Sammanfattning/Abstract Henriksson Utas, Anna & Lindvall Malin (2022). Röster från elever med NPF om vad som är viktigt i skolan - Meningsfullt eller makear inte nån sense. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90hp. Förväntat kunskapsbidrag Det förväntade kunskapsbidraget är att få elevers perspektiv på vad som är viktigt för dem i skolan och därmed få fördjupad kunskap om hur vi bättre kan anpassa deras skolgång. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur elever med NPF-diagnoser upplever sina skoldagar. Vidare syftar studien till att synliggöra anpassningar och stöd som enligt eleverna inverkar på deras lärande och känslan av inkludering. Elevernas syn på relationer med pedagoger och andra elever belyses också. Frågeställningar: Hur upplever elever med NPF sina skoldagar? Hur upplever eleverna att anpassningar och stöd inverkar på deras lärande och känsla av delaktighet? Hur påverkas elevernas mående och inlärning av relationerna med vuxna och elever på skolan? Teori De teoretiska utgångspunkterna i denna studie är KASAM, känsla av sammanhang och Erving Goffmans stigmateori. Utifrån specialpedagogisk synvinkel lyfts även andra faktorer såsom relationer och kategorisering vilka synliggörs genom det kompensatoriska och relationella perspektivet. Metod Studien baseras på halvstrukturerade kvalitativa intervjuer ur ett fenomenologiskt perspektiv, vilket innebär att intervjuaren visar öppenhet för nya och oväntade fenomen och är lyhörd för vad som sägs. I studien intervjuas fem elever i åldern 10–12, samtliga respondenter har diagnos inom NPF och har erfarenhet av inkludering i klass såväl som undervisning enskilt eller i liten grupp. Respondenterna har erfarenhet av anpassningar och särskilt stöd under sin skolgång och de har några års erfarenhet av skolan för att ges möjlighet att reflektera över insatser som gjorts under tid. Resultat Resultatet i studien visar att eleverna upplever ett utanförskap och att de känner sig annorlunda än sina klasskompisar. De strävar efter att passa in och tillhöra det normala, som om att det är bättre att göra det som andra människor gör. I resultatet framkommer att möjligheten att gå undan till ett litet rum är den bästa anpassningen och anledningen till det är främst för att avskärma yttre stimuli och minska störande intryck, främst ljud. Resultatet visar att relationen till en nära vuxen lyfts som särskilt viktig för inverkan på lärandet och för att eleverna ska känna sig inkluderade. Särskilt viktigt är det att den vuxne gör det lilla extra och visar intresse för eleven som person, inte bara gällande det som rör skolarbetet. Delaktigheten och möjligheten att göra sin röst hörd visar sig också vara en betydande faktor för hur eleverna upplever sina skoldagar. Deras synpunkter bör tas tillvara med tanke på att de är experter på sina liv och sin egen situation. Specialpedagogiska implikationer Specialpedagogen tillsammans med övriga elevhälsan har ett stort uppdrag i det förebyggande arbetet för att elever inte ska hamna i svårigheter. Elevernas upplevelser och erfarenheter bör tas tillvara på och utifrån det arbeta med normer och värderingar. Skolan behöver ständigt arbeta med normer och värderingar för att alla elever ska kunna känna att de kan vara sig själva och känna gemenskap. Något som också är av stor vikt är att skolans personal uppmärksammas på hur viktigt det är att bemöta elever och varandra med respekt, att se olikheter som något positivt och att ständigt arbeta för att undvika stigmatisering. För att få till en god fysisk och psykosocial miljö på skolan krävs ett gott samarbete mellan de olika yrkeskategorierna inom elevhälsan men också med skolledning och arbetslag.