Syftet med denna studie var att undersöka andraspråkselevers ämneslitteracitet i deras textproducerande uppgifter. Frågeställningarna som skulle besvaras i denna studie var hur använder sig andraspråkselever av ideationella grammatiska metaforer i sina texter?vilka röster framträder i andraspråkselevernas texter? För att besvara frågeställningarna användes den deduktiva ansatsen, det insamlade materialet analyserades mot två teorier. Dessa två teorier som användes var ideationella grammatiska metaforer och Coffins (2002) röstteori från ramverket Appraisal, vilka ingår i Hallidays systematiskt funktionell lingvistik. Resultat i studien visade att användandet av ideationella grammatiska metaforer var större i elevtexterna från årskurs 1 jämfört med årskurs 2. Trots att ordantalet i elevtexterna i årskurs 2 var större än i årskurs 1. Resultatet synliggjorde också att eleverna använde sig till största delen av den återberättande rösten från Coffins (2002) röstteori. Men det synliggjordes också att om det hade en fjärde röst, den beskrivande rösten, i röstteorin hade resultatet sett annorlunda ut. En slutsats till denna studie påvisade att eleverna inte hade svårt att använda sig av ämneslitteracitet i deras texter eftersom texterna innehöll flera ideationella grammatiska metaforer. En annan slutsats till denna studie var att det skulle behövas en fjärde röst, den beskrivande rösten, som hade underlättat för eleverna med användning av bakgrundsfakta i deras texter. Den sista slutsatsen var att historielärare måste arbeta med det ämnesspecifika språket med andraspråkselever för att de ska kunna utveckla deras språkliga register.

Sammanfattning/Abstract Åkesson, Anna Carin (2024). Elevernas röster i matematikens undervisningspraktik – i relation till barnkonventionen. Speciallärarprogrammet mot matematikutveckling, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Elevernas varierande upplevelser av sitt deltagande i matematikundervisningen och behov av stöd, ska ses som värdefull information för pedagoger både vid undervisningsplanering och för att kunna ge adekvat stöd. Förväntat kunskapsbidrag är därmed att vidga kunskapen om hur och varför elevernas röster ska beaktas dels utifrån ett barnrättsperspektiv och dels utifrån möjligheten att precisera undervisningspraktiken. Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att utifrån barnkonventionen som ny lag ses ett grundfundament för specialpedagogiken, låta elevernas röster få betydelse. Detta görs genom att utforska elevernas uppfattningar och erfarenheter om sitt deltagande och stöd i matematikundervisningen. Studiens empiriska underlag hämtas från två olika elevgrupper i årskurs 6, på två olika montessoriskolor. Vilka uppfattningar har de tillfrågade eleverna om sitt eget deltagande i matematik- undervisningen? Hur ser elever i behov av stöd, ur samma elevgrupp, på faktorer i undervisningen som stödjer eller hindrar deras eget lärande? Teori Den teoretiska förankringen grundar sig dels på barnrättsteorier baserat på barnkonventionen som ny lag och dels på variationsteorin. Utifrån ett barnrättsteoretiskt perspektiv ses eleven som rättighetsbärare, vilket innefattar att få göra sin röst hörd. Med variationsteorin konceptualiseras lärande utifrån urskiljning, men också utifrån likheter mellan elevernas uppfattningar. De båda teorierna förenas genom att elevernas röster rörande den praktik de erfar ses som betydelsefulla att beakta.Metod Empirin erhölls utifrån 13 semistrukturerade intervjuer med elever i årskurs 6 på två olika montessoriskolor. Analysen gjordes kvalitativt utifrån olika tema och där studiens teoretiska ramverk utgjorde grunden. Resultat I resultatet framkommer fyra huvudsakliga områden: 1) Elevernas svårigheter att dels definiera matematik och dels förstå vad matematisk kunskap kan användas till i vardagen påverkar deras förståelse för ämnet samt motivationen till att lära. 2) En skillnad mellan könens inställning till ämnet framkommer, vilken kan sättas i relation till dels elevernas förebilder och dels vilken tidig stimulans de fått i ämnet. 3) Fördelarna med att pedagogen lyssnar till elevens uppfattningar ses främst utifrån att pedagogerna då kan få bättre förståelse för elevernas svårigheter. Relationskompetens och didaktisk kompetens framställs således av elevernas som av vikt för deras förståelse och lärande. Studien konkluderar att elevernas röster kan ses som värdefull information för pedagogerna för att både kunna ge adekvat stöd och relevanta utmaningar, vilket kan sammanfattas som att precisera undervisningspraktiken. Specialpedagogiska implikationer Utifrån studien framkommer särskilt speciallärarens roll för att möta elevernas upplevelser grundat i barnkonventionen som ny lag. Detta baseras på att barnkonventionen bör ses som ett grundfundament för specialpedagogiken, varför således nya perspektiv kan erhållas genom att lyssna till elevernas röster. Vikten av tidiga insatser framkommer och speciallärarens roll utifrån förebyggande insatser kan därför vara betydelsefull att utreda. I studien framkommer behovet av barnrättskompetens i dagens skola, varvid speciallärarens yrkesroll kan få ytterligare en dimension genom att barnrätt och didaktik naturligt möts i framtidens skolpraktik.

