Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera om det finns några skillnader i tid som ges för synundersökning och administrativa uppgifter mellan optiker som arbetar i privatägda verksamheter och företagskedjor. Det sekundära målet var att se om det finns skillnader i arbetsrelaterad stress mellan dem. Metod: Den digitala enkäten bestod av 16 kryssfrågor och delades ut till de 3300 medlemmarna i Facebookgruppen ”Optikforum” som dels består av legitimerade optiker men även andra som är verksamma inom optikbranschen. Enkäten distribuerades även till de 1550 medlemmarna i ”Optikerförbundet” som består av legitimerade optiker samt en del optikerstudenter. Resultat: Totalt var det 295 optiker som besvarade den digitala enkäten, varav 47% upplever att deras arbete är stressigt. Det visade sig att det är skillnad mellan olika arbetsplatser när det kommer till hur mycket tid optikerna får för administrativt arbete samt synundersökningar. Majoriteten av optikerna i de privatägda butikerna visade sig ha mer tid och mindre stress än optikerna i de kedjeägda- och franchise/inköpskedjebundna butikerna. Slutsats: Det är viktigt att arbetsgivare ger optikerna tillräckligt med tid för en fullständig synundersökning. Optiker bör få extra tid för att kunna sköta det administrativa arbetet som till exempel remisskrivning. På det viset kan de ta sina pauser för att återhämta sig och inte göra det de inte hinner med på sin arbetstid. Detta är viktigt både för patientsäkerheten och för optikerns välmående. / Purpose: The aim of this study was to identify if there are any differences in time given for vision examination and administrative task between optometrists working in privately owned practices and corporate chains. The secondary aim was to see if there are difference in work related stress between them. Method: The digital survey consisted of 16 questions and was distributed to the 3300 members of the Facebook group ”Optikforum” which partly consists of certified Optometrists but also those who are active in the industry in any way. The survey was distributed to the 1550 members of ”Optikerförbundet” as well. Result: A total of 295 Optometrists answered the digital survey, of which 47% feel that their work is stressful. It turned out that there is a difference between different workplaces when it comes to how much time the Optometrists get for administrative work and eye examinations. The majority of the Optometrists in the privately owned stores turned out to have more time and less stress than those in the chain-owned and franchise/purchasing chain-bound stores. Conclusion: It is important that employers give the Optometrists enough time for the eye examination. Optometrists should be given extra time to be able to handle administrative work such as referral writing, in this way they can take their breaks to recover their energy and not to do what they do not have time for during working hours. This is important both for the patient's safety and the Optometrists well-being.

