No description available.

The strive for control over employees has developed throughout the years. This paper has its focus on how normative control can work as a powerful method to create and uphold a sought for behavior. Many companies have found an interest in a higher moral stance to get competitive advantages, and offer their customers and partners a more ethical product. This phenomenon has in Sweden resulted in a sphere of companies who has earned the R-licens. The R-licens is earned by companies if they fulfill ethical and cultural criteria. This paper explores how a telemarketing company reinforce these ethical guidelines and how the company use normative control to reassure what they consider ethical behavior. The paper has a social constructionist view and the data was gathered by semi-structured interviews. The data was analyzed via discourse analysis.The conclusion is that the normative control effectively has created an environment of a ethical perspective in the company. The control is due to a dualistic surveillance (horizontal and vertical) and that the employees take a stand against external conceptions of how telemarketing works and how competing companies operate. Their beliefs and trust in their moral standings and methods of selling is better and more honest (compare to their competition) makes them justify and reinforce the culture and its surveillance over them. Their shared beliefs are so strong that actions outside the culture are unacceptable and may result in lay-offs. The contribution of this paper is a window of observation, how normative control works to ground the ethical phenomenon on the company.

This study deals with sport's controversial dependence on the gambling market. The aim of the study is to analyse the comments of authorities, organisations and associations regarding the governmental public inquiry (SOU 2017:30) A re-regulated gambling market. The method used to collect and analyse data was a literature review in the form of a qualitative content analysis. The gambling market brings enormous amounts of money to the Swedish sports movement. The gambling policy that has been pursued in Sweden has encouraged the gambling market to return profit money to the sports movement. The problem has thus been to be able to apply national laws to foreign gambling companies. The advent of the Gambling Act (2018:1138) brought some significant changes, most notably the introduction of the licensing system and the 18 percent excise tax.  The results of the study show that the advent of the Gambling Act (2018:1138) has provided the opportunity for the state to collect taxes from foreign gambling companies and to be able to work more effectively against gambling abuse. Furthermore, it means creating a balance to meet the demand in the gambling market as well as being able to provide a high level of consumer protection.

