Vad är musikalitet, musikalisk kunskap och musikaliska färdigheter? I denna studie har jag undersökt musiklärares åsikter på detta område. Har varje elev möjlighet att vara eller bli musikaliska och förvärva dessa färdigheter för att uppnå de lägsta godkända betygen? Amusi är en neurologisk funktionshämning som berör den perceptiva oförmågan att höra och förstå tonhöjd och rytm. Kunskapskraven i styrdokumenten menar att eleverna ska kunna reproducera och härma musikaliska exempel med sin sångröst eller med ett musikinstrument. Om amusi existerar, varierar förmågorna och möjligheterna bland elever i estetiska klasser. Utan antagningsprov eller lämplighetstest, är alla elever är kvalificerade för musikutbildning vid gymnasieskolan. En mångfald av färdigheter och tidigare erfarenheter hos eleverna innebär utmaningar för musiklärare planerar undervisningen. Lärarens mål är att anpassa lektionerna och undervisning för varje elev att kunna tillgodogöra sig den. Eleverna måste ha möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen, växa och lära sig under sin tid i skolan, oavsett deras kunskapsnivå och färdigheter. Undervisningsstrategierna bör anpassas med metoder för att göra kunskapskraven möjliga för alla elever att nå. Musikkulturen har starka, konserverande metoder, värderingar och standarder, inte minst vad gäller musikaliskt gehör. Hur traditionerna är påverkar musikkultur är en trampolin i svenska skolans musikutbildning. Lärarens pedagogiska och didaktiska filosofi tillsammans med läroplansteorin visar deras ideologi. Lärarnas ideologier exponeras också i undervisningen. Detta är en eklektisk diskurs om svårigheterna i att lära eleverna "utan musikaliskt gehör", som har rätten att uppnå målen för musikutbildningen i svenska gymnasieskolan. / What is musicality, musical knowledge and musical skills? In this study I have investigated in music teachers’ opinions in this area. Does every pupil have the possibility to be or become musical and acquire these skills to achieve the lowest approved grades? Amusia is a neurologic function inhibition which concerns the perceptive inability to hear and comprehend pitch and rhythm. Requirements in the syllabus suggests that pupils should be able to reproduce and imitate musical samples with their singing voice or a musical instrument. If amusia exist, the abilities and capabilities are varying in the aesthetic classes. Without an admission or suitability test, all pupils are qualified for music education in the Swedish equivalent high school. The diversity of skills and previous knowledge concerning the pupils means challenges for the music teachers planning the teaching. The teacher’s goals are to customize the lessons and the education for every student to utilize. The pupils must have the possibility to utilize the education, grow and learn during their time in school regardless their state of knowledge and skills. The teaching strategies should therefore be customized with methods to make the proficiencies feasible for everyone. The music culture has solid, preservative methods, values and standards, not least in case of musical hearing. How the traditions are encultured in the musical culture is a springboard in school’s music education. The teacher’s educational and didactic philosophy together with the curriculum theory displays their ideology. The teacher’s ideologies are also exposed in the teaching. This is an eclectic discourse about the difficulties in teaching the pupils ”without musical ear”, whom possess the rights to achieve the goals for the music education in the equivalent high school in Sweden.

Denna undersökning syftar till att bidra till en ökad förståelse kring hur personer som upplevs vara tondöva uppfattar och upplever musik. Webbenkät med tillhörande test och semistrukturerad forskningsintervju har använts som metod. Den inledande webbenkäten innehöll två olika tester utvecklade av radiologen Jake Mandell på Harvard Medical School i Boston. Den ena testen undersöker testpersonens förmåga att uppfatta olikheter i tonskillnader. Den andra kallas för "Tone Deafness test" och spelar upp två melodier som antingen är identiska eller innehåller vissa tonskillnader, därefter ska testpersonen avgöra om det var samma melodi som spelades eller inte. Efter bedömning av insamlat resultat kallades tre personer till intervju. Analysen av resultatet visade att den sociokulturella uppväxten skiljer sig hos respondenterna, vilket har påverkat deras relation till musik. Svaren från intervjuerna visar också att även om respondenterna inte lyssnar helt till musiken så kopplar de till den emotionellt. Ofta relateras musiken till minnen där de för första gången hörde låten eller när någon person de står nära spelat upp den. En av respondenterna svarade att, trots faktumet att hon inte förstår musik, så kan klassisk orkestral musik ge upphov till tårar.

No description available.

Syftet med denna studie är att beskriva tillvägagångssätt för att lära personer som sjunger ”falskt” att sjunga mer ”rent”. I bakgrundskapitlet presenteras olika teorier kring orsaker till tondövhet och falsksång utifrån forskning och litteratur, samt metoder som rekommenderas för det praktiska arbetet med detsamma. Vidare redogörs för det didaktiska perspektiv som studien har som teoretisk utgångspunkt. I metodkapitlet beskrivs den kvalitativa intervjun, vilken är den metod som använts för att genomföra resultatet. I resultatet sammanfattas fyra intervjupersoners beskrivningar av sina teorier kring orsakerna till tondövhet och falsksång, samt även deras metoder för arbete med personer som är tondöva/sjunger falskt. Resultatet diskuteras i relation till bakgrundskapitlet i diskussionskapitlet, där informanternas synsätt på ämnet, samt deras metoder jämförs med forskares och författares synsätt och metoder. / The purpose of this study is to describe procedures of teaching persons who sing “out of tune” to sing more “in tune”. In the background chapter different theories from research and literature for reasons behind tone deafness and poor pitch singing is presented, along with methods that are recommended for the practical work with it. Furthermore the didactic perspective that the study has as its theoretical basis is described. In the method chapter the qualitative interview method, which has been used to carry out the result, is presented. The result summarises four interviewed persons´ descriptions of their theories around the reasons behind tone deafness and poor pitch singing, along with their methods for working with persons who are tone deaf/sing out of tune. The result is discussed in relation to the background chapter in the discussion chapter, where the interviewing persons’ views on the subject, along with their methods are compared to the researchers' and authors’ views and methods.