Diskussionen om det fria skolvalet, friskolor och friskolor på religiös grund är ett hett ämne som riksdagspartierna gärna debatterar om i det offentliga rummet. Hur dessa partier förhåller sig till frågan kan vara av stor betydelse för många inför riksdagsvalet 2018.  Denna uppsats är en kvalitativ studie där syftet är att genom innehållsliga analyser jämföra likheter och skillnader i hur Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Liberalerna förhåller sig till ämnet friskolor och andra följder av friskolereformen. Det material som ligger till grund för analysen är huvudsakligen ämnesrelevanta partipolitiska texter och program som respektive parti publicerat.  Frågeställningarna är följande:   Vilka följder anser Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Liberalerna att friskolereformen haft? Vad för politiska åtgärder presenterar partierna kring friskolor och religiösa friskolor? Vilka likheter och skillnader finns det i partiernas synsätt och förhållningssätt i frågan? I mina slutsatser identifierade jag tre återkommande teman som partierna nämnde mycket: segregation, vinst och religiösa friskolors existens. Vänsterpartiet har det mest kritiska förhållningssättet till det fria skolvalet och friskolor, och anser att det spätt på segregationen av elever. Socialdemokraterna är för ett fritt skolval men vill skärpa regelverken för friskolorna. Liberalerna anser att det fria skolvalet och friskolor har motverkat segregationen. S och V vill avskaffa vinstdrivande friskolor , medan L vill behålla denna typ av skolor och endast förbjuda vinstuttag för de friskolor som missköter sig. Samtliga partier vill slopa religiösa friskolor; V och S är för ett totalt förbud och L vill förbjuda etableringen av nya religiösa friskolor.

I denna uppsats redovisas en kvalitativ studie av Liberalerna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraternas verklighetsuppfattning, framtidsvision samt politiskt utförande i anknytning till den svenska bostadssegregationen. Studien vilar på en kvalitativ textanalys av partiernas dokument angående bostadssegregationen och genom materialet besvarar vi Hermanssons tre begrepp som utgör intentionen av studien. Forskningen har visat att partiernas verklighetsuppfattning av den svenska bostadssegregationen orsakas av en bostadsbrist likväl uppfattningarna av vad som orsakar bostadsbristen ser olika ut. Partiernas framtidsvisioner var att Sverige är i behov av fler bostäder men åsikter av flera bostadsformer och en lägre massinvandringen var förekommande. Liberalernas och Sverigedemokraternas politiska utföranden av ökad byggnation var bland annat genom regelförenklingar jämfört med Vänsterpartiet som påstod att investeringsstöd var ett hjälpmedel för en minskad bostadsbrist och segregation. Sammantaget av studien förevisar att partierna är överens om att bostadsbristen är en orsak av Sveriges bostadssegregation och framtidsvisionerna bland partierna visar att flera bostäder behövs för att minska segregationen. Liberalerna samt Vänsterpartiet värdesätter en integration och invandring för Sverige och att det ska få delta i det svenska samhället. Bostäder ska byggas för både befintlig befolkningen även för invandring. Sverigedemokraterna anser däremot att bromsad invandring är en effektiv lösning för att Sverige inte ska blir mer överetablerad och utsättas för en bostadssegregation.

Denna studie undersöker valaffischer från Centerpartiet och Liberalerna 2018. Utgångspunkt i studien är den politiska kommunikationen som visar att politiska samarbeten mellan partier kan försvåra möjligheterna för partierna att profilera sig som enskilda partier. Således är syftet med undersökningen att undersöka hur Centerpartiet och Liberalerna profilerar sig genom kommunikationen i valaffischer, detta med hänsyn till det borgerliga samarbetet "Alliansen” som pågick fram till år 2018. Ytterligare ett syfte är att ta reda på hur partierna kommunicerar ideologi i valaffischerna, detta med hänsyn till att båda partier är liberala. Detta har undersökts med utgångspunkt i sociosemiotiken och hur semiotiska resurser kan skapa betydelsepotentialer. Konkret har de semiotiska resurserna undersökts utifrån vilken design som dokumenten har, vilka färger som använts och hur affischerna kommunicerat miljö genom verbalspråk och fotografi. Resultatet visar att partiernas affischer liknar varandra i vissa val av semiotiska resurser. Partierna använder en liknande uppställning av olika textelement, framhäver partiledaren i vissa affischer medan i andra affischer framhävs verbalspråk som centrala. Ytterligare en likhet är användning av en slogan kopplad till partiernas respektive logotyp. Genom att på andra plan variera valet av semiotiska resurser skapar partierna dock skiljande betydelsepotentialer, vilket påverkar profileringen. Centerpartiet profilerar sig som ett optimistiskt parti med framtiden i sikte, medan Liberalerna profilerar sig som ett motståndskraftigt parti med ett tydligt fokus på liberalism. Båda partier kommunicerar ideologisk ståndpunkt genom slogans. Liberalerna kommunicerar ett fokus på liberalismen, detta medan Centerpartiet kommunicerar fokus på bakgrunden som agrart parti.