Bakgrund: Kolorektalcancer är en av världens vanligaste cancersjukdomarna i världen. Sjuksköterskans roll när en patient får ett diagnosbesked är att stötta, informera och lyssna. Sjuksköterskor upplever dock svårigheter med att bemöta patienter i samband med diagnsobeskedet. Svårigheter sjuksköterskan uppelver är att ge tillräckligt med stöd och information samtidigt som distansen bibehålls till patienten. I omvårdnadsforskningen idag finns stora brister i kunskapen gällande hur diagnosbeskedet påverkar individen. Syfte: Syftet var att belysa patienter upplevelser i samband att diagnostiseras med kolorektalcancer. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Resultat: Resultatet bestod av tio vetenskapliga artiklar och presenterades i tre katergorier: Blandade upplevelser av diagnosen, Behovet av stöd och Behovet av tydlig kommnikation. Vid diagnos upplevde patienter chock, ilska och förnekelse, för att sedan komma till acceptans av sjukdomen. Patienterna konfronterades också med sin egen dödlighet. Resultaet visade även att patienterna upplevde kommunikationen från hälso-och sjukvården väldigt varierande. Stödet från både anhöriga och hälso-och sjukvårdspersonalen var viktig för att orka. Slutsats: Litteraturstudien belyser sårbarheten hos de patienter som får diagnosen kolorektalcancer, vilka tankar och känslor ett allvarligt diagnosbesked väcker. Resultatet kan öka sjuksköterskors kunskap om patienters upplevelser av att diagnostiseras av kolorektalcancer, vilket kan hjälpa dem att ge patienterna ett bättre bemötande. / Background: Colorectal cancer is one of the most common cancer diseases in the world. The nurse´s role when the patient receives the diagnosis is to support, inform and listen. Hoewver, nurses experince difficulties to meet the patients in connection with diagnosis. Difficulties the nurses are experiencing  is to give sufficient support and information and still maintain a distance to the patient. In nursing research today there are major shortcomings in the knowledge regarding how the diagnosis decision affects the indivdual. Aim: THe aim was to highlight patients experiences associated with being diagnosed with colorectal cancer. Method: The study was conducted as a general literature study with an inductive approach. Results: The results consisted of ten scientific articles and were presented in three categories: Mixed experiences of the diagnosis, The need for support and The need for clear communication. At diagnosis, patients experienced schock, anger, and denial, and then to come to acceptance of the disease. Patients were also confronted with there own mortaality. The results also showed that patients experienced communication from the health care system very varied. The support was important of both relatives and the healht care professionals was important for coping. Conclusion: The literature study highlights the vulnerability of patients diagnosed with colorectal cancer, which  thoughts, and feelings a serious diagnosis raises. The result may increase knowledge of patients experiences of being diagnosed with colorectal cancer, and what thoughts and feelings a serious diagnosis raises. Ther result can increase nurses knowledge of patients experiences of being diagnosed with colorectal cancer, whitch can help them provide patients with a better treatment.

In 2018, Revisorsinspektionen (RI) revised the requirements to become an authorized auditor. The new requirement aims to make the education more efficient and to make the auditor profession more attractive. RI considered the previous auditor education both too long and too complicated compared to other high-education professions and sometimes it could take ten years to become an authorized auditor. The reform aims to make it possible for more people to become an auditor because now you only need a bachelor’s degree. The length of the education is now reduced and the bachelor’s degree does not need to be in business administration. The future auditor thus needs less education than today's auditors and not the same demands in business administration. What, in fact, do the RIs stakeholders think of the new requirements to become an authorized auditor? In 2017, RI published a memorandum with proposals for the new requirements and mentioned44 stakeholders who was affected of the revise and gave them a chance to express their opinions. Until 8th of March 2018, 25 organisations had comment on RI revision. The purpose of the study is to examine the stakeholders’ views about the revision of the requirements to become an authorized auditor. By categorize the organisations into stakeholder groups and then analyze every answer, this study contributes with knowledge about which stakeholders’ who had the most influence in the revision. The Comment letters received on RIs memorandum have been categorized by the following stakeholder groups: Authorities, Universities, Accounting firm and Trade association. The results shows that there is different opinions depending on the interest of the organizations and the stakeholder group with least influence were universities. Furthermore the study shows that the universities did not have any influence in the revision and the stakeholders with most influence were the audit firms and authorities. The essay is hereinafter written in Swedish. / Revisorsinspektionen (RI) ändrade 2018 på de formella kraven för att bli auktoriserad revisor. De nya bestämmelserna syftar framförallt allt till att effektivisera utbildningen och göra revisorsyrket mer attraktivt. RI anser att den tidigare revisorsutbildningen var både för lång och komplicerad jämfört med andra kvalificerade akademiska yrken och att det kan ta upp till tio år att bli auktoriserad revisor. Reformen gör det möjligt för fler att bli revisorer eftersom det i nuläget räcker med en valfri kandidatexamen från högskola eller universitetsutbildningens längd reduceras samtidigt som kravet på akademisk examen inom företagsekonomi tas bort. Framtidens revisorer behöver alltså mindre akademisk utbildning än dagens revisorer för att bli auktoriserad och behöver dessutom inte vara ekonomer. Vad har egentligen Revisorsinspektionens intressenter för synpunkter och ställningstagande till de nya reglerna för att bli auktoriserad revisor? RI skickade 2017 ut en promemoria till 44 olika remissinstanser där åsikter och svarefterfrågades på myndighetens framtagna förslag. Av dessa var det till slut 25 instanser som valde att inkomma med remissvar. Syftet med studien är att undersöka intressenters ställningstaganden till de nya utbildningskraven för att bli auktoriserad revisor genom att granska och sammanställa de remissvar som inkom till RI. Dessa intressenter har delats in i olika intressentgrupper utifrån en egen modifierad intressentmodell. Studien har bidragit med att skildra intressenternas ställningstaganden till Ris utbildningsreform. Resultatet visar att det totalt sett var ungefär lika många som tillstyrker som avstyrker förslaget, men inom intressentgrupperna var det mer enhetliga ställningstaganden och det är framförallt lärosätena som är kritiska till reformen. I studiens analys och slutsatser presenteras ett antal mönster bland intressenternas ställningstaganden. Dessutom redogörs för möjliga underliggande orsaker och motiv tillintressenternas ställningstaganden.

