Violence against women - a changing problem. A discourseanalysis how violence againstwomen is problematized and changed during three parliamentary debates.This paper will examine how domestic violence is elaborated as a problem in three differentparliament debates in Sweden. Debates from different decades, 1979, 1998 and 2021 havebeen chosen as objects of study in order to examine if there is any difference during thetimeperiods and how the problematization has developed between the chosen debates.Sweden is one of the most equal countries in the world, despite this, the country has giantproblems with domestic violence. It is therefore valuable to examine how representatives inthe parliament address the problem since they have the power to develop policies and make achange. With guidance from the WPR approach to find what the problem is represented to be,together with the theory gendercontract that will be used as a tool to examine how theproblem can be produced with stereotypical gender roles and what effects this can have. Thestudy shows that the discourse from the debates changes from being represented as a problemregarding women or a familyproblem that should be handled within the family to theauthorities responsibility to prevent and report the problem. It also shows that stereotypicalgender roles can be a part of the elaboration of the problem to develop to be a part of what isbeing problematized.

Sweden is one of the most equal countries in the world. Despite this studie show that every fifth woman is subjected to serious sexual violence and 14 percent of women have been subjected to threats of physical violence. Men’s violence against women is a global, societal problem and occurs in all cultures throughout the world. To stop men’s violence against women the Swedish government have made an equality policy goal named “men's violence against women must end”. This essay will examine how Länsstyrelsen Västernorrland och Länsstyrelsen Västra Götaland use the national policy about men’s violence against women. With Carol Bacchi's What's the problem represented to be method and poststructuralist theory, the problem representations of the county administration policies, their underlying assumptions and their effects are analyzed. The results show that the problem represented in the county administrations' documents is: lack of routines as a problem, insufficient competence and knowledge as a problem and women as a problem. The analysis also shows that the problem representations originally come from the national strategy and that they create different effects that affect society. / <p>2023-06-20</p>

This study applies a poststructural discourse analysis developed by Carol Bacchi, called the WPR-approach, on Japanese ageing society-related policy. It utilises Foucauldian ideas about how policy creates rather than discovers ‘problems’ through representation, and what effects this can have. The purpose of the study is to analyse how the problems around women and immigration are represented in Japanese policy, if this representation has been affected by the ageing society, and what effects it may have on the people and politics of the country. The results show that both women and immigrants are mainly represented as resources for economic growth. Policy proposals show signs of having been affected by the ageing society, but the representation in the policies indicate that underlying social ideas about gender and immigration are not addressed. A conclusion is drawn that this focus may result in a lack of politics which tackle harmful traditional gender norms and xenophobia.

I och med den rådande coronapandemin kännetecknas dagens svenska arbetsliv till stor del av hemarbete och digital kommunikation. Att synliggöra diskursen om digital kommunikation ur ett arbetsgivarperspektiv blir relevant då dagens händelser kan tänkas påverka diskursen om hur arbete ska utföras. Genom en kvalitativ diskursanalys med Foucault som utgångspunkt ämnar denna studie att belysa de föreställningar som konstrueras och reproduceras om digital kommunikation utifrån arbetsgivares perspektiv samt hur dessa kan tänkas styra utformningen av det digitala kommunikations- och arbetssättet i det svenska arbetslivet. 15 artiklar ur VD-tidningen valdes ut, vilka analyserades med hjälp av Bacchis What’s the problem represented to be?-ansats. Resultatet visar att digital kommunikation ses som otillräckligt och svårhanterligt. Antaganden om att människan är en social varelse som ogillar förändringar samt att kompetens är nyckeln till effektivitet reproducerar de negativa föreställningarna om digital kommunikation. Därmed är ”vanans makt” central, varför arbetsgivare bör reflektera kring användandet av digital kommunikation.

