Dagens normgivning inom redovisning är komplex då det råder flera parallella regelverk världen över. Regelförenkling är ett aktuellt område både internationellt och i Sverige. För att uppnå en förenklad normgivning inom redovisning i Sverige har Bokföringsnämnden förändrat sin inriktning på normgivningen. Företagen ska nu delas in i fyra olika kategorier och särskilda regelverk ska ges ut för vardera kategori. Regelverket för den första kategorin trädde i kraft den 1 januari 2007 och omfattar enskilda näringsidkare. Avsikten med regelverket är att uppnå förenkling men frågan är om det lyckas. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka huruvida de nya K1-reglerna leder till en förenkling för den som utför redovisningen.Forskningen inleds med att behandla en referensram kring förenkling, normgivning och det nya regelverket. Därefter följer en kvalitativ empirisk undersökning i form av intervjuer med redovisningskonsulter. Det sker en tolkning och analys av båda delarna och analysen ligger sedan till grund för resultatet av forskningen.Uppsatsens slutsatser är att det nya regelverket innebär en förenkling för den enskilda näringsidkare som själv sköter sin redovisning och har kunskap om hur en balansräkning upprättas. Förenklingen består i att reglerna är samlade på ett ställe och är samordnade med skattereglerna. Därmed kan redovisningen användas som underlag för deklarationen utan justeringar. Reglerna ger även möjlighet till att upprätta en förenklad version av årsbokslutet. Redovisningskonsulterna som utför redovisning åt enskilda näringsidkare väljer att inte tillämpa regelverket då de inte anser att det innebär någon direkt förenkling för dem. Fördelar som ändå nämns är exempelvis ett mindre behov av periodisering av kundfordringar och leverantörsskulder vid bokslutet. / Uppsatsnivå: D

Regleringen på redovisningsområdet har under det senaste årtiondet utvecklats kraftigt, vilket sammantaget har inneburit en utveckling mot ett mer komplicerat regelverk. Målsättningen med BFN:s förenklingsprojekt är att minska antalet regler, samla reglerna i ett allmänt råd samt generellt förenkla och förtydliga regelverket. K2 har mötts av omfattande kritik både från remissinstanserna och från övriga redovisningsprofessionen. Även BFN:s interna osäkerhet att fullfölja projektet vittnar om en misstro på projektet och dess slutprodukt. Uppsatsen behandlar följande forskningsfrågor: Kan K2 innebära förenklad redovisning för mindre företag? Är K2 en redovisningsmässigt bra lösning? Uppsatsens syfte är att skapa en ökad förståelse kring problematiken kring införandet av ny reglering på redovisningsområdet. Vidare är syftet att resonera kring vad projektet kan mynna ut i och hur detta kan implementeras i redovisningspraktiken.Införandet av de nya regelsamlingarna syftar primärt till att göra redovisningen enklare för mindre företag. De största förändringarna med K2 är en ny struktur, förbud mot att aktivera egenupparbetade immateriella tillgångar, förbud mot funktionsindelad resultaträkning, förändrad reglering gällande pensionsåtaganden samt att schablonmässig värdering tillåts.Uppsatsen är skriven utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt och med en abduktiv forskningsansats. Vår primärdata är insamlad genom semistrukturerade intervjuer och vår sekundärdata kommer från litteratur, artiklar, lagar och rekommendationer. Intervjuer med tre redovisningsspecialister har genomförts.Respondenterna är tveksamma till om fler företag kommer att kunna redovisa själva som en följd av K2, eftersom K2 kräver en kompetens som finns i väldigt få företag. Det är inte säkert att de strukturella förändringarna nödvändigtvis kommer att medföra förenkling i praktiken.Redovisningsexpertisen är starkt upprörd över hur BFN försöker förändra redovisningen. Man anser att K2 inte är någon bra lösning redovisningsmässigt sett. De är överens om att det kan vara bra med förenkling för mindre företag, men tycker inte att vald metod är den bästa. Respondenterna är dock överens om att man får acceptera lösningen som någon slags handbok eftersom projektet syftar till förenkling. / Uppsatsnivå: D

Denna studie har undersökt hur Israel- Palestina konflikten kartlagts i de två dagstidningarna Dagens Nyheter (Sverige) och The New York Times (USA). Frågan som besvarats är hur rapporteringen i artiklarna under två utvalda månader (juni-juli 2014) sett ut, utifrån teorier om krigs- och fredsjournalistik, mediernas roll som opinionsbildare, narrativitet och förenkling av konflikter. Materialet består av totalt 158 artiklar, 62 från Dagens Nyheter och 76 från The New York Times. Undersökningen har gjorts genom en kvantitativ innehållsanalys som har lagt grunden för en jämförelse mellan de två tidningarna för att urskilja likheter och skillnader i rapporteringen. Resultaten av vår studie leder oss till slutsatsen att de två tidningarna rapporterar på ett liknande sätt. Israel nämns överlägset flest gånger i båda tidningar. De inkluderar oftare historiska aspekter än framtida, vilket gör att deras rapportering inte fullständigt håller måtten för att kallas fredsjournalistik. The New York Times publicerar mer frekvent omfattande och långa reportage, medan majoriteten av Dagens Nyheters artiklar är korta och koncisa.