Uppsatsens syfte är att belysa hur olika perspektiv på och positioneringar i klimatfrågan framställs i svensk media. Materialet som analyseras är tio nyhetstexter och fem opinionstexter från rikstäckande press. Texterna publicerades 27–29 september 2013 under en intensiv medierapportering om FN:s klimatpanel IPCC:s första delrapport i den femte klimatutvärderingen. Uppsatsen placerar sig inom det diskursanalytiska fältet och utgår från ett övergripande dialogiskt och konstruktivistiskt perspektiv på hur språk skapar perspektiv och identitet. I analysen används verktyget textsamspel för att komma åt röster/aktörer i texterna, hur de ramas in och positioneras samt om skribenten gör motstånd mot rösterna. Genom bruket av pronomenet vi samt med hjälp av verbprocesser och modalitetsmarkörer undersöks vilka grupper rösterna identifierar sig med och vilka olika positioneringar som skapas – framför allt i fråga om ansvar. Resultaten visar att utöver pressrösterna framträder röster från klimatforskare, politiker och beslutsfattare, privatpersoner från Sverige och Bangladesh, miljöorganisationer och miljödebattörer, Svenska kyrkan, näringsliv och klimatskeptiker. Klimatforskarna är de mest gynnade rösterna. De framställs som trovärdiga auktoriteter, vilket förstärks med ett tydligt motstånd mot klimatskeptiker. I opinionstexterna framträder dock ett visst motstånd mot forskningens framtidsscenarier, på olika sätt. Bland svenska politiker är Miljöpartiet den mest gynnade rösten, och deras kritik mot regeringens klimatpolitik är starkt framträdande. Resterande röster får ganska litet utrymme. Undersökningen av vi visar ett dominerande mönster av universell identifikation med 'alla människor' (59 %). Den mest framträdande partikulära identifikationen görs med 'Sverige' och 'svenska politiker'. Det framträder tre tydliga positioneringar i bruket av vi: 'vi som är skyldiga', 'vi som tar ansvar och agerar' samt 'vi som drabbas'. I samtliga positioneringar görs universella identifikationer, vilket innebär att alla människor inkluderas i frågor om skuld, ansvar och utsatthet.

