Global ETD Search

11	Undervisning i elementär algebra med generella symboler : eller hur jag blev kompis med μ / Teaching elementary algebra using arbitary symbols Johansson, Jesper January 2014 (has links) Studiens syfte är att testa, utveckla och jämföra elevers förmåga att lösa förstagradsekvationer samt förenkla algebraiska uttryck där den obekanta variabeln är av, för eleverna, familjär natur, x alternativt y, respektive en godtycklig symbol, till exempel λ eller σ. Deltagarna i studien har gjort ett inledande oförberett test varefter de under höstterminen i årskurs 1 har fått undervisning i ämnet under 32 timmar. Vid terminens slut har eleverna genomfört ett avslutande och likvärdigt test. Totalt har 87 elever på gymnasieskolans teknikprogram deltagit i studien. Materialet i rapporten kommer från elever som började på Ållebergsgymnasiet i Falköping 2011 och 2012. Här visas med 99 procentig och 72 procentig säkerhet att lösning av förstagradsekvationer och förenkling av algebraiska uttryck upplevs som svårare när de genomförs med en generell symbol, som λ eller σ, jämfört med en känd dito, som x, då elever kommer direkt från grundskolan. Det visas även med 85 procentig och 75 procentig säkerhet att lösningsfrekvensen för uppgifterna är högre då symbolen x används. Efter 32 timmars extraundervisning i symbolhanterande algebra, där de introducerats för det grekiska alfabetet, så gick lösningsfrekvenserna på likartade uppgifter upp med 30 – 200 % och hamnade i området 0,85 – 0,95. Skillnaden i upplevd svårighetsgrad och lösningsfrekvens försvann inom ekvationslösningen men kvarstod för förenklingsuppgifter. Studiens resultat visar på en linjär korrelation mellan resultat på det inledande diagnostiska provet och betyg från grundskolan. Elever med betyget G presterar med mer än 90 procentig säkerhet sämre än elever med betyget VG eller MVG. En linjär korrelation mellan lösningsfrekvens och upplevd svårighetsgrad kunde befästas vid såväl det inledande som avslutande testet. Resultaten har jämförts med resultat från en liknande studie som gjordes kring 2000. Vi fann att eleverna i denna studie högst troligt sämre förberedda från grundskolan då de börjar gymnasiet men efter en termin är de minst lika bra eller bättre. algebra elementär algebra symbolhanterande algebra gymalgebra elementär algebra symbolhanterande algebra gymnasieskolan teknikprogrammet algebraisk förenkling förstagradsekvationer matematik.
12	Automatisk lexikal textförenkling för personer med dyslexi : En anpassningsbar metod utifrån individers varierande språknivå Hugosson, Hanna January 2024 (has links) För att kunna tillgängliggöra information till alla grupper i samhället behöver texter kun- na anpassas utifrån olika individers språkliga nivå. Idag används många gånger manu- ell textförenkling vilket är en väldigt resurskrävande metod. Det finns därför ett behov av automatiskt textförenklande system (Saggion & Hirst, 2017). Syftet med detta arbete var att utforska hur ett automatiskt textförenklande system kunde anpassas för personer med dyslexi och deras individuella språkliga nivå. Ett gemensamt drag för personer med dyslexi är att de har svårt för avkodningen av ord (”Dyslexiförbundet”, u. å). Förenkling av texter görs då genom att byta långa ord mot kortare (Saggion & Hirst, 2017). Den språk- liga nivån kan däremot variera och vissa individer hjälps därför även av att komplexa, lågt förekommande ord byts ut till enklare, mer frekventa ord (Rello, Baeza-Yates, Dempere- Marco & Saggion, 2013). Utifrån denna teori utvecklades ett lexikalt förenklande system som viktade ordens längd mot frekvens för att skapa personligt anpassade synonymut- byten. Systemet utvärderades genom att analysera hur viktningen påverkade valet av sy- nonym i ett utbyte. Resultatet visade att viktningsfunktionen kan generera synonymer av olika komplexitet beroende på hur parametern justerades. De olika synonymalternativen skulle i sin tur kunna användas för att skapa individuellt anpassade textförenklingar. Vi- dare forskning krävs däremot för att avgöra hur viktningsfunktionen ska balanseras samt vilka inställningar på viktningsparametrarna som lämpar sig för olika individer. Lexikal förenkling Dyslexi textförenkling automatiska synonymutbyten Computer and Information Sciences Data- och informationsvetenskap