<p>Sammanfattning</p><p> </p><p><strong>Titel</strong>: K2-reglerna – En studie av uppfattningar kring förenkling</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Författare:</strong> Malin Hanson och Malin Lyth</p><p><strong>Handledare</strong>: Stefan Schiller</p><p> </p><p><strong>Bakgrund:</strong> Dagens regelverk för både redovisning och beskattning har under de senaste åren blivit allt mer komplexa. Denna komplexitet har, tillsammans med andra faktorer såsom näringslivets struktur och ökade administrativa kostnader, bidragit till att efterfrågan på förenklade redovisningsregler har ökat. Bokföringsnämnden (BFN) har därför påbörjat ett förenklingsprojekt, det så kallade K-projektet, som ämnar dela in alla företag i olika storlekskategorier. Parallellt med projektet har även en statlig utredning angående sambandet mellan redovisning och beskattning gjorts och utredningen föreslår att sambandet avskaffas. De ändringar i skatte- respektive redovisningslagstiftningen som utredningens slutbetänkande kan komma att leda till medför att K-projektet behöver anpassas. De regler som främst berörs är K2-reglerna som är de regler som blivit mest ifrågasatta. Då en arbetsgrupp sammansatt av BFN och Skatteverket år 2004 kom fram till att en förenkling av redovisningsreglerna uppnås genom att sambandet mellan redovisning och beskattning förstärks blir det av intresse att utreda huruvida K2-reglernas förenklingsändamål påverkas om sambandet istället slopas. Få företag som omfattas av K2-reglerna upprättar själva sina årsredovisningar och bedömningen om huruvida en förenkling föreligger ligger istället på redovisningsexperter och specialister.   </p><p> </p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna studie är att utreda uppfattningarna kring K2-projektet och dess förenklingsändamål. Studien ämnar även undersöka hur ett slopande av sambandet mellan redovisning och beskattning påverkar reglernas tillämplighet. Med utgångspunkt i K2-projektet utreds även de uppfattningar som framkommit kring Bokföringsnämnden.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Genomförande: </strong>Med hjälp av kvalitativa intervjuer med experter och specialister inom redovisning och beskattning har en studie gjorts av deras uppfattningar kring K2-reglerna, sambandets påverkan på K2-regelrna samt kring BFN i rådande situation.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Resultat: </strong>Studiens resultat pekar på att det föreligger olika uppfattningar mellan de som arbetar inom redovisning och de som arbetar inom beskattning om huruvida en förenkling föreligger. Redovisningsexperterna anser att reglerna tar avsteg från vad som är redovisningsteoretiskt riktigt och att förenklingen inte når ut till målgruppen. Innebörden av ett slopande av sambandet mellan redovisning och beskattning för K2-reglerna anser majoriteten inte bidrar till en förenkling eftersom det då blir nödvändigt att upprätta två olika bokslut. Skattespecialisterna tycker däremot att K2-reglerna som de presenteras innebär en stor förenkling för företagen då de samlas i ett dokument och minimerar antalet valalternativ. BFN ifrågasätts med grund i att K2-reglerna inskränker årsredovisningslagen och på grund av den valda tidpunkten för införandet av reglerna. Då deras förutsättningar förändras på grund av slopandet av sambandet mellan redovisning och beskattning är reglerna därför inte långsiktigt hållbara.     </p><p><strong> </strong></p><p><strong>Nyckelord: </strong>K2, förenkling, SamRoB, BFN, uppfattningar</p>

Bakgrund: De svenska redovisningsreglerna för mindre företag har länge varit komplexa och svåra att överblicka. Bokföringsnämnden släppte 2008 ett regelverk för mindre aktiebolag, K2-regelverket. Reglerna i K2 är förenklade från tidigare regler och de finns nu samlade i ett enda dokument. K2-regelverket har varit omdebatterat, bland annat har det diskuterats kring K2:s inskränkning mot ÅRL och huruvida det verkligen leder till förenkling för företagen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån en beskrivning av K2-regelverket och experters utlåtande avgöra om den förenkling som är ett huvudsyfte med K2 kan anses ha uppnåtts. Genomförande: Med hjälp av kvalitativa intervjuer, artiklar och en granskning av K2-regelverket har vi beskrivit de största förändringarna kring förenkling hos de mindre aktiebolagen. Slutsats: K2 innebär inte en förenkling för alla företag. Vissa företag kommer i framtiden bli tvingade att tillämpa K3 av olika anledningar. Hos de företag som faktiskt har möjlighet att tillämpa K2 är de största förenklingarna att reglerna är samlade på ett och samma ställe, att det inte tillåter några avvikelser och att valmöjligheterna är begränsade. K2 kan ge intressenterna en sämre redovisning men det är priset företagen får betala för att uppnå förenkling.