Including civil society organizations in the policy process is a distinctive trait of democratic governance. But, while being highly valuable from a democratic point of view, not all civil society organizations are represented in the policy process. This dissertation draws attention to the role of the government in shaping the representation of civil society organizations in the Swedish government consultation referred to as the ‘remiss procedure’. The overall aim is to increase empirical and theoretical understanding of civil society organizations’ access to the national Swedish policy process. Drawing on various empirical data sources, it analyzes how access has changed during the second half of the 20th century, the factors influencing access, and the significance of the access provided by the government. The results are based on four empirical studies, and show that the government has encouraged an increasing number and more diverse types of civil society organizations to be represented in the remiss procedure. In addition, organizations with plenty of resources, such as labor and business organizations, are not overrepresented. However, access is slightly skewed in favor of civil society organizations with an insider position within other access points at national government level, which is consistent with a privileged pluralistic pattern of interest representation. In addition, civil society organizations seem to be invited into an arena for political influence of less relevance. Theoretically, the dissertation moves beyond the neo-corporatist perspective that dominated Swedish research during the second half of the 20th century by drawing attention to five different theoretical lenses: pluralism, neo-corporatism, political opportunity structures, policy network theory, and resource exchange theory. It concludes that a variety of theories are needed for access to be understood.

<p>Under det senaste decenniet har svensk lagstiftning ändrats vid två tillfällen som möjliggjort för homosexuella par att gemensamt prövas som adoptivföräldrar och för lesbiska par att få barn med hjälp av assisterad befruktning inom den svenska sjukvården. I anslutning till att lagförslagen lagts fram har Sveriges Psykologförbund fungerat som remissinstans.</p><p>Syftet med studien är att närmare undersöka och skapa en fördjupad förståelse för Sveriges Psykologförbunds ställningstaganden i frågor som rör homosexuellas familjebildningar. Undersökningen består av nio enskilda intervjuer med personer som funnits i Psykologförbundets ledning under den aktuella tidsperioden. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ metod inom det diskursanalytiska fältet.</p><p>Resultatet visar att homosexuella familjer framställs som problematiska med hjälp av två diskurser, vilka i sin tur är relaterade till vilken fråga som behandlas. En diskurs om svårigheter som tillförs familjen utifrån, i form av negativa samhällsattityder till homosexualitet, är retoriskt användbar i argumentation mot homoadoptioner. Frågan om assisterad befruktning för lesbiska par framställs däremot som problematisk genom argumentation som knyts till svårigheter som tillstöter inifrån familjen. Genom att jämföra den lesbiska familjen mot en heterosexuell norm skapas föreställningar om problem som kretsar kring ett underskott av män och ett överskott av kvinnor som föräldrar. Normativa bilder av biologi, kön och sexualitet framträder, vilka analyseras och diskuteras i uppsatsen.</p>