13	Den medialiserade slutdebatten : En kvantitativ studie av medialisering i slutdebatter och hur det skiljer sig i kommersiella medier och public service / The mediatization of the final debate : A quantitative study of mediatization in final debates and how it differ in commercial media and public service Jakobsson, Albin January 2023 (has links) In line with the growing importance of today’s media the concept of mediatization has grown. Mediatization is described as the dynamic relationship between media and politics, and the process of change that has increased the influence of media. When it comes to research about mediatization in politics, it is still a somewhat undiscovered field. The previous research that has been made has for the most part focused on the news media’s coverage of the election campaigns, but not so much in other political contexts such as TV-broadcasted debates. This study has focused on the Swedish public service channel SVT and the commercial newspaper Aftonbladet, and their final debate before the Swedish election in 2022. Why these TV-broadcasted debates were focused on in this study, is because of their big impact on the election’s outcome. This impact is something that has grown bigger and bigger, and in today’s society, the final debates are the ones that have the biggest impact during the election campaigns. Because of this, the study is important and relevant for closing a research gap. The main purpose of the study was to compare the two debates, researching in which ways the debates differ in mediatization and looking into if there are any differences between public service and commercial media. To accomplish this, a quantitative content analysis was made, where several different variables designed according to previous studie’s indications on mediatization were looked at in the debates. All these indications that were studied, are indications on mediatization and are good tools to examine when researching mediatization. The results of the study showed that there were a difference between the two media’s when it comes to mediatization in their final debate before the election. Mediatization occurred in both, but the commercial media, Aftonbladet, were more embossed by mediatization. Of the four examined indications of mediatization, three were in favor of Aftonbladet. Interesting though is that the indication which is how commercialized the debate was, the commercial media (Aftonbladet) and the public service (SVT), almost had no difference between them. But looking at the greater picture, the commercial media’s debate was more mediatized and the difference was in the end significant. Medialisering partiledardebatter medielogik gestaltningsteorin förenkling personifiering spelgestaltning kommersialisering public service politisk kommunikation Media Studies Medievetenskap
14	Att få valuta för argumenten : En kvalitativ analys av politikers argument för euron. Sjöberg, Hannes January 2023 (has links) 2023 har en debatt om att införa euron åter kommit upp till ytan i Sverige. Men hur argumenterar egentligen enskilda politiker för euron? Skiljer det sig när de argumenterar internt i sitt parti gentemot hur de argumenterar till väljarna? Argumenterar enskilda politiker på ett förenklat vis när de talar till väljarna? Om så är fallet riskerar väljarna att inte få en fullständig bild av frågan. Genom en kvalitativ innehållsanalys som kompletteras med en enklare kvantitativ analys kommer dessa frågor att undersökas utifrån en omarbetad variant av Sjöblom och Hadenius arenamodell. Resultatet visar att det inte finns tydliga skillnader mellan hur politiker argumenterar på interna arenan respektive väljararenan. Däremot finns det tecken på att det finns andra orsaker till att politiker förenklar sin argumentation. Det tycks vara så att politiker målgruppsanpassar sin argumentation, men att det inte sker helt utifrån vilken arena de befinner sig på. En del argumentationer tycks även ske på flera arenor samtidigt. Arenamodellen verkar inte på ett godtagbart vis kunna förklara när enskilda politiker väljer att förenkla sina argument kontra när de väljer att argumentera komplext och nyanserat. Politisk kommunikation Euro Argument Liberalerna Centerpartiet Förenkling Arenamodellen Political Science Statsvetenskap
