Mitt syfte med uppsatsen är att beskriva och analysera debatten som föregick beslutet att avskaffa vitsord i uppförande- och ordning i avgångs- och examensbetygen 1954. Empirin utgörs av massmediala texter, en materialtyp som inte analyserats i tidigare forskning om efterkrigstidens reformer av uppförande- och ordningsbetygen. Med hjälp av kritisk diskursanalys söker jag efter återkommande teman i aktörers utsagor och i mediernas beskrivningar. Uppsatsens frågeställningar handlar om hur uppförande- och ordningsbetyg konstruerades, samt vilka diskurser som artikulerades i talet om dessa betyg. Frågor ställs också kring mediernas betydelse och funktion i debatten, både som arena och som självständiga utbildningspolitiska aktörer. Genom att ta reda på vilka föreställningar, bilder och myter om uppförande- och ordningsbetyg som cirkulerade i samhället – i och genom massmedierna – under den aktuella tidsperioden, så synliggörs den dåtida synen på betygen. Därmed hoppas jag kunna säga något om det historiska sammanhang där ett slopande ansågs som nödvändigt. Mitt resultat visar att beslutet att avskaffa uppförande- och ordningsbetygen framstår som begripligt utifrån den starkt kritiska debatten där en av de mest dominerande uppfattningarna var att en sänkning i uppförandebetyget var ett livstidsstraff. Studien visar också att medierna själva orsakade och präglade debatten genom en intensiv nyhetsbevakning av några »betygsskandaler» på olika läroverk runtom i landet.