Undersökningens syfte är att få djupare förståelse och insikt i vilken uppgift musik- och kulturskolan har i samhället. Utifrån detta syfte är avsikten att få en inblick i vilka arbetsmetoder som används för att rekrytera, behålla och utveckla elever samt att få kunskap om olika faktorer som påverkar kursutbud och utveckling av skolan. Jag har i min undersökning gjort kvalitativa intervjuer med sex skolledare från olika musik- och kulturskolor i Sverige. Studien utgår från olika teorier om musik- och kulturskolans utveckling och förändring samt teorier om förändringar i skola och samhälle.    I resultatet visas att det finns flera olika förväntningar på musik- och kulturskolan vilka skiftar från skola till skola och från kommun till kommun. På några av de i studien medverkande skolorna finns det en tydlig politisk styrning, medan andra skolor nästan helt saknar en sådan styrning. De faktorer som mest framträdande påverkar musik- och kulturskolan är enligt min undersökning följande: vilka lärare som är anställda på skolan, vilka traditioner som ska upprätthållas, hur musik- och kulturskolan samarbetar med grundskolan och olika kulturella aktörer i kommunen, budget, elevtryck, hur rekryteringen ser ut och till viss del terminsavgiftens storlek.     Musik- och kulturskolans roll har förändrats under årens lopp, vilket bland annat innebär att de traditionella genrerna i större utsträckning har fått ge plats åt populärmusiken i undervisningen. Populärmusikens ökade plats i både samhället och musik- och kulturskolan har också inneburit att bland annat blåsinstrument har sjunkit mycket i popularitet.     En slutsats är att det är önskvärt att lärare inom musik- och kulturskolan både har spetskompetens samt en stor bredd, såväl genremässigt som musikaliskt, för att kunna följa eleven länge och erbjuda bästa möjliga undervisning. / The purpose of this study is to gain a deeper understanding and insight into the role of the Community School of Music and Art in society. According to this view, the intention is to gain an insight into the working methods that are used to recruit, retain and develop students, as well as to acquire knowledge of the various factors affecting the rate of supply and development of the school. This examination contains qualitative interviews with six headmasters from different community schools of music and art in Sweden. The study is based on different theories of changes and developments within the community school of music and art. The study is also based on theories concerning cultural changes and changes in  society.     The result shows there are different expectations on community schools of music and art which vary from school to school and from municipality to municipality. Some of the schools participating in the study had an obvious political governance, while other schools almost entirely lacked such control. The factors that most affected the community schools of music and art in my survey were: the teachers that were employed at the school, which traditions were to be upheld, how the community school of music and art collaborated with schools and various cultural actors in the municipality, budget, the student population, how the school worked with recruitment and, to a certain extent, the tuition fee.     The role of the community school of music and art has changed over the years. This change has affected the traditional genres to a large extent and has created more space for popular music in the classroom. While popular music has emerged in both society and in the community school of music and art, the popularity of wind instruments has decreased greatly.     One conclusion from this examination is that it is desirable that the teachers of the community school of music and art both demonstrate excellence and a wide range, both from a genre and musical standpoint in order to guide and teach the student, and offer the best possible education.

Den här undersökningen syftar till att få en djupare förståelse för hur musik- och kulturskolans verksamhet kan se ut i framtiden. Jag vill få en inblick i vilka faktorer som påverkar utvecklingen av den kommunala musik- och kulturskolan, samt hur musik- och kulturskolan väljer att förhålla sig till dessa faktorer. För att undersöka detta har jag använt mig av kvalitativ intervju som forskningsmetod för att därigenom få fram fyra instrumentallärares och tre musikledares tankar och erfarenheter.Resultatet visar på flera faktorer som påverkar förväntningarna på den kommunala musik- och kulturskolan varav de mest framträdande är media, musikaliska trender, sociala faktorer och elevernas förväntningar på undervisningen. Dessa faktorer påverkar musik- och kulturskolan både som organisation och verksamhet, men också själva undervisningen. Bland annat visar undersökningen att musik- och kulturskolan behöver förhålla sig till att dagens elever har nya uppfattningar om vad det innebär att musicera och att lära sig spela ett instrument. Många lärare beskriver att elever sällan förstår att de måste öva på sina instrument för att lära sig spela. Resultatet visar också att musik- och kulturskolans ledning idag jobbar mer för att skapa en utåtriktad verksamhet, vilket man också sannolikt kommer att behöva göra i framtiden.En slutsats i undersökningen är att musik- och kulturskolans verksamhet idag behöver ha en bred och mångfasetterad verksamhet vad gäller både instrument, repertoar och undervisning för att möta dagens elever. En annan slutas är att grundambitionen att bilda folket i musik, har ändrats till att ge alla barn en möjlighet att utvecklas med musik. / This study aims for a deeper understanding in how the community school of music and art will develop in the future. I would like to decide which factors influence the development of the community school of music and art, and how the school chooses to approach these factors. Four instrumental teachers and three music leaders have been interviewed.The results indicate factors that influence the expectations of the community school of music and art, of which the most prominent are media, musical trends, social factors and the student’s expectations on the education. These factors exert influence on the community school of music and art, both as an organization and as a productive activity, as well as the education. Furthermore, the study demonstrates that the community school of music and art must approach students with new views, on what it means to play and learn an instrument. The teachers point out that the students seldom understand that it is necessary to practice to learn how to play their instruments. The result also shows that management at3the community school of music and art is working to create a more expansive business, which will continue into the future.One conclusion of the study, is that the community school of music and art of today, needs to have a wide productive activity in regard to meeting the students’ need concerning instruments, repertoires and education. Another conclusion is that the basic ambition to educate people in music, has given way to provide all children a possibility to develop through music.

