No description available.

The municipality of Nykvarn is one of the smallest and youngest municipalities in Sweden. This paper is about how the municipality came to be. It also brings up the opinions of the inhabitants, the local business owners and certain responsible parties within the administration. Amongst the inhabitants the results of this study shows an overall positive attitude about the community they live in. However, they express a certain amount of skepticism towards how the development of the municipality is unfolding. Amongst the local business owners the opinions about the administration and about how they are being treated by the administration vary a great deal. One of the owners verbalizes a great deal of discontent over their contact with the administration offices. Another has no negative opinions at all about their interactions.The question about whether or not the municipality of Nykvarn exists for the “little person” is something that our study states against. / Nykvarns kommun är en av de minsta samt en av de yngsta kommunerna i Sverige.Denna uppsats handlar om hur kommunen bildades och hur dess invånare, småföretagare och vissa ansvariga inom förvaltningen ser på kommunen idag. De resultat vi har fått fram visar på att invånarna överlag har en positiv inställning till deras samhälle. De uttrycker emellertid en viss skepticism gentemot hur utvecklandet av kommunen ser ut i dagsläget. Bland småföretagarna skiljer sig åsikterna vitt om förvaltningen och om hur deras verksamhet behandlas. En företagare uttrycker ett stort missnöje över kontakten med förvaltningen, medan en annan inte har några negativa synpunkter om det alls.Frågan om Nykvarns kommun finns där för den lilla individen är något som vår undersökning talar emot.

Denna studie undersöker relationen mellan konsumtion av nyheter och oro för våldsbrott i Jönköping. Vi utgår från kultivationsteorin som undersöker de långsiktiga effekterna av tv-tittande och som påstår att ju mer tid människor tittar på tv ju mer tenderar dessa att tro på den realitet som porträtteras i tv. Som metod använder vi oss av en enkät som vi distribuerat till studenter på två förstaårsprogram inom varje fackhögskola. Totalt fick cirka 400 studenter tillgång till enkäten. Svarsfrekvensen var låg, endast 127 personer svarade, flest var kvinnor. Vårt resultat visar inget samband mellan nyhetskonsumtion och oro/rädsla för våldsbrott. Den data vi inhämtade var inte signifikant så vi kan inte dra några generella slutsatser. Det vi såg bland de som svarade på undersökningen var att kvinnor är mer oroliga för våldsbrott än män.

En kraftigt ökande onlinehandel gör det allt vanligare att konsumenter tvingas uppge personuppgifter i köpproces- sen på Internet. Personuppgifter kan med teknisk utveckling också samlas in på nya sätt, exempelvis med hjälp av cookies, och konsumenten är inte nödvändigtvis alltid medveten om detta intrång på dennes integritet. Denna studie syftar till att undersöka kopplingar mellan denna integritetsmedvetenhet och konsumentens köpintentioner på Internet. Parallellt med detta undersöks även hur konsumentens tillit och misstro kan påverka såväl köpintention som ovannämnda integritetsmedvetenhet. Tillit och misstro behandlas i det teoretiska ramverket som två distinkta konstrukt, som kan samexistera. Undersökningen genomförs med en kvantitativ undersökning med 502 respond- enter, och som representativ produktgrupp för internethandel används köp av kläder. Sambanden testas genom fem hypoteser. Studiens resultat visar att tillit och misstro inte signifikant påverkar integritetsmedvetenhet. Resultaten visar dock att tillit, misstro och integritetsmedvetenhet alla signifikant påverkar konsumentens köpintention i olika grad. Tillit är den viktigaste faktorn för köpintention, följt av misstro, och sist integritetsmedvetenhet. Trots att integritetsmedvetenhet påverkar köpintentionen minst av de tre, visar undersökningen samtidigt att integritet och anonymitet är en viktig fråga för svenska konsumenter på Internet.