I denna undersökning presenteras tillvägagångssättet för att ta fram en process för hur man på ett enkelt sätt kan arbeta med ljud i spel. Det kommer att lyftas fram information som togs fram genom att intervjua personer från spelbranschen vars uppgift handlar om ljudskapande och andra akademiska underlag inom området. Undersökningen genomfördes med hjälp av The Analysis Project och innebär att lösa olika problem genom att kolla på existerande lösningar. Perspektivet ger en bredare bild kring hur ljud i spel fungerar och kunna bidra med ett tillvägagångssätt som är tydligt. Undersökningen är baserad på tidigare forskning inom detta område såsom egna erfarenheter kring fakta och den praktiska delen. Genom intervjuerna har frågeställningen blivit besvarad på ett systematiskt sätt som hjälper läsaren att förstå de olika processer som ljuddesigner har. Undersökningen resulterade i en tydlig process som beskriver olika tekniker som kan användas av andra ljuddesigners i sina processer. / This bachelor thesis presents the approach that has developed a process for how one can easily work with sounds in games. Here, information will be highlighted by interviewing people from the gaming industry whose task is to create sound and other academic material in the field. The survey was carried out with the help of The Analysis Project and involves solving various problems by looking at existing solutions. Through this perspective, develop a broader picture of how sounds in games work and to contribute a guide with a clear approach. The study is based on previous research in the area, such as our own experiences regarding facts and the practical part. Through the interview the issue has been answered in a systematic manner which helps the reader to understand the processes in which sound designers are working with. This body of work resulted in a clear process that defines different techniques from which other sound designers can use in their own works.

The purpose of this thesis is to compile current research knowledge about the child's participation in decisions regarding placement. The aim is to discover if the child's voice is heard in decisions that are about themselves. The thesis is answering the research question: Is the child given the opportunity to speak and is the child involved in decisions regarding family home placements? The undertaken method is a thematic analysis, which means a compilation of current research regarding the child's participation in decisions. To answer the research question has research published between 2000 – 2020 and two theoretical perspectives used, sense of context (KASAM) and attachment theory. This to understand the empirical data. The results of the study show that communication is considered an important part for the children to understand why they have been placed but also their relationship with social workers so that they can be heard. If the children do not get enough information they will be confused and this together with a lack of contact with the social worker leads to a poor self-esteem. Results also show by making children social actors in their lives by involving them in decision-making can strengthen their self-confidence and promote good development.

This study aims to describe and analyse the ideas behind and the function of the NGO Maskrosbarn’s advocate services for children (barnombud) during child welfare investigations. The main focus is the advocate services relation to children’s participation. The study has a qualitative case-study approach and contains documents from the local authorities and interviews with eight representatives in six different positions such as child advocates, youth and social workers. An analysis has been made using Shier’ (2001) and Hart’s (1992) theories of child participation and theories about human service organisations (Hasenfeldt, 1983), the New Institutional Theory (Meyer & Rowan, 1977) and the street-level bureaucrat theory (Lipsky, 1980). One main obstacle for child participation in child welfare investigation, shown in the study, is organisational conditions and social workers’ position in public authority. By creating a relationship built on trust, the child advocate supports the child in the investigation process and has the ability to increase the child’s participation and thereby overcome the gap between the social worker and the child. This study highlights the importance of an active cooperation between the child advocate services and the social services, and also of a shared view on the meaning of participation.

The purpose of this study was to examine how some child welfare case workers say they go about to give children in foster homes the opportunity to be heard. The idea was also to examine how much weight is given to the children’s views and if the respondents believe that the childrens right to be heard has improved over the time they have been working with foster children and if so, how? The study was conducted by using qualitative research method and the analysis of the results was made using Shier’s model of childrens participation. The results have also been tied to previous research in the area. The conclusions of this study was that according to the respondents it’s important that they get to know the children well so that the children can have confidence enough to speak their minds. They feel it is important that the children are listened to and the childrens views also have some influence in decision-making. The respondents also believe that the opportunities for the children to express their opinions have strengthened in recent years.

