The purpose of this study is to investigate four students in grades six by interviewing them. It will find out how they personally perceive their own learning in group work and why they work in groups. In my investigation, I will rely on these two questions: How do my subjects reflect on their own learning during group work? Why do my subjects think that they work in groups? For my study, I selected four students from the same school, two girls and two boys, who are 11 to 12 years old. The interviews were individual because I wanted to get a deeper view of how students perceive their own learning in groups and why they are working with a group of other students. Within my thesis, I have focused on the social constructivist theory. Other terms used are "life-world", the "horizon of understanding" and "learning by doing". The study shows that students develop their social and democratic skills, along with their individual knowledge and learning when they work together in a group. Students agreed that language is the key to communicating and understanding the knowledge of social interaction. They felt that their individual learning was strengthened and developed as they shared their knowledge and experiences. Students felt that they learn many things, but above all to work together and explain things to each other, both of which are very important concepts. Students also felt that the democratic learning develops the most when they are happier and will practice listening to and respecting each other's thoughts and ideas in social relationships. The results show that students think that they should learn to work with everyone. Students agree that it is important that they help each other to understand, whether Swedish is their mother tongue or an additional language. Moreover, students feel that they learn how theory and reality are related better, when they understand in a concrete way.

Studiens syfte var att undersöka några lärares bemötande gentemot elever ur ett könsperspektiv. I studien genomfördes observationer i grundskolans tidigare år, både på grupp- och individnivå. På gruppnivå studerades fördelningen av lärarens kontakter mellan pojkar och flickor. Då en medvetenhet fanns om att enskilda elever kunde ta stor del av lärarens uppmärksamhet, behövdes en kompletterande observation som tittade på fördelningen av lärarkontakter på individnivå. Genom observationerna framkom det på gruppnivå en stor variation i resultatet. Utav observationerna på individnivå fick studien ett entydigt resultat där det visade sig att ett fåtal elever i alla undersökningsklasser upptog de flesta kontakterna från läraren. Att studera könsfördelningen på gruppnivå blev därför svårt utan att ta hänsyn till enskilda individers behov. Studien omfattade även en elevenkät som fungerade som ett tillägg för att styrka eller motsäga observationsresultatet. Det som framkom genom enkäten var att elever överlag var nöjda med sin skolsituation och att eleverna inte ville ändra på något i sitt samtal med läraren. Detta trots att observationsresultatet i tre av fyra klasser visade att fördelningen var ojämn mellan könen. Eleverna uppgav sig inte se någon skillnad på lärarens bemötande, med undantaget i en klass. Där fick pojkarna mest uppmärksamhet. Dock behandlades flickorna på ett vänligare sätt.

Syftet med denna studie var att belysa formativ bedömning och dess strategier ur elevernas synvinkel och ta reda på i vilken utsträckning eleverna upplever att formativ bedömning kan vara stödjande i deras lärande. Utifrån detta syfte har ett problemområde formulerats och avgränsats i följande frågor:1.Vilka upplevelser har eleverna av bedömning inom ämnet kemi, när den är formativ?2. I vilken utsträckning upplever eleverna att återkoppling från lärare, kamratbedömning och självbedömning, kan stödja deras lärande inom ämnet kemi?Denna kvalitativa studie har utförts genom att 18 gymnasieelever intervjuades. Semistrukturerade intervjuer användes för att uppnå syftet resp. besvara frågeställningarna. Studiens resultat, elevernas upplevelser, visar att flera faktorer har betydelse för elevers lärande i kemi genom formativ bedömning. Elevernas upplevelser visar hur användning av eller brist på formativ bedömning kan påverka deras lärande och hur stödjande formativ bedömning, speciellt återkoppling från läraren, själv- och kamratbedömning kan vara om de utförs på ett framgångsrikt sätt och är av god kvalitet. Dessutom har lärarens förhållningssätt till ämnet och förståelse av formativa bedömningsstrategierna betydelse för hur väl de strategierna används specifikt i ämnet kemi, enligt eleverna.

Sammanfattning/Abstract Åkesson, Anna Carin (2024). Elevernas röster i matematikens undervisningspraktik – i relation till barnkonventionen. Speciallärarprogrammet mot matematikutveckling, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Elevernas varierande upplevelser av sitt deltagande i matematikundervisningen och behov av stöd, ska ses som värdefull information för pedagoger både vid undervisningsplanering och för att kunna ge adekvat stöd. Förväntat kunskapsbidrag är därmed att vidga kunskapen om hur och varför elevernas röster ska beaktas dels utifrån ett barnrättsperspektiv och dels utifrån möjligheten att precisera undervisningspraktiken. Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att utifrån barnkonventionen som ny lag ses ett grundfundament för specialpedagogiken, låta elevernas röster få betydelse. Detta görs genom att utforska elevernas uppfattningar och erfarenheter om sitt deltagande och stöd i matematikundervisningen. Studiens empiriska underlag hämtas från två olika elevgrupper i årskurs 6, på två olika montessoriskolor. Vilka uppfattningar har de tillfrågade eleverna om sitt eget deltagande i matematik- undervisningen? Hur ser elever i behov av stöd, ur samma elevgrupp, på faktorer i undervisningen som stödjer eller hindrar deras eget lärande? Teori Den teoretiska förankringen grundar sig dels på barnrättsteorier baserat på barnkonventionen som ny lag och dels på variationsteorin. Utifrån ett barnrättsteoretiskt perspektiv ses eleven som rättighetsbärare, vilket innefattar att få göra sin röst hörd. Med variationsteorin konceptualiseras lärande utifrån urskiljning, men också utifrån likheter mellan elevernas uppfattningar. De båda teorierna förenas genom att elevernas röster rörande den praktik de erfar ses som betydelsefulla att beakta.Metod Empirin erhölls utifrån 13 semistrukturerade intervjuer med elever i årskurs 6 på två olika montessoriskolor. Analysen gjordes kvalitativt utifrån olika tema och där studiens teoretiska ramverk utgjorde grunden. Resultat I resultatet framkommer fyra huvudsakliga områden: 1) Elevernas svårigheter att dels definiera matematik och dels förstå vad matematisk kunskap kan användas till i vardagen påverkar deras förståelse för ämnet samt motivationen till att lära. 2) En skillnad mellan könens inställning till ämnet framkommer, vilken kan sättas i relation till dels elevernas förebilder och dels vilken tidig stimulans de fått i ämnet. 3) Fördelarna med att pedagogen lyssnar till elevens uppfattningar ses främst utifrån att pedagogerna då kan få bättre förståelse för elevernas svårigheter. Relationskompetens och didaktisk kompetens framställs således av elevernas som av vikt för deras förståelse och lärande. Studien konkluderar att elevernas röster kan ses som värdefull information för pedagogerna för att både kunna ge adekvat stöd och relevanta utmaningar, vilket kan sammanfattas som att precisera undervisningspraktiken. Specialpedagogiska implikationer Utifrån studien framkommer särskilt speciallärarens roll för att möta elevernas upplevelser grundat i barnkonventionen som ny lag. Detta baseras på att barnkonventionen bör ses som ett grundfundament för specialpedagogiken, varför således nya perspektiv kan erhållas genom att lyssna till elevernas röster. Vikten av tidiga insatser framkommer och speciallärarens roll utifrån förebyggande insatser kan därför vara betydelsefull att utreda. I studien framkommer behovet av barnrättskompetens i dagens skola, varvid speciallärarens yrkesroll kan få ytterligare en dimension genom att barnrätt och didaktik naturligt möts i framtidens skolpraktik.