Samhällets utveckling karaktäriseras av en allt mer påtaglig digitalisering. Att använda internet tycks vara en nödvändig förutsättning för att vara en aktiv deltagare av dagens samhälle. Forskning har visat att äldre individer använder internet mindre än yngre, vilket gör dem speciellt utsatta i och med samhällets digitalisering. Syftet med denna studie är att undersöka om det för äldre individer finns ett samband mellan socioekonomisk status och att vara uppkopplad till internet, samt sambandet mellan socioekonomisk status och tidsmässig omfattning av dagligt internetanvändande. Studien behandlar teori gällande ’digital immigrants’, ’digital divide’ och teori gällande sociala klasser och deras skilda levnadsförhållanden. Datamaterialet som användes hämtades från ESS omgång åtta år 2016. ESS samlar in datamaterial från ett 30-tal europeiska länder och behandlar bland annat frågor som rör socioekonomisk status och internetanvändning. Undersökningspopulationen för denna studie baserades på en hopfogning av uppgifter från länderna Sverige, Norge och Finland. Urvalet bestod av totalt 1171 individer 65 år eller äldre som inte arbetade. För att undersöka uppkoppling till internet och typisk daglig internetanvändning genomfördes en multipel logistisk regressionsanalys och en multipel linjär regressionsanalys som analysmetod. Resultatet visade att äldre individer med hög socioekonomisk status var mer uppkopplade till internet och använde det mer på en typisk dag än de med låg socioekonomisk status.

Virtuality of work has become increasingly important in the modern work environment due to globalization and increased technological development. Further, the workforce being composed of digital natives and digital immigrants with varying levels of technical abilities might have implications on organising virtual work due to different perceptions. Therefore, the purpose of our study is to understand how and why digital natives and digital immigrants differ in their perceptions of organising virtual work. In order to gain understanding of this an exploratory, qualitative research design was chosen. Data was collected from ten digital immigrants and ten digital natives and then analysed with a content analysis. The results showed that there are many similarities as well as differences between the populations. Beyond the populations, the findings suggest that work values as well as the usage of ICTs influence how the challenges and opportunities of performing work virtually are perceived by the individuals. Further, these challenges and opportunities shape the perceptions regarding the organisation of virtual work. These findings advance research in the field of virtual work through discussing the differences in perceptions between the populations and beyond them through the conceptual model on how perceptions about organising virtual work are formed. Additionally, the findings can benefit managers to understand their employees better and therefore create better virtual work environments for the future.

The accelerating development of digital technology along with the Internet has opened up for new types of media use. It is crucial for marketers and companies to understand the wants and needs of the growing consumer sector and especially the younger audience who consume media through new types of technology. This thesis presents a study of the differences in television and video consumption and interaction behavior between the two groups called Digital Natives and Digital Immigrants. Based on the research findings, the goal of this study was to discuss how the television landscape of the future could look and how to design a TV-application that takes the future adult generation, the Digital Natives, specific needs into consideration. This was done by reading up on existing research and trend reports, conducting interviews and usability tests with an existing TV-application, and lastly distributing a survey. The results from both interviews and the survey showed that the two groups’ behavior and preferences regarding TV and video consumption and interaction differed in many aspects. The reasons for watching video differed substantially between the groups, leading to the belief that the future TV landscape should look different from what it does today. Based on the findings, three user based personas and scenarios were created and two design workshops were held to brainstorm concepts of how to design for these personas. Lastly, three design concepts that could work in a future TV application were created and presented. / En snabb utveckling av digital teknologi tillsammans med Internet har öppnat upp för nya sätt att använda media. Det är viktigt för företag och marknadsförare att känna till den växande konsumentsektorns behov, framförallt den yngre publiken som konsumerar media genom nya typer av teknik. Denna rapport presenterar resultaten från en studie av skillnader i TV- och video konsumtion och interaktion mellan de två grupperna Digital Natives och Digital Immigrants. Målet var att utifrån resultatet dels diskutera hur framtidens TV landskap skulle kunna se ut, men även att undersöka hur en TV-applikation, som tar den framtida vuxengeneration Digital Natives särskilda behov i beaktande, kan designas. Detta åstadkoms genom att läsa på om existerande forskning och trendrapporter, utföra intervjuer och användartester med en existerande TV-applikation samt att skicka ut en enkät. Resultaten från intervjuerna och enkäten visade att gruppernas beteende och preferenser gällande konsumtion av TV och video skiljde sig åt i många aspekter. Anledningen till varför grupperna tittade på video skiljde sig märkbart åt, vilket ledde till slutsatsen att det framtida TV landskapet kommer att se annorlunda ut än vad det gör idag. Baserat på resultaten, skapades tre personas och scenarios som representerade användarna, och två design workshops hölls för att utveckla design koncept för dessa personas. Slutligen skapades och presenterade tre olika design koncept som skulle kunna fungera i an framtida TV-applikation.