En kraftig våg av ökad gängkriminalitet och dödligt skjutvapenvåld har de senaste åren lett till omfattande debatter gällande kriminalpolitiska åtgärder för att minska brottsligheten i Sverige. Efter valet 2022 gjorde Kristdemokraterna, Liberalerna, Moderaterna, och Sverigedemokraterna en överenskommelse kallat Tidöavtalet, där partierna tillsammans har lagt fram sju samarbetsområden för mandatperioden 2022–2026, varav ett av områdena handlar om kriminalitet. Syftet är att undersöka hur den nuvarande regeringen motiverar de straffskärpande lagförslagen “Dubbla straff för gängkriminella”, “Skärpta straff för gängrelaterad brottslighet” och “Återfall ska straffas hårdare”, som anses kunna få bukt med problemet kring gängkriminalitet. Med hjälp av reflexiv tematisk innehållsanalys samt straffpopulism och symbolpolitik som teoretiska perspektiv, har vi analyserat en SOU och elva motioner. Vår analys visar att det finns symbolpolitiska och straffpopulistiska uttalanden i Kristdemokraternas, Liberalernas, Moderaternas, och Sverigedemokraternas motioner för de straffskärpande åtgärderna. Detta visas bland annat i hur de polariserat samhället mellan de kriminella nätverken och den hederliga medborgaren, hur trygghet blivit en symbol för välfärdsstaten, och genom den alarmistiska motiveringen som ligger bakom de straffskärpande åtgärderna. Vidare legitimeras åtgärderna med hjälp av valslogans om nolltolerans, att brottsoffren och de laglydiga i samhället ska prioriteras samt att åtgärden har en avskräckande effekt och har fungerat för Danmark. Forskningen visar generellt på att fängelsestraff inte har en effekt vad gäller avskräckning eller återfall, men indikerar på att det kan finnas en kriminogen effekt. Detta förstärker tanken om att regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna använder sig av symbolpolitik.

This essay examines the stance of the current Swedish government parties, Kristdemokraterna and Liberalerna, towards Sweden's six sub-goals in gender equality policy; power, economy, education, unpaid domestic work, health and violence against women. Through a qualitative idea analysis, the focus will be on investigating the parties' positions and political actions through two different feminist perspectives, namely equality feminism and difference feminism. By studying Kristdemokraterna and Liberalerna own political documents on gender equality, this study seeks to answer whether their policies predominantly align with equality feminism or difference feminism, and whether there are any contradictions between the parties' gender equality policies based on these two different feminist approaches.

2023 har en debatt om att införa euron åter kommit upp till ytan i Sverige. Men hur argumenterar egentligen enskilda politiker för euron? Skiljer det sig när de argumenterar internt i sitt parti gentemot hur de argumenterar till väljarna? Argumenterar enskilda politiker på ett förenklat vis när de talar till väljarna? Om så är fallet riskerar väljarna att inte få en fullständig bild av frågan. Genom en kvalitativ innehållsanalys som kompletteras med en enklare kvantitativ analys kommer dessa frågor att undersökas utifrån en omarbetad variant av Sjöblom och Hadenius arenamodell. Resultatet visar att det inte finns tydliga skillnader mellan hur politiker argumenterar på interna arenan respektive väljararenan. Däremot finns det tecken på att det finns andra orsaker till att politiker förenklar sin argumentation. Det tycks vara så att politiker målgruppsanpassar sin argumentation, men att det inte sker helt utifrån vilken arena de befinner sig på. En del argumentationer tycks även ske på flera arenor samtidigt. Arenamodellen verkar inte på ett godtagbart vis kunna förklara när enskilda politiker väljer att förenkla sina argument kontra när de väljer att argumentera komplext och nyanserat.

The aim of this study is to examine if the Liberals interpretation of freedom affects the political party's ability to implement reforms which helps to improve the power structure between women and men. The study focus on the Liberal’s gender policy to further examine how the policy reflects liberal values to first establish the Liberal’s liberal position. Furthermore that will provide a background for the Liberals gender policy arguments which will be examined through theories of liberty, policy management and feminism. By using a qualitative idea analysis, this study aims to first distinguish the ideas behind the Liberals gender policy, and then examine if the parties gender policy actually works towards improve the power structures between women and men. The results of this study shows that there is tension between the Liberals liberal position and the general gender policy goals, which the party is allegedly working towards. The results show that the tension stems from liberal values which inhibit the Liberals to implement reforms that provides an effective protection from the power structures which systematically penalizes women.

