During the last decade the conditions for the music industry have been changed significantly. With the dropping sales of physical phonograms and the increasing illegal file sharing, the record labels have been forced to adapt and thus seek alternative sources of income next to the traditional sales of phonograms. Our purpose was to investigate how smaller Swedish record labels adapt themselves to the changing environment within the music industry and which new alternative sources of income they can use to finance their music production. To do this we used a deductive approach where we started by researching theories we thought were relevant to the subject, which we then used to get valuable information out of our informants. From our empirical investigations it appears that the independent record labels are rather positive about the future and that they will be able to survive, even though they will have to change their ways of working to a large extent. Our results show that the record labels as we know then will disappear. Instead, the future will consist of music companies where the phonograms mainly will function in marketing purposes and the income will come from other sources like advertising, sponsorship and synchronisation et cetera. The record labels, as we know them, are indeed a fading phenomenon.

Syftet med vår uppsats är att kartlägga tre av de viktigaste delarna (skivbolag, bokningsbolag och förlag) i den svenska musikbranschen ur ett ekonomiskt perspektiv. Genom vår kartläggning ämnar vi öka förståelsen för hur den ekonomiska strukturen mellan svenska musikbolag har utvecklats från år 2000 till 2008. Denna jämförelse har vi gjort genom att granska årsredovisningar från de största aktörerna inom respektive del-bransch.

Föreliggande uppsats behandlar hur oberoende skivbolags roll i distributionskanalen för musik påverkas av Internet. Syftet är att studera hur oberoende skivbolags roll imusikindustrin påverkas då musikbranschens innovationsgrad tilltar och digital musikförsäljning ökar sin andel av den totala musikförsäljningen. För att utreda dettahar ett antal skivbolag samt distributionsbolag intervjuats. Intervjuerna har sammanställts och analyserats utifrån teorier om innovationer samt teorier om distributionskanaler. Resultatet pekar på att skivbolagens arbetsuppgifter i allt mindre skala kommer handla om skivproduktion och istället huvudsakligen beröra utveckling och marknadsföring av artister och musik. Skivbolagen behöver söka nya inkomstkällor då skivförsäljningen minskar och en bättre beskrivning av skivbolagen i framtiden kommer att vara musikbolag.

<p>This study has the purpose of looking at the current and future position of record labels from a context involving the technological developments, while the opportunities for the artists are changing. As the actors inside them music industry find themselves in an ever changing climate where traditional supply chains are threatened by new technology, the record labels need to change the way they work in order to maintain their existence in the music industry. The study has been conducted by interviewing a number of people involved in the music industry, by using a qualitative method approach. The conclusion of the study shows that the traditional way of doing business by treating music as a product that makes revenue is gone. Instead the labels have to take on new roles formerly run by third parties in order to survive and be profitable, especially since artists can now in control of activities that used to be controlled by the record label.</p>