Including civil society organizations in the policy process is a distinctive trait of democratic governance. But, while being highly valuable from a democratic point of view, not all civil society organizations are represented in the policy process. This dissertation draws attention to the role of the government in shaping the representation of civil society organizations in the Swedish government consultation referred to as the ‘remiss procedure’. The overall aim is to increase empirical and theoretical understanding of civil society organizations’ access to the national Swedish policy process. Drawing on various empirical data sources, it analyzes how access has changed during the second half of the 20th century, the factors influencing access, and the significance of the access provided by the government. The results are based on four empirical studies, and show that the government has encouraged an increasing number and more diverse types of civil society organizations to be represented in the remiss procedure. In addition, organizations with plenty of resources, such as labor and business organizations, are not overrepresented. However, access is slightly skewed in favor of civil society organizations with an insider position within other access points at national government level, which is consistent with a privileged pluralistic pattern of interest representation. In addition, civil society organizations seem to be invited into an arena for political influence of less relevance. Theoretically, the dissertation moves beyond the neo-corporatist perspective that dominated Swedish research during the second half of the 20th century by drawing attention to five different theoretical lenses: pluralism, neo-corporatism, political opportunity structures, policy network theory, and resource exchange theory. It concludes that a variety of theories are needed for access to be understood.

This study deals with sport's controversial dependence on the gambling market. The aim of the study is to analyse the comments of authorities, organisations and associations regarding the governmental public inquiry (SOU 2017:30) A re-regulated gambling market. The method used to collect and analyse data was a literature review in the form of a qualitative content analysis. The gambling market brings enormous amounts of money to the Swedish sports movement. The gambling policy that has been pursued in Sweden has encouraged the gambling market to return profit money to the sports movement. The problem has thus been to be able to apply national laws to foreign gambling companies. The advent of the Gambling Act (2018:1138) brought some significant changes, most notably the introduction of the licensing system and the 18 percent excise tax.  The results of the study show that the advent of the Gambling Act (2018:1138) has provided the opportunity for the state to collect taxes from foreign gambling companies and to be able to work more effectively against gambling abuse. Furthermore, it means creating a balance to meet the demand in the gambling market as well as being able to provide a high level of consumer protection.

I denna studie vill vi belysa och undersöka de diskurser som finns inom de olika remissvarenpå betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten, SOU 2016:60. Frågorna viställer oss gäller hur och vilka problem som konstrueras inom remissvaren gällande förslagettill samtyckeslagstiftningen? Vilka diskursiva konflikter som återfinns inom dessa? Hurkonstrueras lagförslagets effekter diskursivt? Med avstamp i Foucaults teorier om makt ochdiskurser samt What´s the Problem Represented to be som metodologisk inriktning undersökshur instanser med makt ser på lagförslaget. Det normvetenskapliga perspektivet ochfeministisk teoribildning hjälper oss förstå de diskursiva konflikter som återfinns.Våldtäktsbegreppet, rättssäkerhet, subjektspositioner och samtyckesrekvisitet illustreras somtvå teman: Representationsproblemet avseende våldtäktsbrottet samt Rättssäkerhet för vem?Studiens fynd visar på hur subjektspositioner konstrueras i förhållande till maktrelationer. Viredogör även för att problemet som formuleras i diskurserna handlar om vilka normer ochvärderingar som en samtyckeslagstiftning ska kommunicera för att stärka brottsoffretsposition.

