Den 16 juli 2015 valde Adam Tensta att lämna TV4 mitt i direktsändning för att uppmärksamma hur kanalen bidragit till att normalisera rasismen i Sverige. Tidigare forskning visar på en problematik då alla inte får komma till tals i medier och hur detta påverkar den strukturella rasismen. Genom en kvalitativ tematisk innehållsanalys undersöker denna studie hur olika röster talar om rasism i samband med att Adam Tensta lämnade TV4. En grupp av röster kommer till tals genom artiklar i Nöjesguidens kampanj #Hatet, där personer som upplevt rasism delar sina berättelser. En annan grupp av röster som talar om rasism kommer istället till tals genom ett tiotal ledarskribenter i svenska kvälls- och dagstidningar. För att kunna förstå vikten av vem eller vilka som får komma till tals tas teorier om röster in i studien. Vidare har denna studie utgått från att det inte finns någon enstaka faktor som är den enda verksamma vid diskussionen om rasism. På grund av detta kommer denna studie använda teorier om intersektionalitet med fokus främst på etnicitet och ett sekundärt fokus på genus. Resultatet visar att samtliga röster talar om den strukturella rasismen som något verkligt. De båda grupper av röster menar att det är den etniska minoriteten som blir utsatta för rasism som ska få uttala sig om ämnet då den vita majoriteten aldrig kan förstå hur det känns. Båda grupper av röster belyser även genus betydelse i relation till etnicitet. Det som skiljer rösterna åt är att när majoriteten av de rasifierade i #Hatet kommer till tals belyser dem solidaritet och ett gemensamt ansvar i kampen mot rasism. Det visar sig även skillnader inom gruppen ledarskribenter då några av skribenternas röster avviker från majoriteten.

Vi har utarbetat en modell för att synliggöra barns perspektiv och barns röster om förskolans vardag. Den bygger på en guide som kan vägleda pedagogerna i blogg processen med barnen. Guiden tar upp hur pedagogerna i sitt arbete med bloggen kan förhålla sig mot barnen, vad som är viktigt att tänka på samt vilka resurser som behövs för att genomföra arbetet. Syftet är att få syn på barns röster och berättelser genom bloggen. Vårt mål är att barnen ska få utvecklas som individer och få tillgång till inflytande i verksamheten. Vi har valt att gå till väga genom att starta en blogg där barnen får fotografera eller filma, dokumentera och även vara med i hela processen. Syftet med den här rapporten är att sprida kunskap om en metod som synliggör barns perspektiv och barnens röster. Vi har utvecklat fem olika steg som pedagogerna tillsammans med barnen kan följa, för att visa på ett tydligt sätt hur pedagogerna kan arbeta med bloggen för att få syn på barns perspektiv och röster i verksamheten.

