undersöka införandet och användandet av materialet TRAS (Tidig Registrering Av Språkutveckling) i några utvalda förskolor i en kommun. För att uppnå syftet användes samtalsintervjuer som metod. I studien medverkade tio pedagoger, som alla arbetar på förskolor med barn i åldrarna ett till fem år, samt en talpedagog. I denna studie framkommer att kommunens mål med användningen av TRAS, var att hitta ett material som kunde hjälpa pedagogerna på förskolorna att identifiera barn som löper risk för att utveckla språksvårigheter. Det har inte framkommit i den här studien om kommunen har gjort någon form av uppföljning av användningen av materialet. Resultatet visade att ett av pedagogernas mål med TRAS, är att använda materialet som ett verktyg i deras arbete på förskolan. Gällande pedagogernas uppföljning av TRAS, har det visat sig att de främst använder det kartlagda materialet till att utveckla sin verksamhet. I denna studie har vi använt oss av ett systemteoretiskt perspektiv när vi analyserat studiens resultat.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka diskurser som framträder när förskollärare talar om det standardiserade observationsmaterialet TRAS. Studien bygger på en kvalitativ metod där sex förskollärare har deltagit i semistrukturerade intervjuer. Den insamlade empirin har sedan analyserats och tolkats utifrån en diskursanalytisk ansats för att förstå bakomliggande diskurser. De diskurser som är framträdande och som diskuteras är den moderna synen och den postmoderna synen på kunskap och utveckling. Resultatet visar att den moderna och postmoderna diskursen löper parallellt i förskolans verksamhet. Förskollärare verkar vilja uttrycka sig i termer av det postmoderna perspektivet men i talet om det standardiserade observationsmaterialet TRAS blir det svårt att undvika begrepp som kan härledas till den mer moderna synen på barns utveckling och lärande. Förskollärare finner svårigheter att fylla i det standardiserade observationsmaterialet då kunskap är beroende av kontext. När ett barns kunnande fylls i studeras barnet i särskilda planerade eller oplanerade situationer. Förskollärarna bedömer först barnet enskilt för att sedan diskutera i arbetslaget. Barnet studeras från ett vuxenperspektiv och tränas utan vetskap för att nå en viss kunskap. Därmed uteblir lärprocessen i jakten på den sanna kunskapen. Tiden är en avgörande faktor vilket påverkar att materialet inte används som en integrerad del i verksamheten. Den sanna kunskapen som materialet eftersträvar exkluderar mänsklig mångfald som samhället präglas av i vår tid.

Aktionsforskningsstudien handlar om ett arbetslag i förskolan som försöker att skapa en djupare kunskap om barns språkutveckling och verksamhets utveckling med hjälp av kartläggningsmaterial TRAS som står för tidig registrering av språkutveckling. Studiens syfte är att skapa förståelse kring att kartlägga barn med hjälp av TRAS. Studien är en del i ett utvecklingsprojekt där praktikern och praktikens problemställning är utgångspunkten. De teoretiska utgångspunkterna inbegriper barn, språk och sampel där barns språkutveckling är centralt för barns utveckling och lärande. Dataproduktionen innefattar videofilmer från arbetslagets planeringsmöten och forskarens loggbok. Utifrån en kvalitativ analys framskred tre kategorier som tolka, organisera och problematisera. Resultatet visar att arbetslagets drivkraft till att skapa ett gemensamt förhållningsätt och samsyn till TRAS schemats frågor är centrala. Arbetslagets arbete med TRAS genererar både ifrågasättande om kunskap och lärande samt utvecklingsstadier för barns samspel och språkutveckling. / This action research study is about a team in pre-school who are trying to develop a deeper understanding of children´s language development and pre-schools improvement. The  purpose is to develop understanding about mapping children´s languages progress by using early registration of language development  (TRAS). The study is part of a development where practice and practice problems is the starting point. The theoretical starting point include the child and the language in which children´s language progress is a central to children´s developments and learning and interaction important functions of language development. The empirical data includes videos from the teachers’ planning sessions and the researcher´s log book the qualitative analysis progressed three categories to interpret, organize and problematising. The result shows that the teacher’s incentive to create a shared vision and consensus to TRAS schema issues is central. Education  work  with TRAS generates both questionings and learning and development stages of children’s  interactions and language development.

