Matematikkunskaperna i svensk skola har enligt TIMSS och PISA dalat under många år.  Skolverket har därför genomfört nationella insatser i form av kompetensutveckling för lärare samt infört ett obligatoriskt bedömningsstöd i taluppfattning för årskurs 1. Forskningen lyfter fram att undervisningens kvalité relaterar till lärarens kompetens samt att sambandet mellan lärarens kompetens och elevens lärande är mycket tydligt. För att elever ska kunna tillägna sig kunskaper i taluppfattning behöver undervisningen vara genomtänkt, innehålla diskussioner och bestå av meningsfulla uppgifter. Genom halvstrukturerade intervjuer undersökte, analyserade och tolkade vi några pedagogers beskrivningar av undervisningens betydelse för att skapa goda förutsättningar för elever i matematiksvårigheter att lyckas med den grundläggande taluppfattningen. Tolkningen av resultatet utgick från de specialpedagogiska perspektiven, det kategoriska och det relationella. Resultatet i vår studie visade att samtliga pedagoger var överens om att undervisningen har betydelse men nämnde även att elevens förutsättningar och behov har betydelse. Både det kategoriska och det relationella perspektivet blev synligt hos studiens pedagoger men det relationella perspektivet var det som dominerade. Resultatet gav exempel på god undervisning i taluppfattning för elever i matematiksvårigheter. Vår slutsats var att en god undervisning i taluppfattning inte enbart beror på pedagogens kompetens och undervisning utan även var starkt relaterad till elevens behov och egna förutsättningar.

Examensarbetets förväntade kunskapsbidrag är att belysa vikten av att lyssna på elevers röster angående hur de upplever sina matematikerfarenheter, hur de ser på sig själva och matematik, samt vad de anser vara positivt för den egna matematikutvecklingen. Syftet var att öka kunskaperna kring hur matematikundervisning kan utformas utifrån elevers olika behov. Följande frågeställningarna ställdes: - Vad framstår som betydelsefullt i elevernas berättelser om matematik?- Vilka undervisningssätt lyfter eleverna fram som väl fungerande? Vi valde att inspireras av en fenomenologisk ansats utifrån ett sociokulturellt perspektiv där framför allt Vygotskijs teorier kring kommunikation och den proximala utvecklingszonen var i fokus. Metodvalet blev berättelser utifrån ett narrativt perspektiv då de öppnar upp för fritt berättande utifrån ett bestämt ämnesområde. Sex elever i årskurs 6 till 9 intervjuades. Resultatet visade på att eleverna hade hög självkänsla kopplat till matematikämnet. De hade god insikt i vad de behövde för att utvecklas inom matematiken, bland annat lyfte de fram den språkliga kommunikationen som viktig samt att arbeta med problemlösning. Inblicken i elevernas berättelser tillsammans med vad forskningen framhåller fungerar i matematikundervisning bidrar till mer kunskap i vår blivande speciallärarroll, vilken vi kan använda för att hjälpa lärare vidareutveckla sin undervisning till att möta alla elever på deras nivå. Det är tydligt att elever har betydelsefull kunskap vilken bör tas tillvara. Ett av våra uppdrag blir att föra fram vikten av att lyssna på deras röster.