Baserat på våra erfarenheter ute i förskolans verksamhet finns de ett flertal olika åsikter om användandet av digitala verktyg hos pedagoger, likväl positiva som negativa. Syftet med denna studie har varit att belysa de åsikter och undersöka vad som ligger till grund för antagandet av dem. För att samla in den informationen har vi använt oss utav en kvalitativ metod där vi har intervjuat åtta pedagoger som är verksamma på fyra olika förskolor i södra Sverige. Studiens teoretiska utgångspunkt utgår från en Foucaultinspirerad diskursanalys, beskriven av Bergström och Boréus (2012), i syfte att redovisa de olika diskurser som i relation till varandra utgör en diskurs inom vårt diskursfält, användandet av digitala verktyg i förskolan. Resultatet av vårt insamlade material visade att där fanns en motståndsdiskurs som grundade sig på bristande kunskaper om hur de digitala verktygen kan användas. Till följd av diskursen kunskap fann vi även bristande intresse, brist på tid, utbildning, ålder och generation. Med andra ord fann vi fem motståndsdiskurser som låg till grund för vårt undersökningsområde.

Utifrån vår erfarenhet har alla förskolepedagoger olika kunskaper kring digitala verktyg vilket även medför olika syn på hur användandet sker i verksamheten på förskolan. Syftet med denna studie har varit att utifrån förskolepedagogers berättelser undersöka hur de ser på sin egen digitala kompetens samt hur de upplever att den digitala kompetensen påverkar arbetet i verksamheten i relation till styrdokument. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod där vi har intervjuat sex förskolepedagoger på tre olika förskolor i en skånsk kommun. Studiens teoretiska perspektiv grundas i fyra olika begrepp. Den digitala klyftan utifrån Castells (2002) tolkning, digital natives och digital immigrants utifrån Prenskys (2001) förklaring samt digital kompetens som en kombination av Buckinghams (2015), Käck och Männikkö-Barbutius (2012) tolkningar. Resultatet visar att det finns en brist på kompetensutveckling i relation till förskolepedagogernas digitala kompetens och deras användande av digitala verktyg. Vidare visar studien även att ålder och i viss mån kunskap bidrar till en digital klyfta. Studiens resultat visar en osäkerhet i förskolepedagogernas egen syn på deras digitala kompetens i relation till den nya revideringen av läroplanen där punkter gällande digitalisering i förskolan kommer implementeras år 2018

à fato inegÃvel que se vive uma nova era com a introduÃÃo do computador no quotidiano das pessoas e das instituiÃÃes. Num primeiro momento, sua influÃncia se limitou a tarefas mais simples, como envio de mensagens. Pouco a pouco, à medida que novos programas foram surgindo, ampliou-se a presenÃa das tecnologias da informaÃÃo atà alcanÃar a escola. Inicialmente, sob a forma lÃdica que os jogos proporcionam, mas, ao longo do tempo, essa presenÃa ampliou-se. Os programas ficaram mais complexos e capazes de responder a demandas educacionais antes restritas à presenÃa de um professor. O volume de informaÃÃes produzido foi um desses fatores. A integraÃÃo das vÃrias formas de comunicaÃÃo foi outro componente importante. Novas habilidades surgiram nesseprocesso. Nesse passo, surgiu a metÃfora do Homo Zappiens, ou seja, um novo conceito nÃo testado empiricamente. Esta proposta de estudo tem como objetivo testar um novo conceitodenominado Homo Zappiens. Para tanto, serà utilizada a modelagem de equaÃÃes estruturais que à o procedimento aceito pela comunidade acadÃmica que trabalha com modelos quantitativos. As equaÃÃes foram obtidas a partir da anÃlise das respostas dadas ao instrumento. Sendo assim, num primeiro momento empregou-se a anÃlise fatorial exploratÃria (AFE) para identificar as variÃveis latentes que explicam a variÃvel sob estudo. No segundo momento, utilizou-se a anÃlise fatorial confirmatÃria (AFC) para confirmar os fatores detectados na anÃlise exploratÃria.ApÃs realizados todas os procedimentos e analisados os resultados aplicados ao modelo dos trÃs fatores os indicadores apontaram para a existÃncia do modelo hipotetizado. Observou-se tambÃm, de acordo com a literatura consultada, a existÃncia de diferenÃas significativas na escala de avaliaÃÃo entre os sexos, masculino e feminino. / à fato inegÃvel que se vive uma nova era com a introduÃÃo do computador no quotidiano das pessoas e das instituiÃÃes. Num primeiro momento, sua influÃncia se limitou a tarefas mais simples, como envio de mensagens. Pouco a pouco, à medida que novos programas foram surgindo, ampliou-se a presenÃa das tecnologias da informaÃÃo atà alcanÃar a escola. Inicialmente, sob a forma lÃdica que os jogos proporcionam, mas, ao longo do tempo, essa presenÃa ampliou-se. Os