Studien syftar till att beskriva hur lärare uppfattar utomhuspedagogik som arbetsmetod i förskoleklass samt lärares didaktiska val i relation till utomhuspedagogik i förskoleklass. Det är en enkätstudie som främst utgår från kvantitativ metod med inslag av kvalitativ analys. Studien tar avstamp i didaktiskt perspektiv. Didaktiska frågeställningar och didaktisk modell i form av utvidgad didaktisk triangel ligger till grund för analys av resultatet. Resultatet grundar sig på 13 lärares enkätsvar. Resultatet visar att samtliga respondenter anger att de använder sig av utomhuspedagogik som arbetsmetod i mer än ett ämne. Frekvensen av utomhusundervisningvarierar mellan enstaka tillfällen per termin till återkommande inslag varje vecka. Oavsett i vilken omfattning lärarna i studien uppger sig använda utomhuspedagogik önskar så gott somsamtliga att undervisa utomhus oftare. Didaktiska val kopplat till var, varför, inom vad och för vem synliggörs. Möjligheter som framträder kopplat till utomhuspedagogik rör främst tankar kring olika sätt att lära in kunskap och variation av lärmiljö. I stort sett alla lärarna i studien anser att utomhuspedagogik kan ses som ett komplement till undervisning inomhus och att det kan möjliggöra ytterligare lärande. Hinder som lärarna uttrycker för att bedriva utomhuspedagogik berör organisatoriska aspekter samt elevers undermåliga kläder. Även brist på anpassat undervisningsmaterial för utomhusbruk lyfts av några lärare.

Studien syftar till att ta reda på hur musiklärare ser på motoriska problem, hur informerade de är om elevers svårigheter och hur de hanterar eventuella motoriska problem som kan uppstå i instrumentalundervisningen. I bakgrundskapitlet presenteras motoriska aspekter, samt tidigare forskning och studiens teoretiska utgångspunkter. Den forskningsmetod som använts i studien är den kvalitativa intervjun. Jag har intervjuat fyra lärare som arbetar med brasselever. Intervjuerna transkriberades, bearbetades och analyserades och de svar som framkommit utgör studiens resultat. I resultatet beskrivs hur lärarna får reda på motoriska problem och hur de hanterar dem. Det visar sig att de nästan aldrig får någon information. Lärarnas arbetssätt skiljer sig från varandra. Det finns två tydliga metoder: Task-specific training där lärarna övar eleverna på ett specifikt problem och det holistiska synsättet där grovmotorisk träning står i centrum. I diskussionen jämförs lärarnas svar med de motoriska aspekter som står i bakgrunden, forskningsfrågorna och det teoretiska perspektiv som jag valt. Jag ställer lärarnas tillvägagångssätt mot varandra och pekar på skillnaderna mellan deras metoder. / The study aims to find out how the teachers' look at motor problems, how informed they are about pupils difficulties and how they handle motor skill problems that may arise in instrumental teaching. The background chapter presents motor skill aspects, previous studies about the subject and the study's theoretical starting points. The research method used in this study is the qualitative interview. I have interviewed four teachers who work with brass pupils. The interviews have been transcribed, processed, analyzed and the answers came to constitute the study's results. The result describes how teachers' learn about motor problems and how they handle them. It turns out that they hardly ever get any information. The teachers have different approaches from each other. There are two distinct methods: Task -specific training where the teachers practice the students on a specific problem and the holistic approach, which is about gross motor training. The discussion compares the teachers’ responses to the motor skill aspects, research questions and the theoretical perspectives that I have chosen. I put the teachers approaches against each other, pointing out the differences between their methods.