15	Förenkling av revision i mindre aktiebolag : Vilka är alternativen? / Simplification of auditing in small companies : Which alternatives are there? Jernebring, Lina, Revenius, Åsa January 2005 (has links) <p>Bakgrund: Den första januari 1983 infördes revisionsplikt för alla aktiebolag i Sverige. Idag gör EGs fjärde bolagsdirektiv det möjligt att undanta mindre företag från kravet på revision och debatten kring revisionsplikt i små bolag i Sverige är nu intensiv. Sedan årsskiftet 2004 gäller även ett nytt regelverk, Revisionsstandard (RS) i Sverige och detta såväl som ökade krav på oberoende har ytterligare intensifierat debatten. Enligt flertalet studier är ett borttagande av revisionsplikten inte realistiskt, dock anses att små och medelstora företag är i behov av enkla och ändamålsenliga regler. Det är således relevant att undersöka hur en ändamålsenlig revision skulle kunna se ut i mindre aktiebolag.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att tydliggöra vad som kan avses när begreppet ”förenkling” används i debatten kring revision i mindre aktiebolag. Detta genom att undersöka vilka alternativ till förenkling av revisionen för mindre aktiebolag som kan finnas. Vidare är avsikten att, utifrån ett urval insatta personers åsikter kring revision, analysera styrkor och svagheter med dessa eventuella förenklingsmöjligheter.</p><p>Avgränsningar: Studien är avgränsad till att behandla vilka möjligheter som finns till att den lagstadgade externa revisionen skulle kunna förenklas förutsatt att den behålls. Vidare omfattas endast förenklingsmöjligheter i mindre aktiebolag. Mindre företag definieras i likhet med EGs fjärde direktiv som företag med färre än 50 anställda, en omsättning understigande 7,3 miljoner euro och en balansomslutning understigande 3,65 miljoner euro. Vidare är studien avgränsad geografiskt till att endast omfatta möjligheter till förenkling av revision i mindre aktiebolag i Sverige. Dock har en undersökning kring hur revisionen ser ut i England, Tyskland och USA gjorts för att se om Sverige möjligen skulle kunna använda någon strategi för förenkling som dessa länder använt sig av.</p><p>Genomförande: I denna studie har främst en kvalitativ metod använts, detta i form av såväl litteraturstudier som fem stycken semi-strukturerade intervjuer. De respondenter som intervjuades valdes ut på den grund att de ansågs vara väl insatta i det studerade området.</p><p>Resultat: Hur en förenkling skulle kunna se ut skiftar, men utgångspunkten ser ut att vara att minska omfattningen på revisionen och därmed hålla kostnader nere. Ett antal förslag på förenklingsmöjligheter framkom vid vår studie. Ett var det tyska alternativet där antingen revisorn eller en skatterådgivare skulle kunna lämna ett utlåtande om omfattningen på den bokföringskontroll som har skett. Ett annat var förslaget om revisorsintyg, vilket används i England och USA. Vidare gavs förslag om datorstödd revision, införande av ny bolagsform i form av AB-Light, ett slopande av förvaltningsrevisionen och förenkling av revision genom förenkling av redovisningen. Sammanfattningsvis var det i två av dessa förslag, slopad förvaltningsrevision och förenklad revision genom förenklad redovisning, som styrkorna såg ut att överväga svagheterna. I respondenternas diskussion kring de olika alternativen framkom även ett förslag om obligatorisk efterfrågestyrd revision, vilket framstod som det förslag som var mest motiverat att undersöka vidare.</p> / <p>Background: In January 1, 1983 mandatory audit was introduced for all companies in Sweden. It is today, through the fourth EC directive, possible to exempt small companies from the requirement on auditing, and the debate about mandatory auditing in small companies in Sweden is intense. Since the turn of year 2004 there is a new body of regulations in Sweden, Revisionsstandard (RS). This as well as increased requirements on independence has intensified the debate further. According to several papers a removal of the mandatory audit is not realistic. However small- and mediumsized companies are considered to be in need of simple and suitable rules. Thus, it is relevant to examine how a suitable audit could be designed in small companies.