programas ficaram mais complexos e capazes de responder a demandas educacionais antes restritas à presenÃa de um professor. O volume de informaÃÃes produzido foi um desses fatores. A integraÃÃo das vÃrias formas de comunicaÃÃo foi outro componente importante. Novas habilidades surgiram nesseprocesso. Nesse passo, surgiu a metÃfora do Homo Zappiens, ou seja, um novo conceito nÃo testado empiricamente. Esta proposta de estudo tem como objetivo testar um novo conceitodenominado Homo Zappiens. Para tanto, serà utilizada a modelagem de equaÃÃes estruturais que à o procedimento aceito pela comunidade acadÃmica que trabalha com modelos quantitativos. As equaÃÃes foram obtidas a partir da anÃlise das respostas dadas ao instrumento. Sendo assim, num primeiro momento empregou-se a anÃlise fatorial exploratÃria (AFE) para identificar as variÃveis latentes que explicam a variÃvel sob estudo. No segundo momento, utilizou-se a anÃlise fatorial confirmatÃria (AFC) para confirmar os fatores detectados na anÃlise exploratÃria.ApÃs realizados todas os procedimentos e analisados os resultados aplicados ao modelo dos trÃs fatores os indicadores apontaram para a existÃncia do modelo hipotetizado. Observou-se tambÃm, de acordo com a literatura consultada, a existÃncia de diferenÃas significativas na escala de avaliaÃÃo entre os sexos, masculino e feminino. / It is an undeniable fact that we are experiencing a new era with theintroduction of the computer in the daily lives of people and institutions. At first, his influence was limited to simpler tasks such as sending messages. Little by little, as new programs emerged, the presence of information technology has expanded to reach school. Initially, in the ludic form that the games provide, but over time, this presence has increased. The programs became more complex and capable of responding to educational demands previously restricted to the presence of a teacher. The volume of information produced was one such factor. The integration of the various forms of communication was another important component. New skills emerged in this process. In this step, the Homo Zappiens metaphor emerged, that is, a new concept not tested empirically. This study proposal aims to test a new concept called Homo Zappiens. For that, the structural equations modelling will be used, which is the procedure accepted by the academic community that works with quantitative models. The analysis of the answers given to the instrumentproduced the equations. Therefore, the exploratory factorial analysis (AFE) performed first to identify the latent variables that explain the variable under study. In the second moment, was used the confirmatory factorial analysis (AFC) to confirm the factors detected in the exploratory analysis. After all procedures applied,the results applied in the tree factor model the indicators show the existence of the hypothesis model suggested. Furthermore, it is possible observe that there are differences between the men and women concerning the use of the technologies. / It is an undeniable fact that we are experiencing a new era with theintroduction of the computer in the daily lives of people and institutions. At first, his influence was limited to simpler tasks such as sending messages. Little by little, as new programs emerged, the presence of information technology has expanded to reach school. Initially, in the ludic form that the games provide, but over time, this presence has increased. The programs became more complex and capable of responding to educational demands previously restricted to the presence of a teacher. The volume of information produced was one such factor. The integration of the various forms of communication was another important component. New skills emerged in this process. In this step, the Homo Zappiens metaphor emerged, that is, a new concept not tested empirically. This study proposal aims to test a new concept called Homo Zappiens. For that, the structural equations modelling will be used, which is the procedure accepted by the academic community that works with quantitative models. The analysis of the answers given to the instrumentproduced the equations. Therefore, the exploratory factorial analysis (AFE) performed first to identify the latent variables that explain the variable under study. In the second moment, was used the confirmatory factorial analysis (AFC) to confirm the factors detected in the exploratory analysis. After all procedures applied,the results applied in the tree factor model the indicators show the existence of the hypothesis model suggested. Furthermore, it is possible observe that there are differences between the men and women concerning the use of the technologies.