Syftet med studien var att utifrån ett didaktiskt perspektiv kartlägga en mångkulturell förskolas arbete med att utveckla barns modersmål. De didaktiska perspektiven är hur och vad. Hur gäller vilka metoder förskolan tillämpar i sitt arbetssätt. Med inspiration från tidigare forskning samt litteratur skapades en tabell med olika arbetssätt. Tabellen är det teoretiska verktyg som användes för att synliggöra den didaktiska frågan hur i resultatet. Den didaktiska frågan vad baseras på stödets innehåll. Med studien vill vi lyfta fram goda exempel på arbetssätt och stödets innehåll för barns modersmålsstöd som framkommer i resultatet. De fördelar och svårigheter som upplevs i arbetet med modersmålsstöd i förskolan har beskrivits. Med studien vill vi bidra med inspiration och kunskap för att andra förskolor ska kunna utveckla sitt arbetssätt med modersmålsstöd i förskolan. Studien utgick från en kvalitativ intervju med en förskollärare som arbetar på en mångkulturell förskola. Det framkom att förskolan som studien baseras på, aktivt arbetar med modersmålsstöd genom olika metoder. De metoder som togs upp var bland annat användandet av modersmålspedagog, språkstödjare och tecken som stöd. Även vikten av vårdnadshavarnas delaktighet i arbetet med barns modersmålsutveckling betonades. Resultatet lyfte fram att arbetet med modersmålsstöd i förskolan är ett roligt och väldigt givande uppdrag men samtidigt svårt eftersom det är stor brist på flerspråkig personal.

No description available.

Syftet med studien att undersöka hur gitarrlärare arbetar med synskadade elever i klassisk gitarrundervisning, målet är att underlätta lärares arbete när det gäller att undervisa just synskadade elever i klassisk gitarr. Studiens forskningsfrågor är: Vad arbetar gitarrlärare med i sin undervisning med synskadade gitarrelever? På vilka sätt arbetar gitarrlärare med synskadade elever? Varför väljer lärare att arbeta som de gör? Studiens metod utgörs av intervjuer med lärare och elever samt och observationer av övningar och andra hjälpmedel lärare använder i sitt arbete med synskadade elever och hur de arbetar med dessa hjälpmedel. I bakgrundskapitlet beskrivs hur blinda och synsvaga elever i allmänhet, har en stor potential för att utbilda sig i musik och att lära sig spela gitarr. I resultatet presenteras en rad arbetssätt såsom: att tejpa baksidan av greppbrädan, att visa genom att låta eleven känna på lärarens händer, vänsterhandens orientering på greppbrädan, att stå vid ljus, att öva på att ta fram olika spännande ljud från gitarren, att begränsa stor vänsterhandsrörelse, att utgå från inspelade lektioner och Braille-partitur, att det skall vara tyst och lugn i rummet när man övar och saker att betänka när man övar. En slutsats som dras är att klassisk gitarr kan bidra till blinda barns fascination av ljud. Diskussionen utgörs av en vidare reflektion över studien, där uppsatsens resultat kopplas samman med bakgrundslitteraturen. / The purpose of the study is to investigate how guitar teacher works with visually impaired students in classical guitar teaching, the goal is to facilitate the work of teachers when it comes to teaching visually impaired students in classical guitar. The study's research questions are: What kind of work do guitar teachers do teaching classic guitar with visually impaired students? How do they work with visually impaired students? Why do they work as they do? The study's methodology consists of interviews with teachers and students and observations of guitar lessons with visually impaired students. The background chapter describes how blind and visually impaired students in general, have a great potential to educate themselves in music and learning playing the guitar. The result presents a series of techniques such as: taping the back of the fingerboard, showing how to play by letting students feel the teacher's hands, left hand orientation, positioning in light, practice on the development of exciting sounds of the guitar, limiting left hand motions, using recorded lessons and Braille scores, serenity in the room and overall things to consider when practicing. One conclusion is that the classical guitar can stimulate blind children's fascination of sound. The discussion consists of a reflection of the study, with the results linked to background literature.