Psykisk ohälsa hos unga i Sverige har under de senaste åren diskuterats i media såväl som i riksdagen, som ett allt större problem. De typer av psykisk ohälsa som konstateras öka mest är olika ångestsyndrom, depressioner och stressrelaterad ohälsa. Denna studie fokuserar på dessa typer av psykisk ohälsa. Uppfattningar om vad som är patologiskt eller friskt kan förändras och vad som utgör psykisk ohälsa kan framställas på olika sätt. Vi har med utgångspunkt i Bacchis diskursteoretiska perspektiv på problemrepresentation granskat politiska framställningar av ungas ökade psykiska ohälsa från tidsperioden 2016–2018. Genom att diskursanalytiskt undersöka dessa framställningar har mönster över vanligt förekommande problemrepresentationer inom svensk politisk kontext kunnat identifieras. Bacchis fokus på problemrepresentationer har kompletterats med Becks teori om risksamhället samt begrepp från Faircloughs modell för kritisk diskursanalys. Detta för att möjliggöra en analys med fler dimensioner. Framtida risker är genomgående i fokus för problemrepresentationerna i materialet och många lösningar handlar om att riskminimera för framtiden genom en riskminimerande uppfostran. Politiska ideologier samt maktrelationerna mellan de skilda politiska partierna påverkar hur ungas psykiska ohälsa framställs som problem. Det finns dock en diskrepans mellan slutsatserna i tidigare forskning och de politiska problemrepresentationerna, som inte alltid kan härledas till ideologi eller maktrelationer. Både forskning beställd av svenska staten såväl som fristående forskning identifierar genomgående miljöfaktorer som de främsta orsakerna bakom den ökande psykiska ohälsan. Trots detta innebär de vanligaste politiska problemrepresentationerna ofta att psykisk ohälsa som ett problem härleds till individerna. Arvet efter folkhemmet, individualism som hegemoniskt värde och statliga resursbegränsningar tolkas i denna studie som bakomliggande faktorer till denna diskrepans.

I denna uppsats används diskursanalys för att undersöka vad som framställs som problemet i jämställdhetspolitiken och vilka konsekvenser problemets framställning får för jämställdhetsarbetet och jämställdhetsintegrering som politisk åtgärd.  Studien har gjorts i en lokal kontext genom att analysera Karlstad kommuns jämställdhetspolicy, två jämställdhetsplaner samt ett samordningsmöte för jämställdhetsfrågor. Den diskursanalytiska metoden som ligger till grund för analysen är Carol Lee Bacchis policyanalysverktyg ”What is the problem represented to be?”. Det är ett angreppsätt som analyserar policys med syftet att skapa förståelse för hur problem ”skapas” i policys problemformulering. Efter att materialet analyserats framkom det att jämställdhetsarbetet utgick från flertalet olika problem som inte alltid hade en självklar koppling till jämställdhetsbegreppet. Jämställdhetsarbetet används till smått som stort för att förbättra den kommunala verksamheten. Detta kan medföra en avpolitiserande effekt på jämställdhetsintegrering som politisk åtgärd.  Analysen visade även att avsaknaden av en tydlig problemformulering, med utgångspunkt i ett könsmaktsperspektiv, utgjorde en försvårande faktor för att åstadkomma en positiv förändring mot ett mer jämställt samhälle. Det som i synnerhet lämnas oproblematiserat i jämställdhetsarbetet är ett strukturellt maktperspektiv, så som könsmaktsordningen. Könsmaktsordningen kan sägas utgöra ”elefanten i rummet” i jämställdhetsarbetet eftersom den är närvarande som teoretisk utgångspunkt men kan samtidigt inte benämnas utan att väcka motstånd. / This paper uses discourse analysis to examine what is portrayed as the problem of gender equality policies and the consequences of the problem representation for gender equality and gender mainstreaming as a political measure. The study was performed in a local context by analyzing Karlstad municipality's equality policy, two gender equality programs as well as a coordination meeting on gender equality issues. The discourse analytic method which is the basis for the analysis is Carol Lee Bacchis policy analysis "What is the problem represented to be?". It is a method approach that analyzes policies with the aim to create an understanding of how problems is "created" in the policies of problems. After the material has been analyzed, it emerged that gender equality was based on several different issues that had not always an obvious connection to the concept of equality. The gender equality work is used for both large and small to improve municipal operations. This can cause a depoliticize effect on gender mainstreaming as a policy measure. The analysis also showed that the lack of a clear problem, starting with a gender perspective, constituted an aggravating factor to effect a positive change towards a more equal society. What in particular is left un-problematised in gender equality work is a structural perspective of power, as gender power relations. Gender power relations can be said to be "the elephant in the room" for gender equality, since it is present as a theoretical basis, but can also not be named without arousing opposition.