Sammanfattning/Abstract Henriksson Utas, Anna & Lindvall Malin (2022). Röster från elever med NPF om vad som är viktigt i skolan - Meningsfullt eller makear inte nån sense. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90hp. Förväntat kunskapsbidrag Det förväntade kunskapsbidraget är att få elevers perspektiv på vad som är viktigt för dem i skolan och därmed få fördjupad kunskap om hur vi bättre kan anpassa deras skolgång. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur elever med NPF-diagnoser upplever sina skoldagar. Vidare syftar studien till att synliggöra anpassningar och stöd som enligt eleverna inverkar på deras lärande och känslan av inkludering. Elevernas syn på relationer med pedagoger och andra elever belyses också. Frågeställningar: Hur upplever elever med NPF sina skoldagar? Hur upplever eleverna att anpassningar och stöd inverkar på deras lärande och känsla av delaktighet? Hur påverkas elevernas mående och inlärning av relationerna med vuxna och elever på skolan? Teori De teoretiska utgångspunkterna i denna studie är KASAM, känsla av sammanhang och Erving Goffmans stigmateori. Utifrån specialpedagogisk synvinkel lyfts även andra faktorer såsom relationer och kategorisering vilka synliggörs genom det kompensatoriska och relationella perspektivet. Metod Studien baseras på halvstrukturerade kvalitativa intervjuer ur ett fenomenologiskt perspektiv, vilket innebär att intervjuaren visar öppenhet för nya och oväntade fenomen och är lyhörd för vad som sägs. I studien intervjuas fem elever i åldern 10–12, samtliga respondenter har diagnos inom NPF och har erfarenhet av inkludering i klass såväl som undervisning enskilt eller i liten grupp. Respondenterna har erfarenhet av anpassningar och särskilt stöd under sin skolgång och de har några års erfarenhet av skolan för att ges möjlighet att reflektera över insatser som gjorts under tid. Resultat Resultatet i studien visar att eleverna upplever ett utanförskap och att de känner sig annorlunda än sina klasskompisar. De strävar efter att passa in och tillhöra det normala, som om att det är bättre att göra det som andra människor gör. I resultatet framkommer att möjligheten att gå undan till ett litet rum är den bästa anpassningen och anledningen till det är främst för att avskärma yttre stimuli och minska störande intryck, främst ljud. Resultatet visar att relationen till en nära vuxen lyfts som särskilt viktig för inverkan på lärandet och för att eleverna ska känna sig inkluderade. Särskilt viktigt är det att den vuxne gör det lilla extra och visar intresse för eleven som person, inte bara gällande det som rör skolarbetet. Delaktigheten och möjligheten att göra sin röst hörd visar sig också vara en betydande faktor för hur eleverna upplever sina skoldagar. Deras synpunkter bör tas tillvara med tanke på att de är experter på sina liv och sin egen situation. Specialpedagogiska implikationer Specialpedagogen tillsammans med övriga elevhälsan har ett stort uppdrag i det förebyggande arbetet för att elever inte ska hamna i svårigheter. Elevernas upplevelser och erfarenheter bör tas tillvara på och utifrån det arbeta med normer och värderingar. Skolan behöver ständigt arbeta med normer och värderingar för att alla elever ska kunna känna att de kan vara sig själva och känna gemenskap. Något som också är av stor vikt är att skolans personal uppmärksammas på hur viktigt det är att bemöta elever och varandra med respekt, att se olikheter som något positivt och att ständigt arbeta för att undvika stigmatisering. För att få till en god fysisk och psykosocial miljö på skolan krävs ett gott samarbete mellan de olika yrkeskategorierna inom elevhälsan men också med skolledning och arbetslag.

This study examines two important factors for the conception Auditory Streaming defined by Bregman, pitch and localization. By removing one or two of these factors as possible identifiers to separate sound sources, the importance of each of them and the combined effect of reducing both of them will be studied. Stimuli with combinations of two-syllable words were presented simultaneously in speakers to subjects and the number of correct identifications was measured. In one category of stimuli speech melody was removed and replaced with a monotonous pitch, equal for all words. One category had all words presented from one speaker only. Significant effect regarding the success of identification was found for both investigated factors as well as for interaction them in between. The study shows that removal of differences in pitch or spatial origin between voices lessens our ability to identify the word content. The results go well in line with earlier studies and common theories, the Cocktail party effect among others. / Validerat; 20111115 (anonymous)

