The purpose of this study has been to examine whether Rohrschneider and Schmitt-Beck’s (2002) theory about institutional trust can explain peoples' trust in the Swedish states and government agencies work during the corona pandemic. The theory consists of three factorsthat build institutional trust: the state’s performance, correspondence between the individual’s political values and those of the government, as well as the individual's social capital. The theory was tested using a quantitative method consisting of a survey, which collected data from 108 students. The results were then analyzed using both single and multiple linear regression analysis, and discussed in relation to the theory and previous research. This led tothe study’s conclusion, which indicates that the same factors presented by Rohrschneider andScmitt-Beck (2002) builds trust in the strategy that the Swedish government and government agencies have taken when handling the corona pandemic. The students’ perception of the government’s performance seems especially important for their trust in the government’shandling of the pandemic. The result also indicates that a higher degree of social capital and a correspondance between the students’ political values and those of the government correlates with a higher amount of trust in the handling of the pandemic. / Syftet med denna uppsats har varit att studera huruvida Rohrschneiders och Schmitt-Becks (2002) teori om institutionell tillit kan förklara tillit till den svenska regeringens och myndigheternas hantering av coronapandemin. Enligt teorin skapas institutionell tillit av tre faktorer: statens prestation, samstämmighet mellan individens och regeringens politiska värderingar samt individens socialt kapital. Denna teori testades i denna studie med hjälp avkvantitativ data inhämtad genom en enkätundersökning, som besvarades av 108 studenter. Datamaterialet analyserades sedan med både enkla och multipla regressionsanalyser och diskuterades i relation till teorin samt tidigare forskning. Resultatet indikerar att samtliga trefaktorer som Rohrschneider och Schmitt-Beck (2002) fann betydelsefulla för institutionell tillit även har samband med tillit till regeringens och statliga myndigheters hantering avcoronapandemin i Sverige 2020. Studenternas uppfattning om regeringens och statligamyndigheters tidigare prestationer visade sig vara speciellt betydelsefull för deras tillit till hanteringen av pandemin. Vidare visade resultatet att en högre grad av socialt kapital samt överensstämmelse mellan studenternas politiska värderingar och regeringens politik samvarierar med en högre tillit till hanteringen av pandemin.

Banksektorn är i Sverige idag en digitaliserad marknad och en stor majoritet av svenska bankanvändare använder bankernas digitala tjänster som utgör online banking. Forskning visar på att bankers konkurrenskraft till stor del idag är beroende av deras position i den digitala miljön. Banker som tillhandahåller enkel användning på nätet med stor upplevd kundnytta har en fördel som både ger dem fler kunder och lägre handläggningskostnader eftersom kunder då är mer benägna att välja den banken och utföra sina ärenden på nätet. För att bankerna skall kunna utnyttja detta verktyg och skörda dess fördelar krävs dock att användarna har en positiv inställning till användande, denna inställning kommer till stor del ur vilka intryck plattformarna ger användaren. I denna studie undersöks användares intryck av koncepten tillit och misstro vilka vi finner vara viktiga för människors vilja att använda online banking-plattformar. Vi ser både genom egna resultat och tidigare forskning en stark koppling mellan upplevd misstro hos människor och en direkt ovilja att använda dessa system samt att tillit är viktigt för att användarna skall regelbundet föredra användning av ett system över andra alternativ. Studiens syfte är att undersöka hur applicering av Nielsen’s 10 designprinciper inom online banking-plattformar påverkar människors upplevelse av tillit och misstro gentemot dessa system. Undersökningen har genomförts med en ansats som grundar sig i mixed methods research och vid genomförande har båda kvalitativa och kvantitativa metoder använts. För datainsamling har studien grundat sig i ett experiment som innebar att vi forskare skapade olika testsystem som respondenter fick använda, dessa testsystem