Inledning: Studien syftar till att undersöka och lära av familjehemsplacerade ungdomars upplevelser och erfarenheter av bra relationer med sina familjehemsföräldrar. Många barn och ungdomar placeras i familjehem varje år, och avbrott och oplanerade avslut är relativt vanligt. Samtidigt vittnar många ungdomar om att tiden i familjehemmet varit avgörande för hur de kunnat bemästra komplicerade familjeförhållanden och nå ett fungerande vuxenliv. Frågeställningar: Vilka erfarenheter och upplevelser uppmärksammar familjehemsplacerade ungdomar som tycker att de har en bra relation till sina familjehemsföräldrar? Hur kan man förstå ungdomarnas upplevelser och erfarenheter? Metod: Kvalitativ intervjuundersökning Resultat: Studien visar på betydelsen av bland annat trygghet och tillhörighet som centrala teman och att detta skapas bland genom frånvaron av utskällningar och de ”pratvanor” som etableras i familjehemmen. Diskussion: Resultaten diskuteras och analyseras bland annat utifrån ett systemiskt perspektiv och ett anknytningsteoretiskt perspektiv. / Introduction: The study aims to understand and learn from the experiences of foster children with good relationships with foster parents. Many children and youth are placed in foster homes every year, and disruptions and unplanned terminations of care are common. At the same time, many youth give evidence that the time in the foster home has been crucial for their possibilities to master difficult family relationships and reach a functional life. Research questions: What experiences do foster children pay attention to when telling about their good relationship with foster parents? How can their experiences be explained and understood? Research method: Qualitative study using semi-structured interviews with five teenagers in foster care. Results: The study shows the significance of safety and belonging for the youth, and that the experiences are created from, among other, absence of conflicts and scolding, and from the conversational practices established in the foster home. Discussion: The results are discussed in the light of attachment theory and a systemic perspective.

Denna studie syftar till att studera barns perspektiv kring vad de har för erfarenheter av att vistas på en förskola för att bidra med kunskaper om de äldsta förskolebarnens upplevelser genom att svara på tre frågeställningar vilka är; hur beskriver barnen sina upplevelser av leken, vilka upplevelser har förskolebarnen av de vuxna samt vad upplever barnen att en förskola behöver. Studien är kvalitativ och baseras på tre genomföranden där samtalspromenader och fokusgrupper som metod använts. Daniel Sterns intersubjektivitetsbegrepp har utgåtts ifrån, vars innebörd behandlar en ömsesidighet samt hur upplevelser delas i grupp, och resultatet har bearbetats utifrån en tematisk analys. Barnens upplevelser och erfarenheter presenteras på ett heltäckande plan för att på ett övergripande vis presentera ett resultat. Resultatet belyser tre teman där leken, vuxnas roll och barns perspektiv kring vad en förskola behöver lyfts fram. Leken ställer barnen i relation till att få utöva inflytande samt skapa kamratrelationer varpå temat rörande vuxnas roll bearbetar både en delaktighetsaspekt samt en kritik mot de vuxnas regler och beslut där en maktposition träder fram. Det sistnämnda temat presenterar barnens perspektiv kring vad en förskola behöver i förhållande till omsorg och fantasi. Studiens resultat påvisar barnens värde av att bli lyssnade till och inkluderade på förskolan.

AbstractIn the following text we analyse different perspectives in a meeting between a theatreand a visiting school class from grade six in the Swedish Primary School, in order toinvestigate the conditions for children’s participation and for making children’s ownvoices heard in professional theatres. Though it is common for Swedish theatre artists totry to understand and interpret children’s perspectives, it is rare for children to be giventhe opportunity to show their own perspectives in professional theatres in Sweden(Davet 2011 p. 18). The authors of this text have their theoretical base in a socioculturalperspective that gives that learning and creation of meaning and purpose takes place in asocial and cultural context (Vygotskij 1978). In the analysis of our material we havefound Feiwel Kupferberg’s (2009) theory on different creative regimens and Robert A.Harts (1992) descriptions of children’s participation useful. This is a casestudy and our primary method is qualitative interviews. Our informants are four pupils,one teacher, one theatre pedagogue and two theatre artists. The result shows that theartistic creative regimen and the pedagogical creative regimen are different and this hasan impact on how our informants approach the meeting between school and theatre, aswell as on how they think about making children’s voices heard in theatres. Formal andinformal demands and expectations present obstacles to working with children’sparticipation in a co-operation between school and theatre. The social reception after thetheatre performance has been an important part of the participating pupils’ experience.The pupils show enthusiasm about the thought of expressing themselves through theatretogether with teachers and theatre artists. We come to the conclusion that there is a needfor a change in professional roles among all the adult participants in this meeting if theywant to make children’s participation a reality. For this to happen they need to take itupon themselves to use their different professional skills to make children’s ownprojects come to life.Key words: children’s participation, children’s voices, creative regimen, democracy,radical aesthetics, theatre.