As digitalization and technology has quickly advanced over the recent years, marketers are becoming increasingly reliant on collecting user data, and targeted advertising has therefore come to be viewed as a form of data surveillance. Due to marketers' ability to analyze online behavior and target consumers with personalized advertising, users are becoming more concerned about their online privacy. Therefore, the main purpose of this research study is to examine different perceptions, attitudes, and experiences towards online privacy, specifically towards the aspect of targeted advertisement. Furthermore, the fast-developed technological world is constantly changing people's perspectives. Hence, this paper seeks to investigate whether different generations of media users have different perceptions. The empirical material for this study was gathered through a qualitative approach and was collected through two focus group interviews conducted from a comparative angle. The findings revealed that both generations were very negative and critical of data collection and showed mistrust of digital media platforms. Furthermore, despite both generations expressing strong privacy concerns and claiming to value privacy highly, their actions demonstrated the opposite, which is consistent with the theoretical concept of privacy paradox. Moreover, the findings revealed that certain attitudes and perceptions towards online privacy differ between digital natives and digital immigrants. The most significant distinction between the generations is the substantial lack of knowledge and awareness of digital immigrants. The findings suggest that digital immigrants need to be more enlightened regarding the function of new technological aspects, such as targeted advertisements. This is required for them to be more informed, hence reducing the risk of them feeling misled, concerned, and monetized. For users to feel secure using the internet, more laws and regulations are needed. / I takt med att digitaliseringen och tekniken har utvecklats snabbt under de senaste åren, blir marknadsförare alltmer beroende av att samla in användardata, och riktad reklam har på grund av detta kommit att ses som en form av dataövervakning. På grund av marknadsförares förmåga att analysera onlinebeteende och rikta in sig på konsumenter med personlig reklam, blir användarna mer oroade över sin integritet online. Således är det huvudsakliga syftet med denna forskningsstudie att undersöka olika uppfattningar, attityder och erfarenheter av integritet på nätet, särskilt när det gäller aspekten av riktad reklam. Dessutom förändrar den snabbt utvecklade teknologiska världen ständigt människors perspektiv. Därför försöker denna artikel undersöka om olika generationer av medieanvändare har olika uppfattningar. Det empiriska materialet för denna studie samlades in genom ett kvalitativt tillvägagångssätt, och samlades in genom två fokusgruppsintervjuer genomförda in en jämförande vinkel. Resultaten avslöjade att båda generationerna var mycket negativa och kritiska till datainsamling och visade misstro mot digitala medieplattformar. Dessutom, trots att båda generationerna uttryckte stark oro över sin integritet online och hävdade att de värderade integritet högt, visade deras handlingar motsatsen. Detta går i linje med det teoretiska konceptet om integritet paradoxen. Dessutom avslöjade resultaten att vissa attityder och uppfattningar om integritet på nätet skiljer sig åt mellan digitala natives och digitala immigrants. Den viktigaste skillnaden mellan generationerna är den betydande bristen på kunskap och medvetenhet hos digitala immigrants. Resultaten tyder på att digitala immigrants behöver bli mer upplysta om funktionen av nya tekniska aspekter, såsom riktade annonser. Detta krävs för att de ska vara mer informerade, vilket minskar risken för att de känner sig vilseledda, oroliga och övervakade. För att användarna ska känna sig säkra på internet behövs fler lagar och förordningar.