<p>Syftet med min undersökning var att ta reda på hur pedagoger uppmärksammar läs- och skrivsvårigheter på förskolan, hur de arbetar för att motverka läs- och skrivsvårigheter samt hur de vill arbeta på förskolan så att barnen inte får svårigheter i framtiden. För att ta reda på det här så använde jag mig av ostrukturerade intervjuer. Jag använde mig av de svar jag fick och jämförde vad tidigare forskning har sagt om hur man kan förebygga läs- och skrivsvårigheter. Mitt resultat visade att pedagogerna vill läsa mycket för sina barn för att de ska få en uppfattning om språket. Mycket pekar också på att det är viktigt att ta tillvara på barnens intressen. När barnen är intresserade av det skrivna språket så gäller det att hänga på där. Sen ansåg pedagogerna att det är viktigt att barnen först och främst har ett bra språk. De ville rikta in sig på barnens språkutveckling så att de får en bra start där. TRAS, tidig registrering av språkutveckling var en metod som nämndes för det här. Pedagogerna ansåg också att de kanske inte riktigt hade tiden som krävs för det här men de ansåg att det finns mycket som kan göras för att förebygga läs- och skrivsvårigheter. Mina slutsatser är att det finns mycket som kan göras och att det verkar finnas en medvetenhet hos pedagogerna om vad som behöver göras men att det är tiden som inte riktigt räcker till.  </p>

<p>Studiens syfte var att undersöka om, och i så fall hur, det norska observationsmaterialet Tidig Registrering av Språkutveckling (TRAS) följs upp på de förskolor vi valt ut, samt att undersöka i vilken utsträckning samarbete mellan specialpedagog, pedagoger och föräldrar förekommer.</p><p>Som metod har använts semistrukturerade intervjuer som tagits upp via diktafon. Specialpedagog, pedagoger och föräldrar har delgivit oss tankar och åsikter kring de frågor som ställts. Sammanlagt gjordes fjorton intervjuer, varav två med huvudansvariga specialpedagoger i vår utvalda kommun, åtta stycken med pedagoger samt fyra med föräldrar.</p><p>Studien bygger på artiklar, avhandlingar och annan litteratur kring barns språkutveckling, samt det norska observationsmaterialet TRAS. I vår litteraturgenomgång kring tidigare forskning har vi redovisat en del av de studier som pågått kring barns språkutveckling från 1800-talet och framåt. Vi har också intresserat oss för hur tidiga insatser i förskolan kan påverka barns språkutveckling och vad det kan leda till längre fram i barnens läs- och skrivutveckling. Litteraturgenomgången avslutas med en utförlig presentation av TRAS.</p><p>I vår intervju med specialpedagogerna framgår det att TRAS- materialet skall följas upp genom kontinuerlig kontakt med pedagogerna på förskolan. Pedagogerna upplever att de har en god kommunikation med specialpedagogerna och att de kan kontakta respektive specialpedagog om de har frågor eller behöver hjälp. Samtliga pedagoger menar också att kontakten med föräldrarna fungerar bra och att de informerat föräldrarna om materialet. Gemensamt för föräldrarna är att de är nöjda med den information de fått om TRAS. Föräldrarna uppger också att den största delen av kommunikationen kring materialet sker vid utvecklingssamtalen. Trots att alla parter verkar nöjda med det sätt pedagogerna på förskolan arbetar med materialet tycker vi oss se att kommunikationen mellan specialpedagog - pedagog och pedagog – föräldrar inte fungerar på ett optimalt sätt. Pedagogerna hävdar att de har en bra kommunikation med specialpedagogen men nämner samtidigt att de inte har någon kontinuerlig kontakt. Ett par av pedagogerna menar att de inte haft någon kontakt med specialpedagogen, angående materialet, sedan de gick utbildningen för över ett år sedan. Både föräldrar och pedagoger anser att de har en god kontakt med varandra, samtidigt som ett par av pedagogerna säger att de inte vill blanda in föräldrarna alls i bedömningen av deras barn utan delger dem endast resultatet av bedömningen vid nästkommande utvecklingssamtal.