<p>The aim of this paper is to empirically examine the ideological trends and positioning of the Swedish liberal party with the Danish social liberal party. This paper also aims to analyze the reasons behind the trends. By examine the development in these two Nordic liberal sisterparties, this paper contributes to our understanding of why and how party change is initiated. The paper commences with an intuitive notion that the Swedish party has in fact, made a lurch towards the right, during the past ten to fifteen years while the Danish party has retained their social-liberal position in the centre of the Danish political spectrum. The questions then asked are: can this hypothesis be verified empirically? If so, how can this phenomenon of divergence, be explained?</p><p>The method used in this thesis is process-tracing and the empirical material does to a large extent rely on interviews with central agents as they are specified in the theory of each party. The starting point of the paper is theory on party change, which identifies the important agents, goals and determinants of party policy.. It rely on rational choice assumption, pays regard to institutional boundaries and is placed somewhere in the category of new institutionalism.</p><p>This thesis argues that it is empirically unquestionable that the Swedish party de facto has made a lurch to the right during the last decade, while the Danish party has shown significant stability in their ideological position. The thesis further argues that the development in the Swedish party can be explained through a shift of primary goals, from policy-seeking toward vote-maximising, while the Danish party’s primary goals have since the beginning of the nineties until now, remained primarily policy-seeking. This explains why their ideological trend has kept a stable course. The paper concludes by stating that the divergent development within the two parties is explainable on the basis of the institutional organisation within each party, together with the different political environments they are occupied in.</p>

<p>Title: Similarities or differences within the centre-right? A study of the potential for party fusions within in the Swedish centre-right</p><p>Author: Charlie Weimers</p><p>Aim: The thesis seeks to find the potential for party fusions within the Swedish centre-right by analyzing the ideological similarities and differences between the parties.</p><p>Method/Material: In the thesis, four dimensions of the parties’ ideologies are analyzed: view of man, theory for societal structures, fiscal theory and moral values. The results of the study of the ideologies are then compared. The investigation is done with the party manifestos as starting point and with the analysis of ideas as theoretical tool.</p><p>Main Results: The comparative analysis, based on the parties’ ideological views, shows specific party constellations are more probable than others. The biggest ideological similarities are to be found between the Liberal People’s Party and the Centre Party, out of which I conclude that these two parties have the best potential for a fusion. The Moderate Party and the Christian Democratic Party also have clear similarities, thus there is a potential for fusion to a certain degree. The Moderate Party also shows some similarities with the Liberal People’s Party and the Centre Party, hence the possibility for a merger can not be excluded. My conclusion is based upon social liberalism and neo-conservatism as ideal types, which gives the Christian Democratic Party a position to the right. Thus, it would possible to claim that this party has the least options regarding fusion partners. The Moderate Party has the most alternatives, since the party is in a kind of “middle ground” between social liberalism and neo-conservatism.</p><p>Number of pages: 49</p><p>Course: Political Science C</p><p>University: Faculty of Social and Life Sciences, Karlstad University</p><p>Period: Fall, 2006</p><p>Tutor: Anders Broman</p><p>Keywords: centre-right, Sweden, party fusion, ideology, Moderate Party, Liberal People’s Party, Christian Democratic Party, Centre Party</p>

Denna uppsats ämnar utforska ett statsvetenskapligt område med en sociologisk teori för att ge ett nytt verktyg i läsandet av partiprogram. Med hjälp av Peter L. Bergers teori om kosmiskt världsbyggande kallad Nomos läses partiprogram för att fram den politiska världsbyggnaden. Genom att identifiera Objektivering (politiska idéer) och Externalisering (politisk handling) i partiprogrammen försöker uppsatsen bryta ner partiprogrammen för att underlätta läsningen. Detta underlättande ger ett verktyg för förståelse av partiprogram och kan i förlängningen leda till en förbättrad källkritisk aspekt genom att läsaren förstår och kan ta ställning till de idéer och mål som presenteras, och inte bara anfalla en vägg av text. / This essay aims to explore a problem within the political sciences with a sociological theory to provide a new approach to reading political parties campaign publications. Through Peter L. Bergers sociological theory about cosmic world construction called Nomos the essay aims to capture a societal world construction through the political parties’ conceptions of society through their campaign publications; a political nomos. By identifying objectivation (political ideas) and externalization (political acts) in the publications we can try to capture the parties’ political nomos that they try to convey to the reader. In extension this provides a tool for educational purposes when trying to explain political parties’ publication to pupils or aiding in the understanding of parties underlying ideas and goals.