Esta pesquisa tem como objetivo investigar de que maneira a internet pode contribuir para o ensino de italiano como língua estrangeira, por meio da análise da produção escrita dos alunos de um curso com enfoque cultural, da sua participação no blog do curso e dos questionários respondidos. O estudo fundamenta-se em três bases teóricas: a hipótese da interação de Long (1981), na linguística aplicada à aquisição de línguas, os estudos sobre as Tecnologias de Informação e Comunicação (TICs) aplicadas ao ensino de línguas, e os estudos sobre Letramentos Digitais. A pesquisa é longitudinal, baseada em uma abordagem qualitativa, e o método utilizado é o estudo de caso. Os dados foram obtidos a partir um curso de cultura italiana, elaborado e ministrado por nós em 2013, junto aos cursos extracurriculares de língua e cultura italianas do Italiano no Campus, oferecidos pela Faculdade de Filosofia, Letras e Ciências Humanas da Universidade de São Paulo. A proposta do curso era realizar uma viagem virtual pela Itália, sua língua e sua cultura, utilizando a internet durante as aulas e fora delas. Além disso, criamos um blog coletivo que contou com a participação dos alunos do curso. Todos os participantes eram imigrantes digitais, segundo o termo proposto por Prensky (2001), que possuíam variados níveis linguísticos e de letramentos digitais. Os dados da pesquisa são formados pelos questionários respondidos pelos participantes do curso, pelos rascunhos e versões originais dos textos, pelos posts e comentários publicados pelos alunos no blog, por alguns e-mails escritos pelos alunos e por algumas mudanças nos próprios alunos que constatamos durante a pesquisa. Em relação à produção textual dos participantes, a análise feita apontou as seguintes contribuições da utilização da internet e do blog: aumento de vocabulário devido ao input oferecido, maior agilidade na escrita e maior facilidade em se expressar em italiano. A análise sinalizou que o nível de letramentos digitais do aluno possibilita uma maior ou menor participação no blog, mas não é um fator determinante. É preciso levar em conta a preferência pelas habilidades orais ou escritas, a importância atribuída à escrita na aprendizagem, as expectativas em relação ao curso, a idade, e o perfil independente ou autônomo do aluno em relação à aprendizagem. Os resultados apontaram mudanças na autonomia dos alunos, sugerindo um caso particular de autonomia: o aprender a aprender com a internet. Outro resultado observado foi uma maior utilização da internet e dos recursos tecnológicos nos estudos de italiano por parte dos alunos. / This research aims to investigate how the Internet can contribute to the teaching of Italian as a foreign language, through the analysis of the digital writing of students from a course with a focus on culture, of their participation in the blog of this course, as well as from questionnaires answered by them. The study is based on three theoretical frameworks: Longs Interaction Hypothesis (1981), in Applied Linguistics and Language Acquisition, studies on Information and Communication Technologies (ICT) in Language Teaching, and studies on Digital Literacies. The research is longitudinal, based on a qualitative approach, and the method used is the case study. Data were obtained from a course in Italian culture, developed and taught by us in 2013, along with the extracurricular courses of Italian language and culture of the Italian on Campus, offered by the Faculty of Philosophy, Languages and Literature, and Human Sciences (FFLCH) of the University of São Paulo. The purpose of the course was to conduct a virtual journey through Italy, its language and culture, using the Internet during the lessons and outside them. In addition, we have created a collective blog that featured the participation of the students of the course. The participants were all digital immigrants, according to the term proposed by Prensky (2001), who presented different levels of linguistic and digital literacies. The survey data are formed by questionnaires answered by the participants of the course, by drafts and original versions of the texts produced by them, by their posts and comments published on the blog, by a few e-mails written by them, and by our evaluation of changes in the students concerning the use of Internet and some other aspects observed during the course. Regarding the textual production of the participants, the analysis pointed out the following contributions from the use of the Internet and the blog: increase of vocabulary due to the input offered, greater agility in writing, and more ease in expressing themselves in Italian. The analysis indicated that the level of digital literacies of students enables them to a greater or lesser participation in the blog, but it is not a determining factor. It is necessary also to take into account the preference for oral or written skills, the importance ascribed to the writing on learning, some expectations about the course, the age, and an independent or autonomous attitude of students towards learning. The results demonstrated changes in the autonomy of students, suggesting a particular case of autonomy: learning to learn from the Internet. Another result observed was the greater use of Internet and technological resources in Italian studies by the students.