Examensarbetets förväntade kunskapsbidrag är att belysa vikten av att lyssna på elevers röster angående hur de upplever sina matematikerfarenheter, hur de ser på sig själva och matematik, samt vad de anser vara positivt för den egna matematikutvecklingen. Syftet var att öka kunskaperna kring hur matematikundervisning kan utformas utifrån elevers olika behov. Följande frågeställningarna ställdes: - Vad framstår som betydelsefullt i elevernas berättelser om matematik?- Vilka undervisningssätt lyfter eleverna fram som väl fungerande? Vi valde att inspireras av en fenomenologisk ansats utifrån ett sociokulturellt perspektiv där framför allt Vygotskijs teorier kring kommunikation och den proximala utvecklingszonen var i fokus. Metodvalet blev berättelser utifrån ett narrativt perspektiv då de öppnar upp för fritt berättande utifrån ett bestämt ämnesområde. Sex elever i årskurs 6 till 9 intervjuades. Resultatet visade på att eleverna hade hög självkänsla kopplat till matematikämnet. De hade god insikt i vad de behövde för att utvecklas inom matematiken, bland annat lyfte de fram den språkliga kommunikationen som viktig samt att arbeta med problemlösning. Inblicken i elevernas berättelser tillsammans med vad forskningen framhåller fungerar i matematikundervisning bidrar till mer kunskap i vår blivande speciallärarroll, vilken vi kan använda för att hjälpa lärare vidareutveckla sin undervisning till att möta alla elever på deras nivå. Det är tydligt att elever har betydelsefull kunskap vilken bör tas tillvara. Ett av våra uppdrag blir att föra fram vikten av att lyssna på deras röster.

Att vara lärare idag är ett svårt och mångfacetterat uppdrag. Det finns ett ökat krav på ett inkluderande förhållningssätt och att anpassa undervisningen efter alla elevers behov och förutsättningar. När skollagen (SFS 2010:800) ändrades 2014 hamnade många åtgärder som funnits under särskilt stöd på klassläraren inom begreppet extra anpassningar. För elever med läs- och skrivsvårigheter räcker oftast inte extra anpassningar utan de behöver särskilt stöd som är individuellt anpassat efter varje elev. Malmqvist (2017) menar att det gäller att hitta rätt form för varje enskild elev. Syftet med studien var att få kunskap och ta del av elevers och pedagogers tankar, upplevelser och utmaningar av särskilt stöd på individ och gruppnivå för elever med läs- och skrivsvårigheter i årskurs fyra till sex.Till den här studien användes semistrukturerade kvalitativa intervjuer med åtta elever som har läs- och skrivsvårigheter. Intervjuer genomfördes även med pedagoger som undervisar i årskurs fyra till sex som har eller har haft elever med läs-och skrivsvårigheter. Studien har en kvalitativ ansats med sociokulturellt perspektiv i bearbetning och analys. Resultatet visade att eleverna var positivt inställda och nöjda med det särskilda stödet de får eller har fått enskilt eller i liten grupp. Eleverna upplevde att de lärde sig bättre och fick lugn och ro när de fick undervisning av speciallärare. Resultatet visade även elevernas tankar om att lära av varandra för att sedan bli självgående som är en av Vygotskijs teorier och det gör att eleverna utvecklas (Bråten 1998). Att bli undervisad i liten grupp visade sig ha en bidragande effekt till att eleverna inte kände att de är ensamma att få specialpedagogisk undervisning. Resultatet visade att det är naturligt för eleverna i studien att få undervisning utanför klassrummet och de har ingen känsla av att vara utanför gemenskapen i klassen. Resultatet påvisade att pedagogerna strävar efter en så god lärmiljö som möjligt för alla elever. Det synliggjorde även pedagogernas frustration över situationen de har i klassrummet. Pedagogerna menar att det är svårt få tiden att räcka till för att hitta anpassat undervisningsmaterial och ge eleverna undervisning enskilt eller i en liten grupp. De poängterar att det specialpedagogiska stödet behövs för att eleverna ska kunna klara sig mer på egen hand.