Sammanfattning   Titel: K2-reglerna – En studie av uppfattningar kring förenkling   Författare: Malin Hanson och Malin Lyth Handledare: Stefan Schiller   Bakgrund: Dagens regelverk för både redovisning och beskattning har under de senaste åren blivit allt mer komplexa. Denna komplexitet har, tillsammans med andra faktorer såsom näringslivets struktur och ökade administrativa kostnader, bidragit till att efterfrågan på förenklade redovisningsregler har ökat. Bokföringsnämnden (BFN) har därför påbörjat ett förenklingsprojekt, det så kallade K-projektet, som ämnar dela in alla företag i olika storlekskategorier. Parallellt med projektet har även en statlig utredning angående sambandet mellan redovisning och beskattning gjorts och utredningen föreslår att sambandet avskaffas. De ändringar i skatte- respektive redovisningslagstiftningen som utredningens slutbetänkande kan komma att leda till medför att K-projektet behöver anpassas. De regler som främst berörs är K2-reglerna som är de regler som blivit mest ifrågasatta. Då en arbetsgrupp sammansatt av BFN och Skatteverket år 2004 kom fram till att en förenkling av redovisningsreglerna uppnås genom att sambandet mellan redovisning och beskattning förstärks blir det av intresse att utreda huruvida K2-reglernas förenklingsändamål påverkas om sambandet istället slopas. Få företag som omfattas av K2-reglerna upprättar själva sina årsredovisningar och bedömningen om huruvida en förenkling föreligger ligger istället på redovisningsexperter och specialister.      Syfte: Syftet med denna studie är att utreda uppfattningarna kring K2-projektet och dess förenklingsändamål. Studien ämnar även undersöka hur ett slopande av sambandet mellan redovisning och beskattning påverkar reglernas tillämplighet. Med utgångspunkt i K2-projektet utreds även de uppfattningar som framkommit kring Bokföringsnämnden.   Genomförande: Med hjälp av kvalitativa intervjuer med experter och specialister inom redovisning och beskattning har en studie gjorts av deras uppfattningar kring K2-reglerna, sambandets påverkan på K2-regelrna samt kring BFN i rådande situation.   Resultat: Studiens resultat pekar på att det föreligger olika uppfattningar mellan de som arbetar inom redovisning och de som arbetar inom beskattning om huruvida en förenkling föreligger. Redovisningsexperterna anser att reglerna tar avsteg från vad som är redovisningsteoretiskt riktigt och att förenklingen inte når ut till målgruppen. Innebörden av ett slopande av sambandet mellan redovisning och beskattning för K2-reglerna anser majoriteten inte bidrar till en förenkling eftersom det då blir nödvändigt att upprätta två olika bokslut. Skattespecialisterna tycker däremot att K2-reglerna som de presenteras innebär en stor förenkling för företagen då de samlas i ett dokument och minimerar antalet valalternativ. BFN ifrågasätts med grund i att K2-reglerna inskränker årsredovisningslagen och på grund av den valda tidpunkten för införandet av reglerna. Då deras förutsättningar förändras på grund av slopandet av sambandet mellan redovisning och beskattning är reglerna därför inte långsiktigt hållbara.        Nyckelord: K2, förenkling, SamRoB, BFN, uppfattningar