Syfte: Studien ämnar undersöka skillnader mellan digital natives och digital immigrants i strävan efter att identifiera huruvida de förstnämnda kan anses vara en enskild målgrupp med unika karaktärsdrag. Vidare syftar studien till att kartlägga de två gruppernas värderingar i förhållande till företag inom detaljhandeln med huvudfokus på digital natives. Resultatet förväntas mynna ut i teoretiska och praktiska implikationer om vilka förväntningar digitala konsumenter har på företag inom detaljhandeln. Studien utförs ur ett konsumentperspektiv där konsumenterna undersöks. Frågeställningar: -Hur särskiljer sig digital natives från digital immigrants i värderingar gentemot företag inom detaljhandeln? och -Hur påverkar den digitala disruptionen digital natives förväntningar på företag inom detaljhandeln? Metod: Studien har en deduktiv ansats där en kvantitativ metod använts i form av en enkätundersökning. I undersökningen deltog 206 respondenter vars svar jämfördes mellan digital natives och digital immigrants i databearbetningssystemet SPSS för att hitta likheter och skillnader grupperna emellan. Även en förundersökning av exempelfallet Giraffen har genomförts i syfte att sätta resultatet i relation till verkligheten. Resultat och Slutsats: Studien påvisar att digital natives och digital immigrants skiljer sig åt till viss del, men inte i den utsträckning teorin förklarar. Vidare antyder resultatet att digital natives inte kan ses som en unik målgrupp när de besitter många liknande värderingar som digital immigrants. Därmed kan påstås att förväntningarna på företag är gemensamma för båda grupperna som kan samlas under benämningen digitala konsumenter.

Experter hävdar att smartphones blir allt vanligare i högre utbildning (högskole- och universitetsnivå) vilket gör undervisningen mer flexibel och tillgänglig för studenter. En smartphone fungerar som en handdator och du kan använda den för att läsa e-post, surfa på Internet, logga in på sociala nätverk som Facebook och Twitter, läsa nyheter, spela spel, lösa korsord, foto- grafera och spela in videor och mycket mer. Syftet med denna studie var att undersöka skillnader i attityder mellan studenter och lä- rare samt män och kvinnor om användningen av smartphones i högre utbildning. Detta gjor- des med ett kvantitativt angreppsätt där datainsamlingen gjordes med hjälp av en webbaserad enkätundersökning. När det gäller studenter och lärare, har vi utgått från Prensky’s (2001) teori om digitala infödingar och digitala immigranter. I denna mening, ville vi ta reda på om det fanns signifikanta skillnader mellan dem som är födda 1980 eller senare och de som är födda före 1980. Resultaten visar att studenterna har en mer positiv attityd till användningen av smartphones i högre utbildning jämfört med lärare. Den visar också att kvinnor har en mer positiv inställning till användningen av smartphones i högre utbildning jämfört med män. / Experts argue that smartphones will become increasingly common in higher education (University Level), thereby making teaching more flexible and accessible to students. A smartphone works like a PDA and you can use it to read email, surf the Internet, log on to social networks such as Facebook and Twitter, read news, play games, solve crossword puzzles, shoot and record videos, and more. The aim of this thesis was to examine the differences in attitudes between students and teachers as well as men and women on the use of smartphones in higher education. As for students and teachers, Prensky's (2001) theory of digital natives and digital immigrants was used. In this sense, we wanted to find out if there were significant differences between those who were born in 1980 or later and those who were born before 1980. The results reveal that students have a more positive attitude towards the use of smartphones in higher education compared to teachers. They also show that women have a more positive attitude towards the use of smartphones in higher education compared to men.