<p>Tack vare datorer finns det idag möjligheter att utöka det befintliga stödet till patienter som är i behov av hjälp inom vården. I ett pågående projekt på Karolinska institutet utvecklas ett datorstyrt telefonstöd (Telephone-Linked Care, TLC) för rättpsykiatriska patienter i öppenvård. En långsiktig målsättning är att reducera antalet våldsincidenter som inträffar i sammanhang där denna patientgrupp är inblandad. Huvudsyftet med denna uppsats var att finna en förtroendeingivande kvinnlig och manlig röst för användning i TLC. Ett annat syfte var att undersöka om olika rösters trovärdighet bedömdes olika av olika kategorier av bedömare. En enkätundersökning genomfördes där olika rösters trovärdighet bedömdes av patienter och av en jämförelsegrupp. Resultaten visade att de manliga rösterna bedömdes som signifikant mer trovärdiga än de kvinnliga rösterna, samt att de yngre bedömarna (<31 år) var signifikant mer negativa i sina bedömningar av rösternas trovärdighet än de äldre bedömarna (>31 år). I övrigt kunde en kvinnlig och en manlig röst utses som de mest förtroendeingivande hos patienterna. Enkätundersökningens resultat diskuteras i relation till tidigare forskning beträffande interaktion mellan människor och datorer.</p>

Research shows that non-european academics are discriminated in the labor market. The purpose of this study is to examine non- European academics narratives about their Job search process. By applying an intersectional approach, this study aims to demonstrate how the interplay of different aspects such as gender, class and etnicity shape the interviewees experience in swedish labour market. A postcolonial perspective is applied in order to contribute to deeper understanding of the discriminating structures that the interviewees deal with.The analysis shows that colonial conceptions are embedded in the validation system and institutions such as employment service. This mechanism affects the interviewees negatively in their Job search process. The result shows that they had their degrees degraded and advisers and employers had doubted their competence. This has placed the interviewees in a working-class experience with strenuous jobs resulting in poor health. The informants use strategies to challenge power but feel that they who are in power positions do not listen to them.

Tack vare datorer finns det idag möjligheter att utöka det befintliga stödet till patienter som är i behov av hjälp inom vården. I ett pågående projekt på Karolinska institutet utvecklas ett datorstyrt telefonstöd (Telephone-Linked Care, TLC) för rättpsykiatriska patienter i öppenvård. En långsiktig målsättning är att reducera antalet våldsincidenter som inträffar i sammanhang där denna patientgrupp är inblandad. Huvudsyftet med denna uppsats var att finna en förtroendeingivande kvinnlig och manlig röst för användning i TLC. Ett annat syfte var att undersöka om olika rösters trovärdighet bedömdes olika av olika kategorier av bedömare. En enkätundersökning genomfördes där olika rösters trovärdighet bedömdes av patienter och av en jämförelsegrupp. Resultaten visade att de manliga rösterna bedömdes som signifikant mer trovärdiga än de kvinnliga rösterna, samt att de yngre bedömarna (&lt;31 år) var signifikant mer negativa i sina bedömningar av rösternas trovärdighet än de äldre bedömarna (&gt;31 år). I övrigt kunde en kvinnlig och en manlig röst utses som de mest förtroendeingivande hos patienterna. Enkätundersökningens resultat diskuteras i relation till tidigare forskning beträffande interaktion mellan människor och datorer.

För banker finns en mängd utmaningar med att uttrycka sig i skrift när man kommunicerar med sina kunder. Texterna behöver uppfylla ett flertal olika funktioner, och därtill är ofta en mängd olika skribenter inblandade i skrivprocessen. Denna uppsats ansluter till tidigare forskning om bankvärlden och dess texter. I den här uppsatsen undersöker jag intertextualitet och röster som finns i tre texter från SEB. Dessa handlar om produkten investeringssparkonto (ISK). ISK lanserades som ny produkt för två år sedan och är omgärdad av regleringar via lag, finansinspektion och bankens egna marknadsföringsstrategier och skrivriktlinjer. Genom att kartlägga rösterna med verktyg från den systemisk-funktionella grammatiken synliggörs flerstämmighet i texterna och flera olika modelläsare framträder. Flerstämmigheten syns utifrån olika sorters tilltal och omtal, språkhandlingar och rekontextualiseringar. Totalt framträder fyra stycken röster i texten. Dessa konstruerar var och en fyra olika modelläsare som textens empiriska läsare måste förhålla sig till.