</p><p>Resultatet av arbetet visar att det är väldigt olika hur man arbetar med materialet ute på förskolorna. Även om flertalet av svaren pekar på att arbetet med observationsmaterialet fungerar väl, anser vi att pedagogerna skulle behöva lite mer uppbackning i startskedet för att komma igång och känna att de gör bedömningarna på rätt sätt. Vidare behöver flera av pedagogerna arbeta mer med föräldrarnas delaktighet i materialet. Det står tydligt i handboken, och bör också framgå vid utbildningstillfällena, att föräldrarnas kunskap om sina barns färdigheter är betydelsefull när pedagogerna gör bedömningen och att det därför är viktigt att de är delaktiga i arbetet med materialet.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare beskriver att språkarbeten bedrivs på ordinarie förskolor och på språkförskolor, samt hur de reflekterar kring sin egen roll i sammanhanget. Vi gör en jämförelse mellan de två olika förskoleformerna beträffande språkliga arbetssätt. I studien använder vi oss av kvalitativa intervjuer som metod. Fyra förskollärare som arbetar på ordinarie förskolor och fyra förskollärare som arbetar på språkförskolor deltar i undersökningen. Studien är uppbyggd utifrån tre huvudområden: språkliga arbetssätt, uppföljning av barns språkutveckling och reflektion kring den egna rollen vad gäller att främja barns språkutveckling. Resultatet visar att det finns många likheter mellan ordinarie förskolor och språkförskolor beträffande språkliga arbetssätt, men också att det finns skillnader. Både inom de ordinarie förskolorna och inom språkförskolorna uttrycker förskollärarna vikten av att arbeta språkligt medvetet. Det lekfulla lärandet framhävs. Ett språkligt medvetet förhållningssätt i vardagliga samtal med barnet lyfts fram som en betydelsefull aspekt för språkutvecklingen, likaså en god relation mellan vuxna och barn. Det som skiljer de båda förskoleformerna åt kan enligt vår tolkning i huvudsak förstås genom de olika förutsättningarna. På språkförskolorna går barn som påtagligt har stora språksvårigheter, således finns enligt intervjupersonerna ett tydligt strukturerat språkligt fokus både beträffande arbetssätt och förhållningssätt. Hög personaltäthet och lågt barnantal är karaktäristiskt för språkförskolorna. Förskollärare och en logoped arbetar direkt med barnen. Det pedagogiska arbetet läggs upp utifrån vad logopeden kommer fram till i sina tester. Förskollärarna har även kontinuerlig handledning med logopeden

Studiens syfte var att undersöka om, och i så fall hur, det norska observationsmaterialet Tidig Registrering av Språkutveckling (TRAS) följs upp på de förskolor vi valt ut, samt att undersöka i vilken utsträckning samarbete mellan specialpedagog, pedagoger och föräldrar förekommer. Som metod har använts semistrukturerade intervjuer som tagits upp via diktafon. Specialpedagog, pedagoger och föräldrar har delgivit oss tankar och åsikter kring de frågor som ställts. Sammanlagt gjordes fjorton intervjuer, varav två med huvudansvariga specialpedagoger i vår utvalda kommun, åtta stycken med pedagoger samt fyra med föräldrar. Studien bygger på artiklar, avhandlingar och annan litteratur kring barns språkutveckling, samt det norska observationsmaterialet TRAS. I vår litteraturgenomgång kring tidigare forskning har vi redovisat en del av de studier som pågått kring barns språkutveckling från 1800-talet och framåt. Vi har också intresserat oss för hur tidiga insatser i förskolan kan påverka barns språkutveckling och vad det kan leda till längre fram i barnens läs- och skrivutveckling. Litteraturgenomgången avslutas med en utförlig presentation av TRAS. I vår intervju med specialpedagogerna framgår det att TRAS- materialet skall följas upp genom kontinuerlig kontakt med pedagogerna på förskolan. Pedagogerna upplever att de har en god kommunikation med specialpedagogerna och att de kan kontakta respektive specialpedagog om de har frågor eller behöver hjälp. Samtliga pedagoger menar också att kontakten med föräldrarna fungerar bra och att de informerat föräldrarna om materialet. Gemensamt för föräldrarna är att de är nöjda med