</p><p>Aim: The aim with this paper is to explain what can be considered when the concept ”simplification” is used in the debate about auditing in small companies. This is done through an investigation of which alternatives there are of simplification auditing of small companies. The intention is also to, on the basis of opinions from selected persons that is versed in the subject, analyse the strengths and the weaknesses with the possible simplification alternatives.</p><p>Delimitations: This paper is delimited to consider which possibilities there are to simplify the statutory external auditing, provided that it will still be kept. Only possibilities to simplification of the auditing for small companies are considered. Small companies are defined in the fourth EC directive as companies with fewer than 50 employees, a turnover of less than 7,3 million euro and a total balance sheet of less than 3,65 euro. The paper has a geographic delimitation and does only consider the possibilities to simplification of auditing in small companies in Sweden. However there has been an investigation about how auditing is designed in England, Germany and the USA to see if Sweden possibly could use any of the strategies of simplification that these countries have used.</p><p>Realization: In this paper mainly the qualitative method has been used. This as well as in form of a investigation of literature as well as five semi-structured interviews. The respondents that have been interviewed were chosen on the basis that they were considered to be versed in the examined subject.</p><p>Conclusion: How a simplification could be designed is varying, but a reduction of the extent of the auditing seems to be a good start to keep the costs low. Several suggestions on how to simplify auditing were made in the paper. One of them was a German alternative where either the auditor or the tax advisor is supposed to leave an opinion about the extent of the control that has been made of the accounting. Another suggestion was a certificate of auditing, which is used in England and in the USA. Suggestions were also made about a new form of company - AB-Light, a removal of the management audit and a simplification of auditing through a simplification of accounting. In two of these suggestions, a removal of the management audit and a simplification of auditing though a simplification of accounting, were the advantages dominating the weaknesses. The respondents also came up with the proposal that the auditing should be controlled by demand but still mandatory, which appeared as the most motivated suggestion to investigate further.</p> simplification auditing the extent of auditing small companies Arne Fagerström förenkling revision revisionens omfattning mindre aktiebolag Arne Fagerström Business studies Företagsekonomi
16	Förenkling av revision i mindre aktiebolag : Vilka är alternativen? / Simplification of auditing in small companies : Which alternatives are there? Jernebring, Lina, Revenius, Åsa January 2005 (has links) Bakgrund: Den första januari 1983 infördes revisionsplikt för alla aktiebolag i Sverige. Idag gör EGs fjärde bolagsdirektiv det möjligt att undanta mindre företag från kravet på revision och debatten kring revisionsplikt i små bolag i Sverige är nu intensiv. Sedan årsskiftet 2004 gäller även ett nytt regelverk, Revisionsstandard (RS) i Sverige och detta såväl som ökade krav på oberoende har ytterligare intensifierat debatten. Enligt flertalet studier är ett borttagande av revisionsplikten inte realistiskt, dock anses att små och medelstora företag är i behov av enkla och ändamålsenliga regler. Det är således relevant att undersöka hur en ändamålsenlig revision skulle kunna se ut i mindre aktiebolag. Syfte: Syftet med denna uppsats är att tydliggöra vad som kan avses när begreppet ”förenkling” används i debatten kring revision i mindre aktiebolag. Detta genom att undersöka vilka alternativ till förenkling av revisionen för mindre aktiebolag som kan finnas. Vidare är avsikten att, utifrån ett urval insatta personers åsikter kring revision, analysera styrkor och svagheter med dessa eventuella förenklingsmöjligheter. Avgränsningar: Studien är avgränsad till att behandla vilka möjligheter som finns till att den lagstadgade externa revisionen skulle kunna förenklas förutsatt att den behålls. Vidare omfattas endast förenklingsmöjligheter i mindre aktiebolag. Mindre företag definieras i likhet med EGs fjärde direktiv som företag med färre än 50 anställda, en omsättning understigande 7,3 miljoner euro och en balansomslutning understigande 3,65 miljoner