Denna kvalitativa studie har undersökt TRAS. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare använder sig av TRAS, hur det kan utveckla förskolans verksamhet och TRAS förtjänster samt hinder. Data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med tre stycken förskollärare som arbetar med TRAS i deras verksamhet. Det teoretiska ramverket har använts för att analysera resultatet. Resultatet visar att förskollärare använder TRAS som ett observationsmaterial för att kartlägga språket. TRAS kan utveckla förskolans verksamhet genom att upptäcka barns proximala utvecklingszon. TRAS öppnar även upp för pedagogiska diskussioner som kan användas för att utveckla verksamheten såsom miljö och material. De förtjänster som kan ses med TRAS är att det kan användas som ett gemensamt observationsmaterial, kvalitetssäkra verksamheten och se hur de olika språkförmågorna påverka varandra. De hinder som kan ses med TRAS är att det krävs kunskap om TRAS för att kunna utföra det och att förskolor många gånger benämner att TRAS är ett bedömningsmaterial.

Studiens syfte var att undersöka observationsmaterialen Läsutvecklingsschema (Allard, Rudqvist & Sundblad, 2001), Relationsutvecklingsschema (Erixon et al. 2007) och Tidig registrering av språkutveckling (Espenakk et al. 2013) i förhållande till vad Lpfö98/10 tillskriver uppdraget. Genom att använda en kvalitativ innehållsanalys, med främsta fokus på observationspunkterna, var avsikten att synliggöra vilken språksyn som konstrueras i materialen ur ett en- och flerspråkigt perspektiv. Genom att använda Vallberg Roth och Månssons (2010) didaktiska frågor undersöktes materialet utifrån vem som bedömn, vad för något som ska bedömas och varför detta bör ske.Det sociokulturella perspektivet har agerat teoretisk ram för analysen. Resultatet visade att RUS (Erixon et al. 2007) och LUS (Allard, Rudqvist & Sundblad, 2001) har en teoretiskt liknande språksyn, som främst kan kallas interaktionell språksyn (Holm, 2009). Samlingsnamnet kännetecknar en syn på språk där kommunikationen och dess funktion är central. TRAS (Espenakk et al. 2013) som observationsmaterial presenterar snarare en strukturell språksyn (Holm, 2009). Häri anses delarna av språket vara viktiga för att inneha språkkompetens. I relation till Lpfö98/10 kan samtliga standardiserade material menas producera en normativ bild av hur barnet ska vara och hur dess utveckling ska framskrida, och därför inte vara förenliga med läroplanstexten. Särskilt gäller detta när det kommer till de flerspråkiga barnen, då både LUS (Allard, Rudqvist & Sundblad, 2001), RUS (Erixon et al. 2007) och TRAS (Espenakk et al. 2013) starkt normerar det svenska språket och ett västerländskt förhållningssätt till litteratur och dialog.