var medvetet bristande för olika designprinciper med syfte att väcka en reaktion från respondenten. Efter att respondenterna under videoobservation genomfört ett antal uppgifter i sitt testsystem fick de sedan svara på en enkät för att bedöma användarupplevelsen och hur de har upplevt de olika designprinciperna. Slutligen genomfördes en semistrukturerad intervju med varje respondent, intervjun var fokuserad på att undersöka huruvida användaren känt misstro eller tillit för olika aspekter i systemet. Efter datainsamlingen analyserades datan, vi använde då ett tolkande synsätt för att generera empiri om hur respondentens upplevelse av misstro och tillit påverkats av avsaknaden av vissa designprinciper. Resultatet visar på att Nielsens designprincip 4, 6, 8 och 9 kan användas för att påverka användares tillit till en online banking-plattform. Dessa designprinciper hade förmågan att ge användare ett seriöst intryck och påverkade deras upplevelser av tillit, välvilja och kompetens. Designprincip 1, 3, 5 och 6 kan användas för att påverka användares misstro. Dessa designprinciper visade sig påverka användares känslor av upplevd risk och tillförlitlighet till systemet. Dessa fynd tyder på att man kan manipulera dessa principer för att gynna användares uppfattning av misstro samt tillit och därmed stärka sitt system. / The Swedish bank sector is today a digitalized industry, with a large majority of swedes using their online banking services. Previous studies show that banks' competitiveness today is very reliant on their position in the digital environment. Banks that offer their customers methods to carry out simple tasks on their own by using online banking are both shown to attract new customers, and also reduce administrative costs, since people today are more inclined to choose banks that offer online services. For banks to get these opportunities and reap the rewards of online banking it is necessary for users to have a positive outlook, and this positive outlook is usually created by how good the online platform works. This study examines users' impressions of the concepts trust and distrust, which are concepts we find to be important for people's will to use online banking platforms. Through both our own and previous research we find a strong correlation between apparent distrust among users and repulsion towards use of a system. We also found out that the feeling of trust towards a system is important if users should frequently choose one system over another. The purpose of this study is to find out which of Nielsen’s 10 design principles affect users feelings of trust or mistrust towards an online banking application.  The study was performed using a mixed-method approach, and has included both qualitative and quantitative research methods. For the collection of data we conducted experiments, where we created test systems that the different respondents got to try out. These test systems were flawed in the sense that we consciously tampered with some of Nielsen’s 10 design principles, where the goal was to get some kind of reaction from the respondents. After doing the experiment under video surveillance, we had the respondents answer a survey which asked them to rate the usability of the system but also the different design principles. After the survey we conducted an interview with all the respondents, where the goal was to research their feelings of trust or mistrust towards the test system. After this we analyzed the collected data, where we used an interpretive approach to generate concrete data on the respondents feelings of trust or mistrust depending on the use, or misuse, of Nielsen’s 10 design principles.  Our result indicates that design principles 4, 6, 8 and 9 are the most important when it comes to users feelings of trust towards an online-banking platform. These design principles had the effect of giving the system a serious impression which in hand affected the users feelings of trust, competence and goodwill. Design principle 1, 3, 5 and 6 were strongly correlated to users feelings of mistrust towards an online-banking platform and these design principles were strongly correlated with users feelings of risk.  Our findings show that it is possible to manipulate these design principles to change the perception of trust and mistrust that a user has, to subsequently favor the system.