Bakgrund: Svenska redovisningsregler för onoterade företag genomgår förändring. På förslag ligger nya redovisningsregler för onoterade företag. Genom Årsredovisningslagens definition av ett mindre företag har 97 procent av Sveriges företag möjlighet att välja mellan K2 och K3. Marknaden efterfrågar en ökad kunskap om skillnaderna mellan regelverken. Syfte: Identifiera väsentliga skillnader mellan K2 och K3 samt undersöka vilka av dessa som har störst betydelse för företagen i sitt val av regelverk. Metod: En kvalitativ studie har genomförts, där intervjuer och remissvar har använts som datainsamling. En urvalsmetod har använts för att identifiera vilka skillnader som är tydliga mellan K2 och K3. De tydliga skillnaderna har sedan legat till grund för att undersöka om de även är väsentliga. Resultat och slutsatser: Skillnader som är väsentliga vid företagens val mellan K2 och K3 har identifierats på fem områden. Skillnaderna är väsentliga och påverkar därför företagens val mellan K2 och K3. Det eftersom de ingår i en bedömning av företagets samlade behov av komplexitet i sin externredovisning. / Background: Accounting regulations for unlisted companies in Sweden is changing. There is a draft for new accounting rules for unlisted companies. Through the definition of a small company in the Swedish Annual Accounting Act, 97 percent of Swedish companies will have the possibility to choose between K2 and K3. The market demands a better understanding of differences between the regulations. Aim: Identify significant differences between K2 and K3, in order to examine which of these differences that is the most important factors for companies in their selection of rules. Method: A qualitative study has been conducted in which interviews and responses were used as data collection. A sampling method was used to identify distinct differences between the K2 and K3. These differences have been the basis for examining the significant differences as well. Analysis and conclusion: Differences between K2 and K3 that are significant in the choice of the firm have been identified in five areas. These differences will therefore affect the firms’ choice between K2 and K3. The reason is that they are a part of an assessment of the company’s overall needs of complexity in their accounting.

Syftet med studien är att beskriva gymnasieelevers och gymnasielärares attityder till språkriktighet i givna textkategorier. Jag undersökte även deras uppfattningar kring om modern teknik och engelskan påverkar skriften samt om arbetet med språkriktighet i skolan är tillräckligt enligt informanterna. Jag har utfört en enkätstudie med både slutna och öppna frågor. Resultaten visar att majoriteten värdesätter språkriktighet mycket högt i formella texter, och lägre i informella. De flesta anser att dagens teknik och engelskan påverkar skriftspråket, mestadels genom att förenkla och förkorta det. Språkriktighetsundervisningen är bra enligt de flesta. Slutsatsen är att trots de förenklingar av skriftspråket som den nya tekniken och engelskan bidragit till anser informanterna att värdet av språkriktighet är högt.

Undersökningen är fokuserad på vilken relation lärare och elever har till skriftspråket. Vi har undersökt hur medvetna lärare och elever är gällande skriftlig korrekthet. Vi har även undersökt hur sociala medier och mobiltelefoner påverkar språket. Hur eleverna ställer sig till skriftspråket och om de bryr sig om att skriva korrekt är även någonting som studien är riktad till. Vi har studerat vilka verktyg både lärare och elever har till hjälp för att utveckla ett korrekt skriftspråk. Vi har gjort en intervjustudie och använt oss av sex stycken informanter, tre lärare och tre elever. Resultatet visar att lärare och elever är medvetna om vikten av att skriva korrekt och att kunna skriva såväl formellt som informellt. Enligt informanterna är responsgivning och läsning av största vikt för ett utvecklat skriftspråk. Alla var eniga om att sociala medier, mobiltelefoner och datorer påverkar skriftspråket på ett negativt sätt. Informanterna var överens om att skriftspråket kan ha blivit förenklat på grund av dessa företeelser.

Today bonuscards are used widely to encourage customers to return for more purchases. Many of those bonuscards are today made of paper which is negative for the environment and since they are not very valuable they are also easy to misplace. The mobile version of these cards most often needs an active download and/or other processes before use and are therefore not so easy to use spontaneous. This project aims to make it easier to handle these bonuscards with today’s smartphones and solve the given problems. This is done with NFC and a web application which works on all platforms and does not require an active download. The solution is suited for today’s mobile usage and makes it for both customers and companies to handle these bonuscards. The final solution can be implemented to develop a system which aims to make it easier for users to handle bonuscards or things in similar. / Idag används stämpelkort som ett medel för företag att locka tillbaka kunder. Många av dagens stämpelkort är tillverkade i pappersform, vilket resulterar i en negativ miljöpåverkan. Dessutom är de är lätta att tappa bort. De digitala stämpelkorten, som finns idag, är inte helt optimala som ersättare till de fysiska varianterna. De kräver oftast en aktiv nedladdning före användning och/eller processer som tar för lång tid vilket gör det svårt att spontant börja använda stämpelkort, till exempel, direkt efter ett köp. Denna uppsats presenterar ett projekt som har till syfte att förenkla användningen av stämpelkort med dagens mobiltelefoner och lösa problemen som finns i dagsläget. Problemen löses med NFC och en webbapplikation. Dessa verktyg används tillsammans i ett system som inte kräver en aktiv nedladdning före användning men som utgör processen som hanterar att snabbt ta emot stämplar och stämpelkort. Lösningen, som tas fram, är anpassad efter dagens mobilanvändning och ska förenkla användningen för både företag och konsumenter. Den slutgiltiga lösningen kan användas för att utveckla ett system som tillåter användarna att enkelt använda sig av mobila stämpelkort.