Studiens syfte var att undersöka några lärares bemötande gentemot elever ur ett könsperspektiv. I studien genomfördes observationer i grundskolans tidigare år, både på grupp- och individnivå. På gruppnivå studerades fördelningen av lärarens kontakter mellan pojkar och flickor. Då en medvetenhet fanns om att enskilda elever kunde ta stor del av lärarens uppmärksamhet, behövdes en kompletterande observation som tittade på fördelningen av lärarkontakter på individnivå. Genom observationerna framkom det på gruppnivå en stor variation i resultatet. Utav observationerna på individnivå fick studien ett entydigt resultat där det visade sig att ett fåtal elever i alla undersökningsklasser upptog de flesta kontakterna från läraren. Att studera könsfördelningen på gruppnivå blev därför svårt utan att ta hänsyn till enskilda individers behov. Studien omfattade även en elevenkät som fungerade som ett tillägg för att styrka eller motsäga observationsresultatet. Det som framkom genom enkäten var att elever överlag var nöjda med sin skolsituation och att eleverna inte ville ändra på något i sitt samtal med läraren. Detta trots att observationsresultatet i tre av fyra klasser visade att fördelningen var ojämn mellan könen. Eleverna uppgav sig inte se någon skillnad på lärarens bemötande, med undantaget i en klass. Där fick pojkarna mest uppmärksamhet. Dock behandlades flickorna på ett vänligare sätt.