Detta är en uppsats som genom diskursanalys undersöker hur den nyanlände invandrarens identitet konstrueras i samband med utformningen av etableringsreformen, en reform som trädde i kraft december 2010 med syftet att underlätta etableringen på den svenska arbetsmarknaden för vissa nyanlända invandrare, samt vilka konsekvenser denna identitetskonstruktion kan leda till. Den diskursanalytiska metod som ligger till grund för utformningen av analysen är Carol Lee Bacchis ”What’s the problem represented to be?”, vilken fokuserar på hur ett politiskt problem framställs genom att studera vilka lösningar som föreslås. Efter en noggrann genomgång av ett antal policydokument som framställdes under processen som föranledde införandet av etableringsreformen framkom det att den nyanlände invandraren i den politiska diskursen implicit framställs som omotiverad och oförmögen till att träda in på den svenska arbetsmarknaden om inte staten ingriper med åtgärder och krav, samtidigt som det svenska civilsamhällets agerande lämnas oproblematiserat. De följder detta kan få är dels att de nyanlända invandrarnas tilltro till den egna kapaciteten försvagas och dels att det civila samhällets attityd gentemot dessa riskerar att försämras. Detta är två utfall som ytterligare kan försvåra de nyanlända invandrarnas möjligheter till arbetsmarknadsetablering. / This is an essay that through discourse analysis examines how the newly arrived immigrant's identity is constructed in relation to the design of a legal reform, called the "establishment reform”, which came into force in Sweden in December 2010 with the aim to facilitate the establishment on the labor market of newly arrived immigrants. The implications of where this identity construction can lead are also discussed. The discursive analytical approach that is the basis for the design of the analysis is Carol Lee Bacchi's "What's the problem Represented to be?”, an approach that focuses on how a political problem is presented by studying the solutions that are suggested in order to solve it. After a careful review of a number of policy documents that were produced during the process that led to the entry of the establishment reform, it emerged that in the political discourse the newly arrived immigrant implicitly is portrayed as unmotivated and unable to enter the Swedish labor market unless the state intervenes with actions and demands, while problems in the behavior of Swedish civil society are left unaddressed. The impact this could have is partly that newly arrived immigrants lose confidence in their own capacities, and partly that civil society's attitudes towards immigrants may deteriorate. These are two outcomes that could further complicate the newly arrived immigrants' establishment on the labor market.

Denna studie syftar till att studera hur jämställdhet fylls med innehåll i regeringens nationella strategi för regional hållbar tillväxt och attraktionskraft perioden 2015–2020 och handlingsplaner från tre valda regioner som alla ingår i projektet ”regional jämställd tillväxt”, samt vilka effekter det får för möjligheten att politisera kön. Detta görs utifrån Carol Bacchis metodologi för policyanalys som heter ”What’s is the problem represented to be?” Även den tidigare Alliansregeringen har drivit liknande projekt, men studien avgränsas till den nuvarande regeringens strategi. Utifrån Bacchis sex steg för policyanalys, som bygger på filosofen Michel Foucaults teori om styrning och makt som kallas för ”governmentality”, konstrueras tre forskningsfrågor som alla har en angränsande följdfråga: Hur representeras problemet av regeringen och regionerna och på vilka premisser dessa representationer bygger på? Hur legitimeras problemrepresentationerna och vad som lämnas oproblematiserat? Vilka effekter kan problemrepresentationerna innebära för jämställdhetsdiskursen, individernas liv och hur de ser på sig själv och andra, samt hur problemrepresentationen produceras, sprids, försvaras och hur den kan ersättas? För att kunna reflektera kring detta sista steg tillförs ytterligare teori i form av Chantal Mouffes och Ernesto Laclaus ”diskursteori”. Studien visar på att problemet är brist på kunskap bland de regionala aktörerna och kvinnors bristande kapacitet att verka på marknaden. Jämställdhet problematiseras inte utifrån ett rättviseperspektiv, utan ses som ett medel för ökad regional tillväxt. En problemrepresentation som legitimeras av en problematisk demografisk utveckling och globaliseringen. För att ta till vara på all tillväxtpotential framställs människor som kreativa, vars entreprenörskap ska främjas. En problemrepresentation som sprids genom stora internationella institutioner och framställs som moraliskt rätt. Problemrepresentationen kan ersättas genom att konstruera ett politiskt klimat där motståndares åsikter ses som legitima och därmed möjliggöra politisering av kön och även fler sätt för människor att identifiera sig på. / The purpose of this thesis is to study how gender equality is filled with meaning in the governments national strategy for a regional sustainable economic growth and attractiveness during 2015-2020 and in the strategies from three selected regions, that are all included in the project “regional economic growth with a gender equality perspective”, as well as it has on the ability to politicize gender. This is done with help of Carol Bacchis methodology for analyzing policy called ”What’s the problem represented to be?”. The former government Alliance for Sweden have been working with a similar project, but this thesis is delimited to the strategy of the current government. With starting point in Bacchis six steps for analyzing policy, based on the philosopher Michel Foucaults theory about governing and power called “governmentality”, there are three research questions constructed, and each one is associated with a follow up question: What is the problem represented to be by the government and by the regions and on what premises are they build upon? How has this problem representation been legitimized and what is not problematized? What effects can this problem representation generate for the gender equality discourse, the way the subjects think about themselves and others, their lives and how are this problem representation being produced, disseminated and defended and how can it be replaced? Too be able to reflect on this last step, Chantal Mouffes and Ernesto Laclaus “discourse theory” is applied. This thesis shows that the problem is represented as a lack of knowledge about gender equality among the regional actors, and women’s capacity to act on the market. Gender equality is not being problematized as a matter of justice, rather as a mean for an increased regional growth. The problem representation is legitimized by referring to a problematic demographic development and globalization. To take advantage of the potentials for economic growth, humans are being portrayed as creative, and their entrepreneurship needs to be promoted. This representation of the problem is spread through major international institutions and is being portrayed as morally correct. This problem representation can be replaced by create a political climate where other opponents opinions are seen as legitimate, which makes it possible to politicize gender and also for humans to identify in more ways.