<p> </p><h1>Abstract</h1><p><strong>Datum</strong> 2009-06-05</p><p><strong> Författare</strong> Jan Boman                          1986-05-26 – 8518                    Aleksei Trosjtjij                     1987-05-31 – 9633</p><p><strong> Nivå</strong> Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp</p><p><strong> Handledare </strong>Håkan Boter</p><p><strong> Titel </strong>Avgiftsbelagd musikkonsumtion – En studie om IPRED och framtida  finansiering av skivbolag.</p><p><strong>Problem </strong>Kan skivbolagens verksamhet finansieras genom tillägg av en fast extra avgift för slutanvändarnas bredbandsuppkoppling i utbyte mot obegränsad nedladdning av musik? Skulle ett system av den här typen kunna vara en hållbar lösning på dagens problem med olaglig nedladdning av musik?</p><p><strong> Syfte </strong>Denna uppsats huvudsakliga syfte är att genom en explorativ studie undersöka underlaget för alternativ finansiering av skivbolags verksamhet efter införandet av IPRED-lagen. Vidare ämnar vi undersöka hur om ett alternativt system för konsumtion av musik är genomförbart.</p><p><strong> Metod </strong>Vi har valt att använda en kvantitativ metod i denna undersökning. Den huvudsakliga delen av undersökningen gjordes genom en enkätundersökning som besvarades av studenter på campusområdet samt ett frågeformulär som besvarades av ett antal skivbolag. De besvarade enkäterna och frågeformulären har sedan sammanställts och analyserats med hjälp av relevanta teorier inom bland annat marknadsföring samt finansiering.</p><p><strong> Slutsats </strong>Utifrån vår undersökning kan vi dra slutsatsen att det finns en efterfrågan på ett   system av den typ vi föreslår. Vi ser dock även att många i dagsläget kommer att fortsätta med olaglig nedladdning och fildelning av musik. Utifrån detta drar vi slutsatsen att IPRED-lagens framtida effekter kommer att spela en avgörande     roll för skivbolagens framtida intäkter. Undersöknings många parametrar i kombination med det faktum att IPRED-lagen i nuläget endast varit i bruk en kortare tid omöjliggör dock några definitiva slutsatser kring finansieringen av skivbolagens verksamhet med hjälp av ett system som vi föreslår. Däremot ser vi att betalningsviljan hos våra respondenter sammanfaller relativt väl med det pris skivbolagen efterfrågar. Utifrån vår undersökning ser vi tydliga tecken på att betalningsviljan kan komma att öka i framtiden förutsatt att en bra och smidig tjänst finns tillgänglig.<strong> </strong></p><p><strong> Sökord </strong>Bredband, bredbandsabonnemang, extra avgift, Internet, IPRED-lagen, finansiering, musikkonsumtion, skivbolag, upphovsrätt.</p>

<p>Uppsatsen kan kort sägas behandla den del av musikbranschen som innefattar oberoende skivbolag och minorbolag i Stockholm.</p><p>Vi ser på de ekonomiska förutsättningarna som innefattar marknaden, bidrag och finansieringsformer och hur både musiker och publiken kan ses som innovatörer inom fältet.</p><p>Fältet som vi valt att studera beskrivs som att aktörerna har det gemensamt att de alla sätter musiken i fokus och de kommersiella aspekterna kommer i andra hand. En annan central punkt är att drivkraften är att göra något som känns meningsfullt. Teorier som vi använt som referensram presenteras och jämförs med de intervjuer vi har genomfört. Utgångspunkten är pilotstudier och intervjuer med personer på skivbolag som får representera fältet genom att de även är musiker och producenter. Urvalet av intervjuobjekten är också gjort med hänsyn till att de ska presentera olika genrer inom ett fält som avgränsas utifrån ett ekonomiskt perspektiv.</p> / <p>This paper is in short about the part of the music industry that touches some of the independent and minor record companies located in Stockholm. These companies, and also their musicians, can be seen as innovators in our field. We concentrate our work on the ecnomic circumstances, especially the market, subsidies and ways of financing their activities.</p><p>What these record companies have in common are the positioning of the music in the first place, the financial aspects are second rate. They all share an urge for doing something that they see as meaningful.</p><p>In our survey we did four interviews with four different record companies. We see these people as representative for the field because they are also active as producers and musicians.</p>

<p>Utvecklingen går mot att företags andel immateriella tillgångar av de totala tillgångarna ökar och därmed dess betydelse. Immateriella tillgångar saknar fysisk substans och uppfattas som svårbedömda vid värdering. Frågan hur dessa svårbedömda tillgångar ska värderas och om de överhuvudtaget ska aktiveras i balansräkningen har diskuterats livligt de senaste åren. Vissa anser att immateriella tillgångar bör redovisas i balansräkningen för att ge en rättvisande bild av företaget och att modeller bör utvecklas vidare för att möjliggöra en aktivering av tillgångarna. Andra anser att en aktivering kan vara ofördelaktigt för företaget, exempelvis har det i ett experiment framkommit att redovisning av immateriella tillgångar ses som en svaghet.</p><p>Skivbolag bygger sin verksamhet till stor del på immateriella tillgångar. Det faktum att skivbolag har monopol på sitt inspelade material och att utrymme för egna bedömningar finns vad det gäller värdering av tillgångar gör dessa intressanta att undersöka.</p><p>Studiens syfte är att beskriva redovisningspolicys för skivbolagens unika immateriella tillgångar musikkataloger och skivkontrakt samt om det finns skillnader mellan dem. Undersökningsobjekten är EMI, Bertelsmann, Universal, Edel, Warner, Univision och Sony. Studien har en kvalitativ ansats och utgår till störst del från sekundär data då bolagens årsredovisningar undersöks.</p><p>Författarna har kommit fram till att skivbolagen generellt är försiktiga vid aktivering och värdering av musikkataloger och skivkontrakt. Den tillgång som aktiveras av alla bolag samt anses vara den viktigaste är musikkataloger. Aktiverings- och värderingspolicys skiljer sig i övrigt mer eller mindre mellan bolagen. Bland annat är det endast tre bolag som aktiverar hela skivkontrakt, tre bolag som aktiverar förskott till artister och ett som aktiverar utgifter för mastertapes (inspelningskostnader).</p>

