I denna studie riktar vi in oss på Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) och hur det används i förskolans verksamhet. TAKK är inspirerat av det svenska teckenspråket (STS) (Hörselskadades Riksförbund, 2011). Internationella studier (Heister Trygg, 2004; Iverson & Goldin-Meadow, 2004) har visat att TAKK har en gynnsam effekt på barns språkutveckling. Vi undersöker tre olika delar av TAKK-användandet i förskolan: i vilken utsträckning substantiv respektive verb tecknas i småbarnssamlingar, hur förskollärare gör för att uppmuntra barnen att använda TAKK samt vilka svårigheter de anser att det finns med TAKK. Genom kvalitativa undersökningsmetoder får vi fram ett underlag som analyseras. Av resultatet framkommer det att TAKK-användandet under småbarnssamlingarna varierar och att tecken för substantiv dominerar bland samtliga förskolor. Vidare finns det sätt för förskollärare att uppmuntra till att använda TAKK bland annat genom konsekvent användning utifrån barnens behov och intressen. Ett annat sätt att uppmuntra barnen i deras TAKK-användande är att utforma inspirerande TAKK-miljöer. De svårigheter förskollärarna nämner med detta är att TAKK ofta nedprioriteras då annat i verksamheten tar större plats. Även de egna kunskaperna ses som ett hinder bland våra informanter, då många av dem upplever att de saknar utbildning.