Syftet med denna studie är att ta reda på vad oboelärare på musik- och kulturskolor har för erfarenheter kring sina elevers motivation att spela oboe. I bakgrundskapitlet presenteras en beskrivning av instrumentet oboe följt av en beskrivning av musik- och kulturskolans framväxt i Sverige under 1900-talet och en kort beskrivning av motivationsteorier genom historien. Tidigare forskning som presenteras berör studier kring elevers motivation att spela musikinstrument och elevens sociala relationers betydelse för motivationen. Motivationsteorier som används är Maslows behovstrappa samt yttre och inre motivation. Studien har en interpretativistik kunskapsteori och genom det fenomenologiska perspektivet används begreppen livsvärld och intersubjektivitet. Forskningsmetoden är semistrukturerade intervjuer med fyra oboelärare som arbetar på musik- eller kulturskolor i Sverige. Intervjuerna analyserades genom en tematisk analysmetod. Resultatet presenterar fyra olika områden som oboelärarna erfar påverkar deras elevers motivation; varför elever blir motiverade att spela oboe och varför elever tappar motivationen till att spela oboe, oboens specifika förutsättningar, material och moment som används i undervisningen och betydelsen av sociala relationer för elevens motivation. Avslutningsvis presenteras en diskussion mellan resultatet och tidigare nämnd forskning, teorier och litteratur. / The purpose of this study is to find out what oboe teachers in the community school of music and art have for experiences around their students' motivation to play oboe. The background chapter presents a description of the instrument oboe followed by a description of the growth the community school of music and art in Sweden during the 20th century and a brief description of motivation theories throughout history. Previous research that is presented concerns studies on students' motivation to play musical instruments and the student's social relations' significance for motivation. Motivation theories used are Maslow's ladder of needs as well as external and internal motivation. The study has an interpretivist theory of knowledge and through the phenomenological perspective the concepts of life world and intersubjectivity are used. The research method is semi-structured interviews with four oboe teachers who work at the community school of music and art in Sweden. The interviews were analyzed using a thematic analysis method. The results present four different areas that the oboe teachers experience affect their students' motivation; why students are motivated to play oboe and why students lose motivation, the oboe's specific conditions, materials and elements used in teaching and the importance of social relations for the student's motivation. Finally, a discussion is presented between the results and the previously mentioned research, theories and literature.

Syftet med studien är att ta reda på hur fiolpedagoger på en kommunal musikskola undervisar i ämnet rytm och puls. Det saknas mer omfattande forskning inom området och vi ville därför göra en fördjupande studie som behandlar denna frågeställning. Det didaktiska perspektivet är vår teoretiska utgångspunkt och studien har sitt fokus på vilka hjälpmedel och metoder pedagogerna använder sig av när de lär ut. De metoder vi använde för att få svar på våra frågor var den kvalitativa intervjun samt videoobservation. De båda informanterna som medverkar i studien arbetar och verkar idag som fiolpedagoger på en kommunal musikskola. Resultaten visar på vilka olika sätt de båda informanterna undervisar i ämnet rytm och puls. Resultaten visar även hur de båda pedagogerna anpassar sin undervisning utifrån barnens sätt att lära. / The purpose of the study is to discern how violin teachers at the Community School of Music teach rhythm and pulse. There is no extensive research in this field and we have attempted to pursue an in-depth study that addresses this issue. Our theoretical starting point is the didactic approach and the study focuses on the tools and methods teachers use. The qualitative interview and video observation were the methods we used in order to obtain answers to our questions. The two informants involved in the study, work at the Community School of Music as violin teachers. The result demonstrates the various ways the two informants teach rhythm and pulse. The result also indicates how the two teachers adapt their teaching based on the children's ability and way of learning.