Denna studies syfte är att undersöka hur demonstrationerna som genomfördes av rörelsen Black Lives Matter i Sverige framställs i svensk media och vad denna framställning leder till för effekter. Denna studie antar en kvalitativ ansats där det analytiska tillvägagångsättet utgår från Carol Bacchis diskursanalys ”What’s the problem represented to be?”. Studien belyser hur språket i tidningar skapar olika opinionsbildningar i samhället beroende på tidningens ställningstagande i det politiska spektrumet. Det följs upp av vad tidigare forskning har beskrivit som protestparadigmet, där medier följer specifika ramverk när de rapporterar om demonstrationer. I analysen ingår 27 nyhetsartiklar från tidningar som representerar den mediala vänstern, mediala högern samt den traditionella median. Det finns en forskningslucka angående hur svenska medier har rapporterat om Black Lives Matter demonstrationerna som denna studie har försökt minska. De slutsatser som kan dras av denna studie är att det finns en stor skillnad i hur man framställer demonstrationerna beroende på vart i det politiska spektrumet tidningen anser sig vara och att dessa problemframställningar kan leda till effekter som minskat förtroende för myndigheter och ett mer proletariserat samhälle. Studiens slutsatser kan bidra till hur media påverkar individens uppfattning i viktiga frågor.

I denna studie vill vi belysa och undersöka de diskurser som finns inom de olika remissvarenpå betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten, SOU 2016:60. Frågorna viställer oss gäller hur och vilka problem som konstrueras inom remissvaren gällande förslagettill samtyckeslagstiftningen? Vilka diskursiva konflikter som återfinns inom dessa? Hurkonstrueras lagförslagets effekter diskursivt? Med avstamp i Foucaults teorier om makt ochdiskurser samt What´s the Problem Represented to be som metodologisk inriktning undersökshur instanser med makt ser på lagförslaget. Det normvetenskapliga perspektivet ochfeministisk teoribildning hjälper oss förstå de diskursiva konflikter som återfinns.Våldtäktsbegreppet, rättssäkerhet, subjektspositioner och samtyckesrekvisitet illustreras somtvå teman: Representationsproblemet avseende våldtäktsbrottet samt Rättssäkerhet för vem?Studiens fynd visar på hur subjektspositioner konstrueras i förhållande till maktrelationer. Viredogör även för att problemet som formuleras i diskurserna handlar om vilka normer ochvärderingar som en samtyckeslagstiftning ska kommunicera för att stärka brottsoffretsposition.