Uppsatsen kan kort sägas behandla den del av musikbranschen som innefattar oberoende skivbolag och minorbolag i Stockholm. Vi ser på de ekonomiska förutsättningarna som innefattar marknaden, bidrag och finansieringsformer och hur både musiker och publiken kan ses som innovatörer inom fältet. Fältet som vi valt att studera beskrivs som att aktörerna har det gemensamt att de alla sätter musiken i fokus och de kommersiella aspekterna kommer i andra hand. En annan central punkt är att drivkraften är att göra något som känns meningsfullt. Teorier som vi använt som referensram presenteras och jämförs med de intervjuer vi har genomfört. Utgångspunkten är pilotstudier och intervjuer med personer på skivbolag som får representera fältet genom att de även är musiker och producenter. Urvalet av intervjuobjekten är också gjort med hänsyn till att de ska presentera olika genrer inom ett fält som avgränsas utifrån ett ekonomiskt perspektiv. / This paper is in short about the part of the music industry that touches some of the independent and minor record companies located in Stockholm. These companies, and also their musicians, can be seen as innovators in our field. We concentrate our work on the ecnomic circumstances, especially the market, subsidies and ways of financing their activities. What these record companies have in common are the positioning of the music in the first place, the financial aspects are second rate. They all share an urge for doing something that they see as meaningful. In our survey we did four interviews with four different record companies. We see these people as representative for the field because they are also active as producers and musicians.

This study has the purpose of looking at the current and future position of record labels from a context involving the technological developments, while the opportunities for the artists are changing. As the actors inside them music industry find themselves in an ever changing climate where traditional supply chains are threatened by new technology, the record labels need to change the way they work in order to maintain their existence in the music industry. The study has been conducted by interviewing a number of people involved in the music industry, by using a qualitative method approach. The conclusion of the study shows that the traditional way of doing business by treating music as a product that makes revenue is gone. Instead the labels have to take on new roles formerly run by third parties in order to survive and be profitable, especially since artists can now in control of activities that used to be controlled by the record label.

Vårt examensarbete handlar om hur man går till väga för att arrangera och göra en liveshow med tv-spelsmusik i hårdrocksstil. Med detta menas att vi arrangerade om och bearbetade tv- spelsmusiken för att passa sättningen i bandet som var keyboard, elgitarr, elbas och trummor. Konserten marknadsfördes och ett koncept har skapats kring bandet. Forskning kring rättigheter till tv-spelsmusik har gjorts för att få klarhet inom ämnet. Vårt mål under projektet har varit att utveckla oss själva inom arrangering, utveckla en liveshow och kunna ta ett steg på vägen för kunna lösa rättighetsfrågan angående tv-spelsmusik. Konserten genomfördes med ett mycket bra resultat där publiken verkade vara nöjda.Vårt examensarbete handlar om hur man går till väga för att arrangera och göra en liveshow med tv-spelsmusik i hårdrocksstil. Med detta menas att vi arrangerade om och bearbetade tv- spelsmusiken för att passa sättningen i bandet som var keyboard, elgitarr, elbas och trummor. Konserten marknadsfördes och ett koncept har skapats kring bandet. Forskning kring rättigheter till tv-spelsmusik har gjorts för att få klarhet inom ämnet. Vårt mål under projektet har varit att utveckla oss själva inom arrangering, utveckla en liveshow och kunna ta ett steg på vägen för kunna lösa rättighetsfrågan angående tv-spelsmusik. Konserten genomfördes med ett mycket bra resultat där publiken verkade vara nöjda.