Swedish society is characterized by trust and confidence in authorities. In connecting with society changing and becoming more multicultural, shortcomings and mistrust against authorities have become increasingly common. The police are seen as a threat and are subjected to threats. The threats are a consequence of repeated situations where discrimination and special treatment of certain groups of people took place rather than being treated with respect and helpfulness. The aim of the study was to investigate to what extent experiences, in terms of meetings and interactions, shape young adults' attitudes towards the police. Furthermore, we wanted to find out whether geographical residence area plays a role in an individual's attitudes, and if so, in what way. Earlier research shows that the pronounced value base of the police and guidelines do not always agree with their treatment of and contacts with all groups of people. Through qualitative interviews with young adults, living in different areas of Gothenburg, it emerges that previous experiences of police actions have the greatest significance for the young adults' attitudes towards the work of the police. / Det svenska samhället utmärks av tillit och förtroende för myndigheter. I samband med att samhället förändrats och blivit mer mångkulturellt har brister och misstro mot myndigheter blivit allt vanligare. Polisen ses som ett hot och utsätts för hot. Hotet är en konsekvens av upprepade situationer där diskriminering och särbehandling av vissa grupper av människor ägt rum. Syftet med studien är att undersöka i vilken grad erfarenheter, i form av möten och interaktioner, präglar unga vuxnas attityder till polisen. Vidare vill vi undersöka om geografisk bosättning spelar roll för en individs attityd och i så fall på vilket sätt. Tidigare forskning visar att polisens egen formulerade värdegrund och riktlinjer inte avspeglas i kontakt med alla grupper. Det finns en skillnad i behandling, bemötande och tillit. Genom kvalitativa intervjuer med unga vuxna, bosatta i olika områden i Göteborg, framkommer att tidigare erfarenheter av polisers agerande har störst betydelse för de unga vuxnas attityder till polisens arbete.

The purpose of the study is to gain an increased understanding of individuals who havereceived income support. The thesis has the following three problem statements: The perceived contact with administrators? In what way the individual perceives the given support from the surroundings? What social consequences were experienced during the time with incomesupport? Seven semi-structured interviews were conducted to achieve the purpose. The respondents reconstructed their experiences regarding receival of income support. The respondents that participated have previously received income support and are todayproviding for themselves in the form of salary from work or study grants. The collectedempirical data have been produced based on a qualitative research method. The theoretical starting points that have been used are based on trust and reliance, Sense ofcoherence and the Compass of shame.The results indicates that the contact with the administrator was of significance for the individual and the value of maintaining the same contact was regarded highly. Furthermore, social support is noted as health-promoting as the respondents' relationships with family and friends have proven to be meaningful, manageable, and understandable in relation to the studied social phenomena. In some cases, have reducedinteraction occurred with friends. Geographical circumstances have affected the reduction of interactions, which was perceived as strained for some respondents.The conclusions related to the results were that the interviewed persons felt limitedregarding their own possibilities for maneuvering the situation in relation to receivingincome support. This experience was expressed as uncomfortable and shameful. / Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för individens upplevda erfarenheter av att erhålla försörjningsstöd. Studien har besvarat följande tre frågeställningar: Hur upplevdes kontakten med handläggare? På vilket sätt uppfattar den enskilde stöd från omgivningen? Vilka sociala konsekvenser av försörjningsstödet upplevdes? Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes, där respondenterna fått rekonstruera sina erfarenheter gällande erhållandet av försörjningsstöd. De deltagande respondenterna har tidigare erhållit försörjningsstöd och försörjer sig idag med antingen lön från arbete eller studiebidrag. Den insamlade empirin har framställts utifrån en kvalitativ forskningsmetod. De teoretiska utgångspunkter som har används är tillit och förtroende, KASAM och skamkompassen. Resultatet visade på att kontakten med handläggaren var betydande för den enskilde och värdet att behålla samma kontakt värderades högt. Vidare uppmärksammas det sociala stödet som hälsofrämjande då respondenternas relationer till familj och vänner visat sig vara meningsfullt, hanterbart och begripligt i relation till det studerade sociala fenomenet. Inte i alla fall har minskad interaktion förekommit med vännerna, däremot har geografiska omständigheter påverkat den minskade interaktionen vilket upplevdes ansträngt för en del respondenter. Slutsatsen indikerar att respondenterna upplevde det begränsade personliga handlingsutrymme som besvärligt i relation med försörjningsstödet. Upplevelsen av att erhålla försörjningsstöd målades upp som obekvämt och skamfullt