Denna studie har till syfte att undersöka privata musiklyssningsvanor och hur dessa förhåller sig till det egna musicerandet hos gymnasielever som tar instrumentallektioner på kommunala musik-/kulturskolan, samt hur dessa vanor påverkas av instrumentalundervisningen. Det teoretiska perspektivet är hämtat från sociologen Thomas Ziehe och handlar om hur ungdomar bygger upp sina identiteter i dagens samhälle. Som en bakgrund till undersökningen presenteras dels tidigare forskning om ungdomars musiklyssning, dels forskning om kommunala musik-/kulturskolan. Studien består av fem kvalitativa forskningsintervjuer med gymnasieelever i en svensk småstad. Resultatet visar att ungdomarna ägnar en stor del av sin fritid åt att lyssna på musik och att den främsta musikkällan idag är Spotify. De lyssnar på ett medvetet sätt på bland annat musikens uppbyggnad och musikernas skicklighet. Om och i vilken utsträckning ungdomarna privat lyssnar på samma typ av musik som de spelar på sina lektioner och om de påverkats i sitt privata lyssnande av undervisningen beror på en mängd olika faktorer och därför presenteras de fem ungdomarnas historier delvis var för sig. Resultatet visar också att det finns många olika skäl till att spela på musik-/kulturskolan, och att dessa olika skäl påverkar hur viktigt förhållandet mellan den spelade repertoaren och det privata lyssnandet blir för eleven. Slutligen presenteras och diskuteras två olika pedagogiska perspektiv på hur musiklärare kan förhålla sig till elevernas musiklyssning och förhållande till den på lektionerna spelade repertoaren. / This study aims to investigate private music listening habits and how they relate to the personal music-making among high school students who take instrumental lessons at community schools of music and culture, and how these habits are affected by instrumental teaching. The theoretical perspective comes from the sociologist Thomas Ziehe and is about how young people build up their identities in contemporary society. As a background to the study, previous research on young people's music listening and research on community schools of music and culture is presented. The study consists of five qualitative research interviews with high school students in a Swedish town. The results show that young people spend much of their free time listening to music, and that the main source of music today is Spotify. They listen in a conscious way, for example at the musical structure and the musicians' skills. Whether and to what extent young people privately listen to the same type of music that they play in their lessons and whether the teaching has influenced them in their private listening depends on a variety of factors. Therefore, the stories of the five young people are partially presented separately. The results also show that there are different reasons to study at a community school of music and culture, and that these reasons affect how important the relationship between the repertoire and the private listening habits is for each student. Finally, two different pedagogical perspectives on how teachers can relate to students' music listening habits, and their relationship to the repertoire being played at the lessons, are presented and discussed.

Syftet med studien är att i relation till musik- och kulturskolornas verksamhetsidéer/planer få insikt i elbaslärares förhållningssätt till vad som är viktigt för nybörjarelever att lära sig. Utifrån detta syfte är avsikten att försöka förstå vilka lektionsmoment elbaslärare prioriterar i sin undervisning av nybörjarelever, varför de valt att fokusera på just dessa och deras syn på eventuella styrdokument för respektive arbetsplats. Jag har i min undersökning genomfört kvalitativa intervjuer med fyra elbaslärare från olika musik- och kulturskolor. Arbetets har sin utgångspunkt i historiska perspektiv på musikkulturskolornas framväxt och de pedagogiska traditioner som format dem samt det sociokulturella perspektivet på lärande.   I resultatet framkommer att det viktigaste för informanterna är att eleven får komma igång och spela så snabbt som möjligt och att den huvudsakliga drivkraften i nybörjarundervisning för elbaselever är lust, glädje och upplevelser – vilket går helt i linje med mycket av de tendenser som behandlas i forskning rörande musik- och kulturskolan samt dess verksamhetsplaner under senare år.   Under diskussionsrubriken diskuteras informanternas syn på vad de tycker är viktigt för nybörjarelever att lära sig i relation till de traditioner, idéer och värderingar som enligt det sociokulturella perspektivet styr hur undervisningen formas. Utöver detta diskuteras musiklärarnas förhållningssätt till rådande styrdokument och deras respektive arbetsplats verksamhetsplan. / The purpose of this study is, in relation to the activity ideas/plans of community schools of music and art, to gain insight into the electric bass teachers approach to what is important for beginners to learn. From this view, the intention is to try to understand which lesson content is prioritized in the teaching of beginners, why they chose to focus on these and their views on possible regulatory documents for each workplace. In my survey I have conducted qualitative interviews with four bass guitar teachers from various community schools of music and art. Work is based on theories of the emergence of community schools of music, the educational traditions that shaped them and the sociocultural perspective on learning.   The results show that the main driving force of beginners teaching for bass guitar students is desire, joy and experiences – which is in line with much of the trends covered in research on community schools of music and art and their activity plans in recent years.   In the discussion section the views on what informants thinks is important for beginners to learn is discussed in relation to the traditions, ideas and values according to previous research which determines how the lessons are shaped. In addition to this the music teacher's attitudes and relations to current regulatory documents at their respective workplace is discussed.