In this paper I have conducted an analysis to critically examine survey questionnaire forms used in political research to measure trust and distrust. During the first step of the analysis I aimed to identify how the concepts where used in the forms. The second step involved examining if it was possible to relate the questions and items to five theoretical assumptions based on theories of trust (and distrust). The third step was to examine the quality of the forms, in relation to survey and questionnaire designs. The results of the analysis showed that the institutes that conduct the studies tended to use similar questions to measure trust. Some of the forms that where analyzed had very many questions, which could lead to exhaustion for those participating in studies. Some of the questions and the related response alternatives tended to be remarkably vague. For future research, I suggest that researchers reflects on the amount of questions that the forms contain, which response alternatives that are suitable to use and that researcher begin to develop new questionnaires with better questions. / Syftet med den här uppsatsen var att genomföra en analys för att kritiskt granska enkät- och frågeformulär som använts inom statsvetenskaplig forskning för att undersöka begreppen tillit, förtroende och misstro. Analysen hade tre utgångspunkter. Den första gick ut på att identifiera hur begreppen använts och operationaliserats i de granskade formulären. Den andra gick ut på att granska om det var möjligt att relatera formulärens frågor och påståenden till fem teoretiska antaganden baserade på förtroende och misstro. Den tredje gick ut på att granska formulären utifrån enkät- och frågekonstruktion. Analysen visade att de vetenskapliga instituten tenderade att använda likartade tillits- och förtroendefrågor. Några av de granskade formulären hade väldigt många frågor, vilket skulle kunna leda till uttröttningseffekter för de som deltar i institutens undersökningar. Ett ytterligare problem var att en del frågor och svarsalternativ var otydligt och vagt formulerade. För framtida forskning föreslår jag att forskarna som representerar de olika vetenskapliga instituten reflekterar över mängden frågor som formulären innehåller, vilka svarsalternativ som är lämpliga att använda samt att de på sikt börjar ta fram nya formulär med bättre frågor.

Studien ämnade att undersöka skälen bakom intervjupersonernas upplevda tillit eller misstro gentemot socialtjänsten. Vidare var det även av intresse att få en ökad förståelse för hur detta påverkade individernas benägenhet att vid behov uppsöka myndigheten för stöd. Studien baserades på intervjuer med högstadieelever på en skola i Sverige. Undersökningens slutsatser visade på att intervjupersonernas benägenhet att anförtro sig åt myndigheten var tydligt förankrade i olika skäl, vilka sammanfattades till tre huvudteman. Det framkom att intervjupersonerna upplevde att de inte var tillräckligt informeradeavseende myndigheten och dess förfarande, vilket försämrade förutsättningarna till ett ökat tillitskapital. Vidare påvisade resultatet att intervjupersonerna uppfattade att det råder ojämn maktbalans- socialarbetare och klient - emellan. Det fanns även en rädsla för socialtjänstens befogenheter och hur dessa tillämpas. Detta då det förelåg en uppfattning om att maktutövandet kunde användas för att bestraffa den enskilde. Risken för stigmatisering var ännu ett skäl till varför intervjupersonerna upplevde en känsla av misstro gentemot socialtjänsten. Rädslan för att bli socialt bestraffad minskade benägenheten att uppsöka stöd, vilket medförde att intervjupersonerna i största möjliga mån valde att undvika myndigheten.

Diskussionsforumet Flashback Forum har med sin slogan ”Yttrandefrihet på riktigt!” etablerat sig som det forum på Internet där kontroversiella åsikter och provocerande material får fritt spelrum. Detta gör forumet till en tacksam forskningskontext när det gäller föreställningar om något så allmängiltigt som välfärdsverksamhet. Studiens syfte är att synliggöra de föreställningar om socialtjänsten och socialarbetare som finns på Flashback Forum, bilda en diskurs av dessa och sedan jämföra diskursen med andra diskurser kring samma fenomen. Flashback Forumdiskursen genomsyras av fyra teman; Misstro mot socialtjänsten och socialarbetare, Socialtjänsten och socialarbetares verksamhet, Socialtjänsten, socialarbetare och kön samt Tilltro till socialtjänsten och socialarbetare. Med socialkonstruktionism och inspiration från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys har en analys av empirin samt en jämförelse mellan diskurserna genomförts. Studiens slutsats är att Flashback Forumdiskursen präglas av en stark misstro och en till viss del förlegad kvinnosyn samt att massmediediskursen tycks påverka de övriga diskurserna att presentera en svartvit bild av socialtjänsten och socialarbetare.