Företagshemligheter åtnjuter skydd enligt lag (1990:409) om skydd för företagshemligheter (FHL). Det centrala begreppet i definitionen av företagshemligheter är “information”, vilket medför att know-how kan åtnjuta skydd av FHL, förutsatt att den uppfyller lagens krav. För att harmonisera skyddet för företagshemligheter inom Europeiska unionen (EU) har direktivet om företagshemligheter antagits som senast ska träda i kraft den 9 juni 2018. Ändringarna som direktivet kan bidra till är främst att FHL tydliggörs i viktiga avseenden. Varken FHL eller direktivet ålägger någon part som har tagit del av företagshemligheter tystnadsplikt. I avtalsrelationer mellan företag tillämpas därför sekretessklausuler, vilket i regel avses ge ett starkare och effektivare skydd för företagshemligheter. Rättsläget om möjligheten att avtala om sekretess är emellertid osäkert, vilket kvarstår i direktivet. I uppsatsen framkommer att det i begreppet “know-how” innefattas kunskap och erfarenheter som finns hos företag men som ofta är kopplad till individer, framförallt teknisk know-how. Know-how konstateras innefatta kunskap som kan vara en del av grundstommen i ett företag eller optimera något som redan existerar i det, exempelvis en process. Den är inte underkastad några formkrav, bortsett från definitionen i Tekniköverföringsförordningen, och kan existera utan att företag har vidtagit åtgärder. Know-how kan således uppstå i det tysta. I begreppet “företagshemligheter” kan all information som cirkulerar i ett företag innefattas, förutsatt att informationen hålls hemlig och är kopplad till dess förmåga att konkurrera. Begreppen “know-how” och “företagshemligheter” skiljer sig således åt eftersom know-how i princip är knuten till individer medan “företagshemligheter” är knutet till företag. Det framkommer även i uppsatsen att direktivet, jämfört med FHL, inte medför ett ökat skydd för know-how i Sverige eftersom begreppet “information” i FHL inte vidgas. Direktivet medför emellertid ett ökat skydd för know-how i EU. Slutligen framkommer i analysen att proaktiva åtgärder och utvärdering av information är viktiga åtgärder för företag för att i framtiden skydda sin know-how. Sekretessklausuler är en möjlighet för företag att skydda know-how som inte omfattas av direktivet, och sedermera kommande FHL, i avtalsrelationer. En risk som företag borde ha i åtanke framöver är att åtgärder för att hemlighålla information kan komma att tillmätas olika betydelse beroende på i vilket land, och i enlighet med vilket lands lagstiftning, dessa vidtas i. / Trade secrets are protected by the Act on the Protection of Trade Secrets (1990:409) (PTS) in Sweden. The key notion to this law is “information”, which makes it possible for know-how to be covered by this law, provided that it fulfils the requirements of PTS. In order to harmonize the protection of trade secrets within the European Union (EU) the directive about Protection of Trade Secrets has been adopted, which is due to take effect latest by the 9th of June 2018. The amendments that the directive contributes to the PTS are primarily to clarify the PTS in important aspects. Neither the PTS, nor the directive imposes confidentiality upon any party who has granted trade secrets. Therefore, companies are adapting non-disclosure clauses in their business relationships, which generally mean a stronger and more effective protection of trade secrets. The legal situation about the possibility to arrange confidentiality is unclear. This unclearness remains in the directive. It appears that all knowledge and experience that exists in a company can be included in the concept “know-how”, but it is mostly connected to individuals, especially technical know-how. It is also noticed that know-how can form part of the ground in a company or optimize something that already exists in it, e.g. a process. Know-how is not subject to any formal requirements, apart from the requirements in the Technology Transfer Block Exemption Regulation, and may exist without any actions taken by companies. Thus, know-how can occur in the silence. Any information that is circulating in a company can be included in the concept “trade secrets”, provided that the information is kept secret and is linked to its ability to compete. The concepts “know-how” and “trade secrets” differ since know-how is mostly connected to individuals and trade secrets to companies. Furthermore, it appears that the directive, compared to the PTS, will not increase the protection of know-how in Sweden, since the directive does not enlarge the concept “information” in the PTS. However, the directive will increase the protection of know-how in the EU. Finally, it appears that proactive arrangements and evaluation of information will be important arrangements for companies in the future in order to protect their know-how. Non-disclosure clauses are a possibility for companies to protect their know-how that is not covered by the directive, and subsequently the forthcoming PTS, in contractual relations. A risk that companies should keep in mind in the future is that arrangements to keep information secret may be given different significance depending on the country, and in accordance with which country’s legalisation, in which they are taken.

I dagens samhälle är det inte ovanligt för företag och organisationer att hitta bättre och alternativa mjukvaror med öppen källkod för att lösa sina behov. De söker programvaror som har de nödvändiga egenskaperna som krävs för att driva sin verksamhet och eventuellt ersätta egenutvecklad programvara för att spara tid och undvika onödiga kostnader. Denna avhandling har undersökt företagens behov av routing-applikationer och tagit fram ett förslag med hjälp av egenutvecklad testbädd. Den egenutvecklade testbädden kan användas av företag för att avgöra om den önskade öppen källkod programvara är lönsamt att implementera i ens verksamhet. Den routing-applikation som visade sig vara bättre än den befintliga är FRRouting(Free Range Routing). Lösningen som föreslås av studien har givit bevisad effekt genom ett pilotprojekt där öppen källkod har varit framgångsrikt på ett kvalitetsmässigt, funktionellt och kostnadseffektivt sätt att ersätta en befintlig programvara / Companies are looking into the open source community in the hope of finding a better alternative software to replace their existing software suit. They are looking for software that has the necessary properties required to run their business and possibly help them avoid unnecessary costs and save time. This thesis has examined the needs of routing application for companies and presented a suggestion by using self-developed testbed. The testbed can be used by companies to decide the beneficial of implementing the desired routing application software. The routing application that gave the best result in this study is FRRouting (Free Range Routing). The solution proposed by the study has been proven to be effective through a pilot project where open source program has been successful by retaining the expected quality, functionality in a cost-effective way.