Forskning visar att klientens förtroende för den professionella är avgörande för ett gynnsamt socialt arbete. Trots betydelsen av förtroende i det sociala arbetets praktik, visar undersökningar att socialtjänsten tenderar att ha ett lägre förtroende jämfört med andra samhällsaktörer. Det verkar dock existera en kunskapslucka vad gäller forskning som undersöker förtroendet för socialtjänsten i marginaliserade områden. Eftersom personer från marginaliserade områden tenderar att ha ett lägre förtroende för politiska institutioner generellt i jämförelse med majoritetsbefolkningen, är det av särskild relevans att undersöka hur förtroendet för socialtjänsten ser ut i marginaliserade områden. Följande studie syftar därmed till att undersöka förtroendet för socialtjänsten i marginaliserade områden ur lokalinvånares och socialarbetares perspektiv. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod tillämpats. Studiens datamaterial utgörs av sex intervjuer med socialarbetare och fem fokusgruppsintervjuer med lokalinvånare från Angered och Vivalla. Studiens teoretiska ramverk utgör av en postkolonial teori och begreppet ”den Andra” samt teorier om stigma och territoriell stigmatisering. Studiens resultat visar att lokalinvånare i marginaliserande område har ett bristande förtroende för socialtjänsten, vilket kommer till uttryck i form av en stor rädsla och misstro mot myndigheten. Av resultatet framkommer att lokalinvånarnas bristande förtroende för socialtjänsten kan förklaras utifrån faktorer som diskriminering och stigmatisering av personer från marginaliserade områden, bristande information om socialtjänsten, socialttjänstens bristande tillgänglighet i områdena, skam, ryktesspridning samt begränsningar i socialtjänstens verksamhet. / Research shows that the client's trust in the professional is crucial for social work. Despite the importance of trust in the practice of social work, surveys show that social services tend to have a lower level of trust compared with other societal actors. However, there seems to be a knowledge gap regarding research that examines confidence in the social services in marginalized areas. As people from marginalized areas tend to have lower confidence in political institutions compared to majority populations, it is of relevance to examine what trust in social services means and how it is expressed in marginalized areas. The following study therefore aims to examine trust in social services in marginalized areas from the perspective of local residents and social workers. A qualitative method was applied to this study to the purpose of the study and to answer the research questions. The study's data material consists of six interviews with social workers and five focus group interviews with residents from two different neighbourhoods that are considered marginalized: Angered and Vivalla. The theoretical framework of the study consists of a postcolonial theory and the concept of "the Other" as well as theories of stigma and territorial stigmatization. The results of the study show that residents in marginalized areas lack trust in social services, which is expressed in the form of fear and mistrust. The results show that the residents lack of trust in social services can be explained by factors such as discrimination and stigmatization of people from marginalized areas, lack of information about the social services, the social services' lack of accessibility in said areas, shame, rumours, and restrictions in the social services' activities.

This study is about seven women’s organizations in Belgrade, Serbia and their relations to domestic and international donors during the period 2003-2006. My main research questions focus on their choices of either domestic or international cooperation partners. How and why did the women organize themselves? What factors were essential when selecting donors? In what ways were the organizations influenced by donors? Through interviews, with organization representatives’ concepts such as gift and reciprocity, power and dependency, trust and mistrust and collective identity emerged.  These concepts were used as points of departure for developing deeper understanding of women organizations’ choice of cooperation partners. The women organizations’ basically had two alternatives for cooperation: cooperation with foreign donors which offered funds, organizational development and social networks. Alternately, cooperation with local donors, which offered the equivalent except for the organizational development. Cooperation with the foreign donor has resulted in more professional attitudes to the work that have been desired by other international donors. A result is that they can compete with other women’s organizations’ for international funding. Cooperation with local donors has led to fewer resources but more independent working practices. For these women organizations’ independence was important so they choose partners who, they felt more respected this allowing them to write articles or discuss gender in the media with little external influence. Regardless of the chosen donor the reciprocity is embedded in the relation between the donor and the receiver of aid, which in various ways is beneficial for both parties.