Ungefär en tiondel av världens kvinnliga befolkning drabbas av den kroniska sjukdomen endometrios. Endometrios kantas av kronisk smärta och med en lång väg till diagnos samt felaktigt information och behandling i relation till sjukdomen. Det florerar en låg kunskap kring sjukdomen och det kan leda till att kvinnans upplevda problematik påstås vara psykiskt betingad. Vidare kan den låga kunskapen yttra sig i brist på omvårdnad, stöd och information till den endometriosdrabbade kvinnan. För att det vårdande mötet ska bli vårdande, behöver kvinnan bli respekterad och bekräftad i sin situation. Syftet med studien är beskriva den endometriosdrabbade kvinnans upplevelse av det vårdande mötet. För att beskriva kvinnans upplevelse utformades en litteraturstudie enligt Axelssons (2012, ss. 203-220.) metod, där studien baserades på 9 vetenskapliga artiklar. Genom analys av de 9 artiklarna, utformades tre teman: att inte bli tagen på allvar, okunskap bland vårdpersonal och behov av att ta egen kontroll. Resultatet diskuteras ur vårdvetenskapliga begrepp som vårdlidande, vårdande möte och den vårdande relationen. Diskussion förs även kring hållbar utveckling och nationella riktlinjer knutna till endometriosvård. I det vårdande mötet ställs den endometriosdrabbade kvinnan inför en problematisk situation. Mötet kantas av en okunskap från vårdpersonalens sida och där kvinnans upplevelse inte tas på allvar. Sammantaget leder de här faktorerna till att kvinnan behöver ta egen kontroll över sin situation.

Ungefär var tionde kvinna i världen uppskattas lida av sjukdomen endometrios. Endometrios förknippas främst med kraftiga menstruationssmärtor och rikliga blödningar, kronisk buksmärta, samlagssmärta, allmän sjukdomskänsla och nedsatt fertilitet. Vägen till diagnos är ofta lång och kantad av upprepade kontakter med vården där vårdpersonalen många gånger saknar kunskap och inte tar kvinnornas besvär på allvar. Symtomen avfärdas ofta som normala menstruationssmärtor, vilket gör att kvinnorna går onödigt länge utan adekvat behandling och stöttning. Författarna valde att genomföra en allmän litteraturöversikt med syftet att beskriva hur kvinnor med endometrios upplever mötet med vården. Översikten baserades på åtta vetenskapliga artiklar. Analysen av artiklarna utmynnades i följande fyra teman: "Att inte bli tagen på allvar", "Att tvivla på vårdpersonalens kompetens", "Att tvingas ta eget ansvar" samt "Att känna sig trygg och få hopp". Resultatet diskuteras utifrån gällande lagstiftning, nationella riktlinjer, sjuksköterskans kompetensområden och vårdvetenskapliga begrepp såsom vårdlidande. Sammanfattningsvis konstateras att sjuksköterskan har ett viktigt ansvar i att genom professionellt bemötande och kompetens skapa ett vårdande möte med patientens livsvärld i fokus.

Flera nyhetsartiklar har presenterat en oroväckande bild av de konflikter som uppstår i Rinkeby mellan ungdomar och polisen. Syftet med denna uppsats är att undersöka ungdomars tillit till polisen i Rinkeby. För att uppnå detta syfte valdes metoden fokusgrupp där 12 ungdomar mellan 15-18 årsåldern från Rinkeby deltog. Resultatet av gruppintervjun utgör empirin till denna studie som vidare har analyserats med hjälp av tillitsdefinitioner. Enligt resultatet är det två ungdomar i fokusgruppen som har utvecklat misstro för polisen i Rinkeby. Denna misstro har beskrivits som strategisk då den grundas i erfarenhet eller kunskap hos ungdomarna om att inte vilja lita på polisen. Resterande 10 ungdomar har uttryckt relativt hög tillit till polisen då de har poängterat polisens viktiga roll i samhället. Enligt dessa ungdomar är det viktigt att polisen finns. Bygget av ett polishus i Rinkeby ger ungdomarna hopp om att situationen kan förbättras i området. Tilliten som dessa ungdomar har gentemot polisen har definierats som moralisk då den innebär en positiv syn på polisen i allmänhet. Resultatet av denna undersökning är begränsat och bör inte generaliseras. Vidare forskning föreslås med syftet att tillföra ny information om forskningsproblemet.