Under covid-19-pandemin sänkte den svenska regeringen arbetsgivaravgiften för arbetstagare i åldrarna19–23 år. Denna uppsats studerar effekten av denna sänkning på sysselsättning under åren 2020–2022,utifrån registerdata från svenska myndigheter. Genom två difference-in-difference-modeller, jämför jagdels sysselsättningsgraden för 20–24-åringar mot sysselsättningsgraden hos 25–29-åringar, delssysselsättningen i branscher med hög andel anställda i åldrarna 20–24 år mot sysselsättningen ibranscher med en medelhög andel anställda i åldrarna 20–24 år. Jag finner ett positiv samband mellanreformen och sysselsättning i behandlingsgruppen under reformperioden. Resultaten indikerar att sänktaarbetsgivaravgifter ökade sysselsättningsgraden för 20–24-åringar med 1,0–1,7 procentenheter, ochökade sysselsättningen i branscher med en hög andel anställda i åldrarna 20–24 år med 2,3 procent. Atteffekten är större med branschmodellen stärker också tidigare slutsatser att subventioner riktade motspecifika grupper på arbetsmarknaden påverkar den gynnade gruppen heterogent, och inte likartat påhela arbetsmarknaden. Jag finner även i strid med tidigare forskning, en tydlig positiv effekt försysselsättningen hos utrikesfödda. / During the Covid-19 pandemic the Swedish government lowered payroll taxes for employees aged 19to 23 years old. This thesis studies the effect of these lowered payroll taxes on employment during theyears 2020–2022, using register data from Swedish tax collecting and social service agencies. Usingtwo difference-in-difference models, I firstly compare the employment rate for 20–24-year-olds to theemployment rate for 25–29-years-olds, and secondly compare employment in industries with a highshare of 20–24 years old employees to industries with a medium share of 20–24 years old employees. Ifind a small, positive correlation between the reform and employment in the targeted groups during thereform period. These results indicate that lowered payroll taxes increased the employment rate for 20–24-year-olds by 1.0–1.7 percentage points, and increased employment in industries with a large shareof 20–24-year-old workers by 2.3 percent. The fact the effect is larger using the industry analysissupports previous conclusions that subsidies targeted at specific groups on the labour market affectsthe favoured group heterogeneously, and not equally across the labour market. I also find, contrary toprevious research, a clear effect on employment for foreign born workers.

The aim of this thesis was to study elderly people’s experiences of and approach to their usage of home care services with tax deduction. The aim was also to describe how elderly people reason about their underlying motives of using home care service with tax deduction. The study is based on six qualitative interviews with people between the ages of 65 and 80, living in Nacka, Sweden. This thesis is a collaboration with Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum/ Stockholm Gerontology Center and part of their follow up study concerning simplified administration for elderly people applying for home care services in Nacka. The theory of rational choice was used in the analysis of the results. The primary results showed that elderly people’s usage of home care services with tax deduction was limited though regular and consist mainly of basic domestic work. The overall experiences of using home care services with tax deduction were positive and described in terms of satisfaction and as a possibility of independence and influence regarding their needs of services and how they were executed. The results indicate that the usage of home care services with tax deduction is partly based on elderly people’s lack of confidence in publicly-financed elderly care. Due to the distrust in elderly care and the self-determing factors home care services with tax deduction generated, their choice of using home care services with tax deduction seemed more appealing than publicly-financed home care services.