Introduktion: Depression är en sjukdom som drabbar stor del av världens befolkning vilket skapar ett stort lidande för den enskilde och samhället. Standardbehandlingen är antidepressiva läkemedel i kombination med psykologisk behandling. Social aktivitet på recept har setts som ett komplement till standardbehandlingen för att lindra symtom och adressera grundorsaken till psykisk ohälsa. Syfte: Syftet med studien var att ge en översikt över den senaste forskningen gällande social aktivitet på recept för vuxna med depression. Metod: En strukturerad litteraturstudie har genomförts som grundar sig på 22 både kvalitativa och kvantitativa originalartiklar. Sökningen genomfördes i databaserna PubMed, Web of Science, Europe PMC och PsycINFO. Tematisk analys enligt Braun &amp; Clark (2006) användes för att identifiera och analysera återkommande teman och mönster imaterialet. Resultat: Den tematiska analysen skapade sex teman. Flertalet studier visade att social aktivitet på recept främjade livskvalitet, minskade depression och ökade självkänslan. Samtidigt visade några studier på liten eller ingen effekt i socioekonomiskt utsatta områden. Hälso- och sjukvårdens resurser minskade liksom användandet av antidepressiva läkemedel förutom bland vuxna över 65 år. Upplevelsen var att social aktivitet på recept skapade en känsla av meningsfullhet, ökad social gemenskap och ökad kontroll över sitt psykiska välbefinnande. Slutsats: Social aktivitet på recept kan vara en lämplig behandlingsmetod och hälsofrämjande insats för vuxna med depression. Effekten av social aktivitet på recept kan skilja sig mellan olika åldersgrupper och socioekonomiska förutsättningar, vilket är viktigt att betänka under implementeringsfasen. En förutsättning för remiss till social aktivitet på recept är att individen söker hjälp för sina besvär. / Introduction: Depression affects a large part of the world's population, which creates great suffering for the individual and the society. The standard treatment is antidepressants combined with psychological treatment. Social prescribing has been seen as a complement to the standard treatment for symptom relief and to address the root cause of mental illness. Aim: The aim of the study was to provide an overview of the latest research regarding social prescribing for adults with depression. Methods: A structured literature review was carried out based on 22 qualitative and quantitative original articles. The articles have been found in the databases PubMed, Web of Science, Europe PMC and PsycINFO. Thematic analysis according to Braun &amp; Clark (2006) was used to identify and analyze recurrent themes and patterns in the material. Results: The thematic analysis resulted in six themes. Several studies showed that social prescribing improved quality of life, reduced depression, and increased self-esteem. Meanwhile, some studies showed small to no effect in socio-economically vulnerable areas. Health care resources and the use of antidepressants decreased, except among adults over 65. The experience was that social prescribing created a sense of meaning, increased social belonging and increased control over one's psychological well-being. Conclusion: Social prescribing may be an appropriate treatment method and health promotion intervention for adults with depression. The effect of social prescribing can differ between age groups and socioeconomic standard, which is important to consider during the implementation phase. A qualification for referral to social prescribing is that the individual seeks help for their problems.

Under det senaste decenniet har svensk lagstiftning ändrats vid två tillfällen som möjliggjort för homosexuella par att gemensamt prövas som adoptivföräldrar och för lesbiska par att få barn med hjälp av assisterad befruktning inom den svenska sjukvården. I anslutning till att lagförslagen lagts fram har Sveriges Psykologförbund fungerat som remissinstans. Syftet med studien är att närmare undersöka och skapa en fördjupad förståelse för Sveriges Psykologförbunds ställningstaganden i frågor som rör homosexuellas familjebildningar. Undersökningen består av nio enskilda intervjuer med personer som funnits i Psykologförbundets ledning under den aktuella tidsperioden. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ metod inom det diskursanalytiska fältet. Resultatet visar att homosexuella familjer framställs som problematiska med hjälp av två diskurser, vilka i sin tur är relaterade till vilken fråga som behandlas. En diskurs om svårigheter som tillförs familjen utifrån, i form av negativa samhällsattityder till homosexualitet, är retoriskt användbar i argumentation mot homoadoptioner. Frågan om assisterad befruktning för lesbiska par framställs däremot som problematisk genom argumentation som knyts till svårigheter som tillstöter inifrån familjen. Genom att jämföra den lesbiska familjen mot en heterosexuell norm skapas föreställningar om problem som kretsar kring ett underskott av män och ett överskott av kvinnor som föräldrar. Normativa bilder av biologi, kön och sexualitet framträder, vilka analyseras och diskuteras i uppsatsen.