Syftet med studien är att ta reda på hur fiolpedagoger på en kommunal musikskola undervisar i ämnet rytm och puls. Det saknas mer omfattande forskning inom området och vi ville därför göra en fördjupande studie som behandlar denna frågeställning. Det didaktiska perspektivet är vår teoretiska utgångspunkt och studien har sitt fokus på vilka hjälpmedel och metoder pedagogerna använder sig av när de lär ut. De metoder vi använde för att få svar på våra frågor var den kvalitativa intervjun samt videoobservation. De båda informanterna som medverkar i studien arbetar och verkar idag som fiolpedagoger på en kommunal musikskola. Resultaten visar på vilka olika sätt de båda informanterna undervisar i ämnet rytm och puls. Resultaten visar även hur de båda pedagogerna anpassar sin undervisning utifrån barnens sätt att lära. / The purpose of the study is to discern how violin teachers at the Community School of Music teach rhythm and pulse. There is no extensive research in this field and we have attempted to pursue an in-depth study that addresses this issue. Our theoretical starting point is the didactic approach and the study focuses on the tools and methods teachers use. The qualitative interview and video observation were the methods we used in order to obtain answers to our questions. The two informants involved in the study, work at the Community School of Music as violin teachers. The result demonstrates the various ways the two informants teach rhythm and pulse. The result also indicates how the two teachers adapt their teaching based on the children's ability and way of learning.

Studien syftar till att få djupare insikt i hur några klarinettpedagoger förbereder sina elever inför musikaliska framträdanden. I bakgrundskapitlet presenteras tidigare forskning om nervositet och prestationsångest, samt olika strategier för att hantera det. Vidare presenteras studiens teoretiska utgångspunkt som utgörs av ett didaktiskt perspektiv. Den forskningsmetod som används i studien är kvalitativ forskningsintervju och det är fyra klarinettpedagoger som har intervjuats. Intervjuerna transkriberades, bearbetades och analyserades och de svar som framkommit utgör studiens resultat. I resultatet beskrivs hur lärarna förbereder sina elever genom att arbeta med koncentrationsförmåga, konsertvana och speltekniska färdigheter som till exempel andningsteknik. Lärarna har gemensamma uppfattningar om att hög kvalitet i deras undervisning ger eleverna en god spelteknisk grund, vilket kan göra det lättare för eleverna att hantera nervositet vid ett musikaliskt framträdande. Dock framkommer det också i resultatet att två av lärarna upplever en tids- och kompetensbrist i hur de kan bemöta elevers nervositet. / This study aims to gain a deeper insight into how some clarinet teachers prepare their students for musical performances. In the background chapter previous research on performance anxiety is presented, as well as various strategies for dealing with it. Furthermore, the study's theoretical perspective is presented constituted by a didactic perspective. The research method used in this study is qualitative research interview and there are four clarinet teachers who have been interviewed. The interviews were transcribed, processed and analyzed, and the answers from the teachers represent the study's results. The results show that the teachers prepare their students by working with concentration, concert habit, and technical instrumental skills such as breathing techniques. The teachers share a common perception that the quality of their teaching gives students a good instrumental technical basis, which can make it easier for the students to cope with the anxiety related to a musical performance. However, the results also show that two of the teachers experience a shortage of both time and skills, when it comes to helping students with their anxiousness.

The study aimed to investigate how power and powerlessness are created and portrayed in Ann-Helén Laestadius novel Stöld (2022) and what didactive implications the novel has for teaching at a high school level. Based on an intersectional perspective, it was analyzed when the axes of power gender, class ethnicity and age co-vary where power versus powerlessness occurs. For the analysis, the thoughts, acting and actions of three female and three male characters were studied. On an overall level, the analysis shows that Sámi as a minority group is powerless in relation to the majority society because of the historical context. On an individual level, the power perspective shifted depending on the characters age, gender or ethnicity. From a didactive perspective, the novel Stöld is relevant for teaching in upper secondary school partly based on the discourse they are in, and partly based on the possibility of applying several parts of the course syllabus with Stöld as a starting point.