euro. Vidare är studien avgränsad geografiskt till att endast omfatta möjligheter till förenkling av revision i mindre aktiebolag i Sverige. Dock har en undersökning kring hur revisionen ser ut i England, Tyskland och USA gjorts för att se om Sverige möjligen skulle kunna använda någon strategi för förenkling som dessa länder använt sig av. Genomförande: I denna studie har främst en kvalitativ metod använts, detta i form av såväl litteraturstudier som fem stycken semi-strukturerade intervjuer. De respondenter som intervjuades valdes ut på den grund att de ansågs vara väl insatta i det studerade området. Resultat: Hur en förenkling skulle kunna se ut skiftar, men utgångspunkten ser ut att vara att minska omfattningen på revisionen och därmed hålla kostnader nere. Ett antal förslag på förenklingsmöjligheter framkom vid vår studie. Ett var det tyska alternativet där antingen revisorn eller en skatterådgivare skulle kunna lämna ett utlåtande om omfattningen på den bokföringskontroll som har skett. Ett annat var förslaget om revisorsintyg, vilket används i England och USA. Vidare gavs förslag om datorstödd revision, införande av ny bolagsform i form av AB-Light, ett slopande av förvaltningsrevisionen och förenkling av revision genom förenkling av redovisningen. Sammanfattningsvis var det i två av dessa förslag, slopad förvaltningsrevision och förenklad revision genom förenklad redovisning, som styrkorna såg ut att överväga svagheterna. I respondenternas diskussion kring de olika alternativen framkom även ett förslag om obligatorisk efterfrågestyrd revision, vilket framstod som det förslag som var mest motiverat att undersöka vidare. / Background: In January 1, 1983 mandatory audit was introduced for all companies in Sweden. It is today, through the fourth EC directive, possible to exempt small companies from the requirement on auditing, and the debate about mandatory auditing in small companies in Sweden is intense. Since the turn of year 2004 there is a new body of regulations in Sweden, Revisionsstandard (RS). This as well as increased requirements on independence has intensified the debate further. According to several papers a removal of the mandatory audit is not realistic. However small- and mediumsized companies are considered to be in need of simple and suitable rules. Thus, it is relevant to examine how a suitable audit could be designed in small companies. Aim: The aim with this paper is to explain what can be considered when the concept ”simplification” is used in the debate about auditing in small companies. This is done through an investigation of which alternatives there are of simplification auditing of small companies. The intention is also to, on the basis of opinions from selected persons that is versed in the subject, analyse the strengths and the weaknesses with the possible simplification alternatives. Delimitations: This paper is delimited to consider which possibilities there are to simplify the statutory external auditing, provided that it will still be kept. Only possibilities to simplification of the auditing for small companies are considered. Small companies are defined in the fourth EC directive as companies with fewer than 50 employees, a turnover of less than 7,3 million euro and a total balance sheet of less than 3,65 euro. The paper has a geographic delimitation and does only consider the possibilities to simplification of auditing in small companies in Sweden. However there has been an investigation about how auditing is designed in England, Germany and the USA to see if Sweden possibly could use any of the strategies of simplification that these countries have used. Realization: In this paper mainly the qualitative method has been used. This as well as in form of a investigation of literature as well as five semi-structured interviews. The respondents that have been interviewed were chosen on the basis that they were considered to be versed in the examined subject. Conclusion: How a simplification could be designed is varying, but a reduction of the extent of the auditing seems to be a good start to keep the costs low. Several suggestions on how to simplify auditing were made in the paper. One of them was a German alternative where either the auditor or the tax advisor is supposed to leave an opinion about the extent of the control that has been made of