Denna studie har som syfte att undersöka musiklärares syn på arbete för inkludering och ökad mångfald i kulturskolan. Studiens forskningsfråga handlar om hur musiklärare konstruerar och legitimerar sin syn på arbete för inkludering och ökad mångfald i kulturskolan. För att undersöka detta har tre fokusgruppsintervjuer genomförts på tre olika kulturskolor. Studiens teoretiska ramverk består av diskursteori och den data som genererats ur fokusgruppintervjuerna har bearbetats och analyserats med hjälp av diskursanalytiska redskap. I resultatet presenteras sex diskurser utifrån lärarnas konstruktioner om synsätt på arbete för inkludering och ökad mångfald i kulturskolan. Dessa handlar om att arbetet för inkludering och ökad mångfald ses som givet, som motsägelsefullt, som socialt utvecklande, som extern verksamhet, som svårt och som gemensamt ansvar. Resultatet presenterar även föräldrar och skola som två kontextuella påverkansfaktorer som på olika sätt påverkar diskurserna. I diskussionen behandlas två mer övergripande motstridiga diskurser om arbete för inkludering och ökad mångfald som självklart respektive icke självklart, i relation till tidigare presenterad litteratur. / The purpose of this study is to examine music teachers’ views on the work for inclusion and increased diversity in Swedish Community School of Music. The study’s research question concern how music teachers’ construct and legitimate their views on the work for inclusion and increased diversity in Swedish Community School of Music. To examine this three focus group interviews were held at three different schools. The theoretical framework of the study is discourse theory and the data generated from the focus group interviews has been processed and analyzed with discourse analytical tools. In the result the six discourses found are presented based on the teachers’ constructions about the work for inclusion and increased diver- sity in Swedish Community School of Music. These discourses is about how the work for inclusion and increased diversity is seen as given, as contradictive, as social developing, as ex- ternal activity, as difficult and as mutual responsibility. The result also shows parents and school as two contextual factors which affects the discourses in different ways. In the discussion two more general contrarious discourses, about the work for inclusion and increased diversity as obvious and non-obvious, are discussed in relation to previous presented literature.

Studiens syfte är att undersöka vad stråkpedagoger har för attityd och syn på begreppet genrebredd samt hur detta kan relateras till undervisning på musik- och kulturskola. Studiens teoretiska ramverk utgörs av diskurspsykologi. För att undersöka detta har fokusgrupper använts som metod där stråkpedagoger inom musik- och kulturskolor har fått diskutera sina synsätt på genrebredd. Gruppsamtalen spelades in med både ljud och bild för att sedan transkriberas. Transkriptionerna analyserades med diskursanalys för att urskilja vilka tolkningsrepertoarer som framträder i samtalen. I resultatdelen beskrivs de olika tolkningsrepertoarerna som framträtt. Stråkpedagogerna ger utlopp för en variation av tolkningsrepertoarer som presenteras genom två huvudteman: Genrebredd som beroende av flera faktorer samt Genrebredd i undervisningen. Vissa av tolkningsrepertoarerna är kontrasterande mot varandra och vissa innefattar variationer inom dem själva. De mest förekommande synsätten hos lärarna är enligt resultatet, att genrebredd beror mycket på deras egen bakgrund, samt att genrebredd ses som ett verktyg för att möta eleven. Samtliga lärare ger dock uttryck för en tolkningsrepertoar där genrebredd ses som ett viktigt arbete. I diskussionen lyfts resultatets mest framträdande tolkningsrepertoarer för att diskuteras i relation med tidigare presenterad litteratur och forskning samt till det teoretiska perspektivet. / The purpose of this study is to examine string teachers’ attitudes and views towards the term genre width and how this could be related to string education in Swedish community school of music. The theoretical framework of the study is discourse psychology. To examine this, focus groups were used as method where string teachers within Swedish Community Schools of music has discussed their point of views on genre width. The conversations were recorded by video and audio to later be transcribed. The transcriptions were analyzed with discourse analysis to distinguish the various interpretative repertoires. The string teachers provide an outlet for a variety of interpretative repertoires, which is presented in two main themes: Genre as dependent of several factors and genre in teaching context. Some of the interpretative repertoires are contrasting to one another and some includes variations within themselves. The most occurring of the teachers’ views seems to be that to broadening the genre, are dependent on their own background, and that it is looked upon as a tool for meeting the student. All teachers express an interpretative repertoire where genre width, is looked upon as an important work. In the discussion, the most highlighted interpretative repertoires of the results are being related to previous research and presented literature and to the theoretical perspective.