This study aims to examine which mechanisms affect young adults' trust in authorities, with a focus on capital composition, and specifically cultural capital (education). Through this focus on capital, the study examines the underlying factors that affect what requirements that young adults feel that they can demand of/put on authorities. The data material has been collected through six interviews with young adults aged 20–30 who are, or during the past year have been, registered at the Public Employment Service (Arbetsförmedlingen) in Stockholm, Sweden. The reference framework that formed the basis for the analysis consists of Pierre Bourdieu's capital theory and the concept of habitus, in addition to Max Weber's theories on status and accumulation of opportunities. The results of the study shows that capital composition correlates with trust level, but that the level of trust also relates to which extent an authority meets the expectations that exist around their services. Moreover, the results show that the level of trust correlates with the level of risk the young adult must take to trust authority. / Denna uppsats är en kvalitativ intervjustudie som syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar unga vuxnas tillitsnivå till myndigheter, med inriktning på kapitalsammansättning och framförallt kulturellt kapital (utbildning). Dessutom undersöker studien vilka bakomliggande faktorer som påverkar vilka krav unga vuxna upplever att de kan ställa på myndigheter, även detta med fokus på olika typer av kapital. Datamaterialet har samlats in genom sex intervjuer med unga vuxna i åldern 20–30 år som är, eller under det senaste året varit, inskrivna på Arbetsförmedlingen i Stockholms stad. Den referensram som legat till grund för analysarbetet har bestått av Pierre Bourdieus kapitalteori och begreppet habitus samt av Max Webers teorier kring status och möjlighetsansamling. Resultaten av studien visar att kapitalsammansättning korrelerar med tillitsnivå, men att nivån av tillit också har att göra med i vilken utsträckning myndigheter uppfyller de förväntningar som existerar kring deras tjänster. Dessutom visar resultatet att nivån av tillit korrelerar med hur stor risk det innebär för individen att hysa tillit till myndigheten.

Coronapandemin 2020 påverkar hela den civiliserade världen och förändrar inte bara hur vi agerar i den fysiska världen utan också hur vi agerar i cyberspace. Kritik mot telekommunikationsföretag och deras utveckling av 5G-teknik har ökat under denna pandemi på grund av en konspirationsteori som förbinder det med spridningen av coronaviruset.Denna studie av Nathalie Carlsson och Martin Hage syftar till att förstå hur medlemmar i en konspirationsinriktad facebookgrupp visar förtroende för gruppen i fråga och producerar misstro gentemot icke-medlemmar, telekommunikationsföretag samt myndigheter. Denna studie utgår från en netnografisk datainsamling och argumentationsanalys av inlägg i gruppen, i ett försök att hitta mönster som kan kopplas till uttryck och produktion av tillit samt misstro. Studiens resultat visar ett antal roller inom gruppen och aktiviteter som exempelvis mätning av strålning efterliknar grunderna för strukturerad skepticism. Den strukturerade skepticismen visar hur gruppen producerar tillit internt och dess tes samt skapar misstro mot de som gruppen anser vara ”eliten”. Gruppens argumentativa strategi består av att vara selektiv med informationskällor och att betona på personliga erfarenheter av symtom. Administratören och gruppens argument leder till handlingar med mål att främja gruppens tes samt att uttrycka tillit internt och producera misstro externt. / The pandemic of 2020 is affecting all of the civilized world and is not only changing how we act in the physical world, but also how we act in cyberspace. Criticism towards the development of 5G technology has grown during this pandemic due to a conspiracy theory connecting it to the spreading of the coronavirus. This study by Nathalie Carlsson and Martin Hage aims to understand how members in a 5G conspiracy-oriented group on Facebook produce and show trust towards its group and creating mistrust towards non-members, telecommunication companies and governing bodies. This study uses a netnographic gathering of data and argumentative analysis of posts in the aforementioned group in an attempt to find patterns that can be connected to the expressions and production of trust and mistrust. The results show how certain roles within the group as well as their content makes it applicable for structured skepticism, a theory about production of trust and mistrust. Through the administrator and their measuring methods the group is able to produce and express trust towards internally, as well as mistrust towards those who the group considers to be the “elite”. Through argumentative strategies such as usage of selective source material and personal experience of symptoms, the group creates and maintains mistrust against authorities and production of trust towards the group. The administrator, the measuring and these arguments contribute to actions with the goal of promoting the groups thesis and expressing both trust and producing mistrust while doing so.