the accounting. Another suggestion was a certificate of auditing, which is used in England and in the USA. Suggestions were also made about a new form of company - AB-Light, a removal of the management audit and a simplification of auditing through a simplification of accounting. In two of these suggestions, a removal of the management audit and a simplification of auditing though a simplification of accounting, were the advantages dominating the weaknesses. The respondents also came up with the proposal that the auditing should be controlled by demand but still mandatory, which appeared as the most motivated suggestion to investigate further. simplification auditing the extent of auditing small companies Arne Fagerström förenkling revision revisionens omfattning mindre aktiebolag Arne Fagerström Business studies Företagsekonomi
17	Politiken att skapa en värdegrund : En ideologikritisk analys av läroplanens politiska syfte och anspråk i senmoderniteten / The politics in creating values : A critical analysis of the political purpose and claim regarding the written values in Swedish schools in a late modern context Persson, Emma J January 2018 (has links) Syftet med denna studie är att belysa den senmoderna skolans värdegrund och urskilja dess samhälleliga funktion. Ideologi kommer således att vara ett centralt begrepp för att ringa in värdegrundens funktion varpå det metodologiska avstampet har gjorts i den ideologikritiska traditionen. Vidare baserar sig studien på ett teoretiskt ramverk som diskuterar såväl individualismens som kapitalismens inflytande på skolan i relation till dess syfte som fostrare och förmedlare. Ideologikritiken och teorin appliceras sedan på material från Skolverket, Skolinspektionen och likabehandlingplaner från olika svenska gymnasieskolor med intentionen att belysa relationen mellan det fostrande anspråket och kunskapsförmedling. Studiens resultat tyder på en skola och en värdegrund som befinner sig i förändring, vilken kan härledas till en brist på ett verkligt anspråk gentemot sitt syfte, eller en ”brist på en meningsfull helhet”. Utifrån studiens tes och Skolverkets material kan sålunda ett moralistiskt uttryck skönjas. Värdegrunden fyller därigenom en ideologisk funktion då den tillhandahåller en illusion som ger upphov till en snedvriden världssyn vari anspråket på godhet fortsatt kan uppfyllas utan något egentligt innehåll utanför fantasins sfär. Förenkling Förtingligande Kunskap Ideologi Individualisering Lgy11 Mening Moralism Reproduktion Senmodernitet Varufetischism Värde Political Science Statsvetenskap Educational Sciences Utbildningsvetenskap
18	Att våga gå utanför sin komfortzon : Inlärardrag i rysktalande elevers texter Christensen Voynova, Maria January 2016 (has links) Alla språkinlärare, oavsett om de studerar ett nytt språk i det land där det talas (andraspråksinlärare) eller utom-lands (främmandespråksinlärare), har emellanåt problem att formulera sig och även göra sig förstådda på det nya inlärarsspråket, interimspråket, vilket utmärks av ett antal generella inlärardrag som tillfälliga lån, parafraser, generaliseringar, övergeneraliseringar, förenklingar och helfrasanvändning. Genom att analysera diverse elev-texter, skrivna av både andra- och främmandespråkselever, syftar denna uppsats till att kartlägga inlärardragens förekomst och frekvens samt utföra en jämförelseanalys mellan och inom grupperna andraspråkselever (SAS-elever) respektive främmandespråkselever (SFS-elever). Undersökningens textmaterial består av 16 texter i olika genrer och med varierande svårighetsgrad, skrivna av tretton rysktalande elever, som studerar svenska på SVA Grund (svenska som andraspråk, grundläggande kurs) i Sverige respektive har privatlektioner i svenska via Skype. Genom närläsning och analys av texterna har man kommit fram till att det finns samband mellan användningen av inlärardrag och elevernas utvecklingsnivå (språknivå) respektive uppgifternas komplexitetsgrad och inlärningsty-per (var och på vilket sätt man lär sig svenska). Resultaten visade att främmandespråkselever har större behov av inlärardrag i jämförelse med andraspråkselever och snarare tenderar att förlita sig mer på modersmålet än interim-språket. Undersökningen har även visat att förenkling, generalisering och övergeneralisering är de mest frekventa inlärardragen i de undersökta elevtexterna. Languages and Literature Språk och litteratur