den information de fått om TRAS. Föräldrarna uppger också att den största delen av kommunikationen kring materialet sker vid utvecklingssamtalen. Trots att alla parter verkar nöjda med det sätt pedagogerna på förskolan arbetar med materialet tycker vi oss se att kommunikationen mellan specialpedagog - pedagog och pedagog – föräldrar inte fungerar på ett optimalt sätt. Pedagogerna hävdar att de har en bra kommunikation med specialpedagogen men nämner samtidigt att de inte har någon kontinuerlig kontakt. Ett par av pedagogerna menar att de inte haft någon kontakt med specialpedagogen, angående materialet, sedan de gick utbildningen för över ett år sedan. Både föräldrar och pedagoger anser att de har en god kontakt med varandra, samtidigt som ett par av pedagogerna säger att de inte vill blanda in föräldrarna alls i bedömningen av deras barn utan delger dem endast resultatet av bedömningen vid nästkommande utvecklingssamtal. Resultatet av arbetet visar att det är väldigt olika hur man arbetar med materialet ute på förskolorna. Även om flertalet av svaren pekar på att arbetet med observationsmaterialet fungerar väl, anser vi att pedagogerna skulle behöva lite mer uppbackning i startskedet för att komma igång och känna att de gör bedömningarna på rätt sätt. Vidare behöver flera av pedagogerna arbeta mer med föräldrarnas delaktighet i materialet. Det står tydligt i handboken, och bör också framgå vid utbildningstillfällena, att föräldrarnas kunskap om sina barns färdigheter är betydelsefull när pedagogerna gör bedömningen och att det därför är viktigt att de är delaktiga i arbetet med materialet.

Syftet med min undersökning var att ta reda på hur pedagoger uppmärksammar läs- och skrivsvårigheter på förskolan, hur de arbetar för att motverka läs- och skrivsvårigheter samt hur de vill arbeta på förskolan så att barnen inte får svårigheter i framtiden. För att ta reda på det här så använde jag mig av ostrukturerade intervjuer. Jag använde mig av de svar jag fick och jämförde vad tidigare forskning har sagt om hur man kan förebygga läs- och skrivsvårigheter. Mitt resultat visade att pedagogerna vill läsa mycket för sina barn för att de ska få en uppfattning om språket. Mycket pekar också på att det är viktigt att ta tillvara på barnens intressen. När barnen är intresserade av det skrivna språket så gäller det att hänga på där. Sen ansåg pedagogerna att det är viktigt att barnen först och främst har ett bra språk. De ville rikta in sig på barnens språkutveckling så att de får en bra start där. TRAS, tidig registrering av språkutveckling var en metod som nämndes för det här. Pedagogerna ansåg också att de kanske inte riktigt hade tiden som krävs för det här men de ansåg att det finns mycket som kan göras för att förebygga läs- och skrivsvårigheter. Mina slutsatser är att det finns mycket som kan göras och att det verkar finnas en medvetenhet hos pedagogerna om vad som behöver göras men att det är tiden som inte riktigt räcker till.

Denna kvalitativa studie har undersökt TRAS. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare använder sig av TRAS, hur det kan utveckla förskolans verksamhet och TRAS förtjänster samt hinder. Data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med tre stycken förskollärare som arbetar med TRAS i deras verksamhet. Det teoretiska ramverket har använts för att analysera resultatet. Resultatet visar att förskollärare använder TRAS som ett observationsmaterial för att kartlägga språket. TRAS kan utveckla förskolans verksamhet genom att upptäcka barns proximala utvecklingszon. TRAS öppnar även upp för pedagogiska diskussioner som kan användas för att utveckla verksamheten såsom miljö och material. De förtjänster som kan ses med TRAS är att det kan användas som ett gemensamt observationsmaterial, kvalitetssäkra verksamheten och se hur de olika språkförmågorna påverka varandra. De hinder som kan ses med TRAS är att det krävs kunskap om TRAS för att kunna utföra det och att förskolor många gånger benämner att TRAS är ett bedömningsmaterial.