As digitalization and technology has quickly advanced over the recent years, marketers are becoming increasingly reliant on collecting user data, and targeted advertising has therefore come to be viewed as a form of data surveillance. Due to marketers' ability to analyze online behavior and target consumers with personalized advertising, users are becoming more concerned about their online privacy. Therefore, the main purpose of this research study is to examine different perceptions, attitudes, and experiences towards online privacy, specifically towards the aspect of targeted advertisement. Furthermore, the fast-developed technological world is constantly changing people's perspectives. Hence, this paper seeks to investigate whether different generations of media users have different perceptions. The empirical material for this study was gathered through a qualitative approach and was collected through two focus group interviews conducted from a comparative angle. The findings revealed that both generations were very negative and critical of data collection and showed mistrust of digital media platforms. Furthermore, despite both generations expressing strong privacy concerns and claiming to value privacy highly, their actions demonstrated the opposite, which is consistent with the theoretical concept of privacy paradox. Moreover, the findings revealed that certain attitudes and perceptions towards online privacy differ between digital natives and digital immigrants. The most significant distinction between the generations is the substantial lack of knowledge and awareness of digital immigrants. The findings suggest that digital immigrants need to be more enlightened regarding the function of new technological aspects, such as targeted advertisements. This is required for them to be more informed, hence reducing the risk of them feeling misled, concerned, and monetized. For users to feel secure using the internet, more laws and regulations are needed. / I takt med att digitaliseringen och tekniken har utvecklats snabbt under de senaste åren, blir marknadsförare alltmer beroende av att samla in användardata, och riktad reklam har på grund av detta kommit att ses som en form av dataövervakning. På grund av marknadsförares förmåga att analysera onlinebeteende och rikta in sig på konsumenter med personlig reklam, blir användarna mer oroade över sin integritet online. Således är det huvudsakliga syftet med denna forskningsstudie att undersöka olika uppfattningar, attityder och erfarenheter av integritet på nätet, särskilt när det gäller aspekten av riktad reklam. Dessutom förändrar den snabbt utvecklade teknologiska världen ständigt människors perspektiv. Därför försöker denna artikel undersöka om olika generationer av medieanvändare har olika uppfattningar. Det empiriska materialet för denna studie samlades in genom ett kvalitativt tillvägagångssätt, och samlades in genom två fokusgruppsintervjuer genomförda in en jämförande vinkel. Resultaten avslöjade att båda generationerna var mycket negativa och kritiska till datainsamling och visade misstro mot digitala medieplattformar. Dessutom, trots att båda generationerna uttryckte stark oro över sin integritet online och hävdade att de värderade integritet högt, visade deras handlingar motsatsen. Detta går i linje med det teoretiska konceptet om integritet paradoxen. Dessutom avslöjade resultaten att vissa attityder och uppfattningar om integritet på nätet skiljer sig åt mellan digitala natives och digitala immigrants. Den viktigaste skillnaden mellan generationerna är den betydande bristen på kunskap och medvetenhet hos digitala immigrants. Resultaten tyder på att digitala immigrants behöver bli mer upplysta om funktionen av nya tekniska aspekter, såsom riktade annonser. Detta krävs för att de ska vara mer informerade, vilket minskar risken för att de känner sig vilseledda, oroliga och övervakade. För att användarna ska känna sig säkra på internet behövs fler lagar och förordningar.