19	Digitalt anpassad information för personer med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Zoort, Hanna January 2023 (has links) Detta är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning textdesign. Syftetmed studien är att undersöka aspekter som gör digitala texter tillgängliga förutvald mottagargrupp med hjälp av principer framtagna för dessa i kombinationmed principer inom informationsdesign. Undersökningar och analyser har gjorts genom litteraturundersökning, läsbarhetsanalys, enkätundersökning, intervju och A/B test. Undersökningarna har visat på behovet av förenklat, anpassat informationsmaterial för mottagarna. Ett förslag på ett anpassat exempelmaterial för mottagarna läggs fram i slutet av rapporten.Teorier som har används i studien är läsbarhetsteorier, kommunikationsteoriersamt teorier inom grafisk formgivning och tillgänglighet för att styrka studien och dess relevans inom forskningen. Text design dyslexia reading and writing difficulties information design simplification accessibility Textdesign dyslexi läs- och skrivsvårigheter informationsdesign förenkling tillgänglighet General Language Studies and Linguistics
20	Är god redovisningssed fortfarande god sed? Niklasson, Viktor, Olofsson, Carl-Oscar January 2013 (has links) Sammanfattning Bokföringsnämnden (BFN) är en statlig myndighet under regeringen som är statens expertorgan på redovisningsområdet. De ansvarar för att främja utvecklingen av den goda redovisningsseden som enligt definitionen skall grundas utifrån praxis. Redovisningen har dock gått från att ha styrts utifrån principer och sed till att bli allt mer styrt av regler. På senare tid har nämligen BFN antagit en ny strategi genom att utfärda regelverk vilket de aldrig tidigare har gjort. De nya regelverken vid namn K-regelverken grundar sig i internationella redovisningsnormer och blir aktuella att tillämpa från 2014. Problematiken är att BFN inte har någon föreskriftsmakt utan endast får ge ut allmänna råd. Dessa uppfattas dock ofta som obligatoriska i praktiken vilket leder till att det uppstår en konflikt både gällande hur reglerna skall tolkas samt vad som gäller juridiskt. Vårt syfte är att förstå hur de kommande regelverken från bokföringsnämnden uppfattas samt hur de kommer att påverka företagen och den goda redovisningsseden. I uppsatsen använder vi oss av en kvalitativ studie med induktiv ansats. För att erhålla data på området har vi både samlat in primär och säkundärdata för att förstå och tolka helheten. I slutsatsen kommer vi fram till att den goda redovisningsseden har förändrats så pass mycket att den inte längre kan anses vara god sed. Finns det överhuvudtaget fortfarande ett behov av god redovisningssed då skrivna regler har tagit över det tomrum som den goda seden tidigare försökte fylla? Vi har även kommit fram till att K-regelverken inte kommer att resultera i en förenkling jämfört med dagens normgivning, inte heller kommer de administrativa kostnaderna att minska. Viktor Niklasson Carl-Oscar Olofsson Fredrik Reinfeldt ekonomi redovisning företagsekonomi redovisningssed god sed Handelshögskolan vid Karlstad Universitet Kandidat uppsats kandidatuppsats c-uppstas k-regelverken k1 k2 k3 k4 BFN bokföringsnämnden förenkling regelförenklingsarbetet administrativa kostader allmänna råd bindande frivilliga IASB IFRS SMES SME:S US GAAP redovisning rättvisande bild makt EU USA normgivningsmakt normgivningskompetens sambandet redovisning beskattning praxisorienterad normgivning BFNAR regeringen regelrådet regelverk k-råden industriell makt regelförenklingsarbetet regelförenkling bryter grundlagen grundlagar RF ÅRL BFN FAR internationalisering harmonisering FinForum 2013 2012 Grand Hotel redovisningspraxis internationella redovisningsnormer bokföringsbrott avvikelser redovisnings förändringar balansräkning resultaträkning koncernredovisning NJA SOU normgivningsprocessen PWC Ernst & Young Grant Thornton revisionsbyråer revision regeringens handlingsplan regelförenklingsarbetet Mikael Johnson Bengt Bengtsson Michaela Nilsson Sten-Eric Ingblad Dan Brännström Annika Falkengren Christina Libassi Claes Janzon Göran Anrell Eva Törning Ulf Selander Thomas Engelbrektsson Business School noterade onoterade bolag småföretag regelverken tvingande redovisningsområdet statens expertorgan

Search results