Denna uppsats har behandlat aktiva policydokument under införandet av skattelättnader för hushållstjänster. Syftet med denna undersökning har varit att studera den genuskonstruktion som kan tolkas genom en diskursiv framställning av proposition 2006/07:94 om skattelättnader för hushållstjänster - där fortsättningen av detta syfte har varit att undersöka hur denna genuskonstruktion samt hur andra sociala relationer ur ett intersektionellt perspektiv, kan tolkas ur ett jämställdhetsperspektiv. Studien har haft sin utgångpunkt från Carol Bacchis analysmetod – What’t the problem represented to be? Denna metod utgår från hur problemet framställs genom att studera vilken lösning som presenteras. Samt vilka effekter och subjektspositioner som skapas igenom hur problemrepresentationen läggs fram. Bacchis forskningsfrågor har varit den ledande mallen för konstruktionen av analysen. Analysen har skett inom en nyliberal diskurs sammankopplad till en könsdiskurs. Detta för att kunna kartlägga den genuskonstruktion som skapas igenom de subjektspositioner som artikuleras i propositionen. Malin Rönnbloms teori menar att artikulerade av en policy skapar ett ”görande” av politik. Analysprocessen har därmed undersökt hur propositionen ”gör” jämställdhetsbegreppet och vilken sätt ”görandet” påverkar subjekten inom diskurserna. Genom att noggrant koda av och analysera empirin har jag funnit att den genuskonstruktion som skapas: är den hushållsnära kvinnan kopplad till det traditionella kvinnoarbetet. Samt att de traditionella könsrollerna stärks då propositionen reproducerar kvinnan igenom att artikulera ”kvinnligt” inom traditionella hushållssysslor. Analysen visar även att jämställdhetsbegreppet som beskrivs i propositionen inte öppnar upp för någon form av maktanalys. Varken ur ett intersektionellt perspektiv och inte heller ur ett genusperspektiv. Utifrån dessa förutsättningar påverkar regeringen inte heller det rådande genussystemet som skapar genuskonstruktioner. / This essay has examined the current policy document for the implementation of tax reliefs for household services. The purpose was to study the gender construction that could be interpreted by a discourse exposition of proposal 2006/07:94 on tax relief for household. Thus, this thesis studies how the gender construction – and other social relations form an intersectional perspective – can be discussed from a gender perspective. Therefore, the study is based on Carol Bacchi’s analysis “What’s the problem represented to be? The method is based on how the problem is portrayed by studying the presented solution and also what effect and subject positions that are created through how the problem representation is presented. Bacchi’s research statement has been the model for the structure of the analysis – made within a neoliberal discourse linked to a gender discourse – in order to chart the gender construction that is created through the subject position that are presented in the proposal. Malin Rönnblom’s theory claims that articulating a policy creates a “doing” of politics. The analysis process therefore examined how the proposal “makes” the concept of equality and the way the “doing” affects subjects within the discourse. My conclusion is that the gender construction that has been created is the household women linked to the typical women’s work. The traditional gender roles are strengthened when one reproduces the women through the articulation of “feminine” within traditional household chores. The analysis also shows that the concept of equality, described the proposal, does not open up for any form of power analysis, not from an intersectional perspective and neither form a gender perspective. The final conclusion is that there is no possibility to affect the prevailing gender system that creates gender constructions.

Syftet med denna undersökning har varit att studera vad RUT-avdragets införande 2007 har inneburit för anställda inom befintliga svenska aktiebolag inom RUT-branschen. RUTavdraget är en skattesubvention som innebär att privatpersoner kan få hushållsnära tjänster utförda till ett reducerat pris. Undersökningen har gjorts genom att empiriskt studera hur genomsnittlig lönesumma per anställd och genomsnittligt antal anställda i befintliga svenska aktiebolag har förändrats inom RUT-branschen mellan åren 2006 och 2008, allt annat lika. För att studera detta användes en difference-in-difference-metod med fixa effekter och robusta standardfel. Datamaterialet som användes till undersökningen var bokföringsdata från aktiebolag som samlats in av PAR. I undersökningen ingick 2 506 företag inom RUTbranschen och totalt 74 798 observationer. Resultatet visar att i genomsnitt har det inom de befintliga aktiebolagen inom branschen skapats 1,4 nya jobb per företag och årslönerna för de anställda i dessa företag har i genomsnitt ökat med 10 931 kronor per anställd. Totalt innebär det att 3 065 nya jobb har skapats i dessa befintliga aktiebolag, vilket kan sättas i relation till tidigare undersökningar som visat att den totala ökningen av antal anställda i genomsnitt varit ca 5 700 personer. Tidigare har inte löneeffekter till följd av RUT-avdraget studerats, vilket innebär att detta arbete bidrar med ny forskning inom ett område som inte studerats tidigare. / The purpose of this thesis has been to study what the introduction of the RUT deduction 2007 has meant for employees in existing Swedish limited companies in the RUT industry. The RUT deduction is a tax subsidy that allows the public to buy household services at a reduced price. The study has been conducted by empirically studying how average wages per employee and average number of employees in existing Swedish limited companies have changed within the RUT industry between 2006 and 2008, ceteris paribus. For this, a Difference-in-Difference method was used with fixed effects and robust standard errors. The data used for the study was accounting data from companies, collected by PAR. The dataset consisted of 2,506 companies in the RUT industry and a total of 74,798 observations. The result shows that on average, within the existing companies in the industry, 1.4 new jobs have been created per company and the annual salary for employees in these companies has increased by an average of SEK 10,931 per employee. In total, 3,065 new jobs have been created in these existing limited companies, which can be compared with previous studies where the average number of employees on average was approximately 5,700. Previously, wage effects resulting from the RUT deduction have not been studied, which means that this work contributes to new research in a previously unexplored area.