Syftet med denna studie är att beskriva tillvägagångssätt för att lära personer som sjunger ”falskt” att sjunga mer ”rent”. I bakgrundskapitlet presenteras olika teorier kring orsaker till tondövhet och falsksång utifrån forskning och litteratur, samt metoder som rekommenderas för det praktiska arbetet med detsamma. Vidare redogörs för det didaktiska perspektiv som studien har som teoretisk utgångspunkt. I metodkapitlet beskrivs den kvalitativa intervjun, vilken är den metod som använts för att genomföra resultatet. I resultatet sammanfattas fyra intervjupersoners beskrivningar av sina teorier kring orsakerna till tondövhet och falsksång, samt även deras metoder för arbete med personer som är tondöva/sjunger falskt. Resultatet diskuteras i relation till bakgrundskapitlet i diskussionskapitlet, där informanternas synsätt på ämnet, samt deras metoder jämförs med forskares och författares synsätt och metoder. / The purpose of this study is to describe procedures of teaching persons who sing “out of tune” to sing more “in tune”. In the background chapter different theories from research and literature for reasons behind tone deafness and poor pitch singing is presented, along with methods that are recommended for the practical work with it. Furthermore the didactic perspective that the study has as its theoretical basis is described. In the method chapter the qualitative interview method, which has been used to carry out the result, is presented. The result summarises four interviewed persons´ descriptions of their theories around the reasons behind tone deafness and poor pitch singing, along with their methods for working with persons who are tone deaf/sing out of tune. The result is discussed in relation to the background chapter in the discussion chapter, where the interviewing persons’ views on the subject, along with their methods are compared to the researchers' and authors’ views and methods.

Studiens syfte är att synliggöra förskollärares didaktiska arbete i förskolan medspråkutveckling som exempel. Detta för att skapa djupare kunskaper och förståelse förförskollärarnas undervisning utifrån studiens fyra frågeställningar. Utifrån syftetutmynnar frågeställningar som handlar om hur förskollärare arbetar med didaktiskafrågor med inriktning på språkutveckling i förskolan. Även hur lärarna bedriverundervisning och hur den kommer till uttryck i förskolan. Det görs genom att få reda påvarför förskollärare väljer att arbeta på ett visst sätt, hur de väljer att undervisa, det villsäga vilka metoder förskollärarna väljer att använda sig av. Även vad förskollärarnaväljer att arbeta med innehållsmässigt. Jag har genomfört tre semistruktureradeintervjuer med två förskollärare från en förskola belägen i centrala delarna av en svenskstorstad och med en förskollärare i ett förortsområde av den valda storstaden. För attbelysa resultatet ligger det didaktiska perspektivet till grund för studiens empiri. Detteoretiska ramverket är utgångspunkten för studiens analys, det vill säga det didaktiskaperspektivet och det sociokulturella perspektivet, samt de fyra frågeställningarna.Resultatet i studien visar att undervisningen som ska genomföras på förskolan är enaning svårtolkad om huruvida det ska bedrivas av förskollärarna. Det beror påförskollärarnas olika tolkningar om hur undervisningen ska implementeras i förskolan.Förskollärarna planerar undervisning utifrån didaktiska planeringsmallar för att den skabli kvalitativ. Lärarna använder sig av färre didaktiska val i verksamheten närplaneringstiden uteblir på grund av tidsbrist. På så vis tillämpas spontanaundervisningar framför planerade tillfällen. I resultatet framgår det också hurförskollärare tillämpar olika metoder för att ha en framgångsrik språkutveckling och detbehövs inte göras utifrån planeringensunderlag. Det visar att i yrkesrollen skaförskolläraren kunna tillämpa spontana aktiviteter. Enligt intervjuerna kan denkvalitativa undervisningen utebli om och när personalstyrkan inte är fulltaliga. Det göratt förskollärarna inte kan dela in barnen i smågrupper vilket resulterar i att utrymme förspråklig utveckling och lärande blir mindre för barnen. Då kan lärarnasundervisningsformer blir bristande. Utifrån intervjuerna ser samtliga förskollärareproblematik i genomförandet när planeringensunderlag inte blir genomtänkt i denutsträckningen som förskollärarna önskar.