Denna studie undersöker vilka webbkaraktärsdrag det är som skapar tillit respektive misstro till små E-handelssidor. Studien är inspirerad av en liknande studie som utfördes av Seckler et.al (2014) där de som resultat skapade 18 webbkaraktärsdrag som påverkar tillit och misstro hos webbsidor. Datainsamlingsmetoderna som användes för att utföra studien var en enkätundersökning och intervjuer för att få in kvalitativ och kvantitativ data. Totalt deltog 15 personer i enkätundersökningen och 5 personer i intervjuerna. Deltagarna i enkätundersökningen var kunder eller besökare hos webbsidan som studien utfördes på och intervjuerna utfördes med nya besökare. Resultatet visade på att faktorer som Externa referenser, Design och Struktur, Funktionalitet och Erfarenhet är starka bidragande faktorer som skapar tillit. Starka bidragande faktorer som minskar tilliten till webbsidor är Design och Struktur, Funktionalitet och Information. Eftersom flertalet deltagare berättade något som berör erfarenhet hos företaget kan detta vara intressant att undersöka vidare på och kan leda till skapa riktlinjer för hur små E-handelssidor kan bli mer tillitsfulla.

Syftet med denna studie är att analysera vilka egenskaper politiker som bedrev en personvalskampanj till valet 2018 valde att kommunicera ut till väljarna, genom vilka kanaler man ämnade att göra detta samt om de upplevde svårigheter att kommunicera med väljarna. Forskning visar att det finns en ökad misstro bland väljarna mot politiker och politisk reklam. Genom denna studie undersöker vi vilka kommunikationsstrategier som används för att nå väljarna under en personvalskampanj samt bidrar till forskningen kring hur personvalskampanjer bedrivs ur ett kommunikativt perspektiv.   För att undersöka detta har en semi-strukturerad kvalitativ intervjuanalys med sex politiker som bedrev en personvalskampanj 2018 genomförts. Svaren analyseras genom studiens teoretiska ramverk: Richard Braddocks kommunikationsmodell , reklamförståelse samt politisk kommunikation och med hjälp av dessa svarar vi på studiens frågeställningar. Resultatet visar att personlig kommunikation är enligt studiens respondenter det bästa sättet att nå väljare, men att sociala medier samt traditionella medier är viktiga komplement i personvalskampanjerna 2018. Det går således att påvisa att den inverkan sociala medier spåddes få av våra respondenter under valåret 2018 inte har fått det stora genomslag som förutspåtts.

AbstraktDen tidiga synen på industriarbetaren gestaltades genom grovt arbete, en tydlig hierarkisk fördelning av arbetsuppgifter och ett diktatoriskt ledarskap. Arbetare inom industrin kundedå beskrivas i termer likt ett djur och fokus låg enbart på effektivitet. Idag förväntas industriarbetaren involveras mer genom delaktighet i arbetsprocesser. Fortfarande förknippas dock de personer som arbetar inom industrin med att ha ett instrumentellt synsätt, där det huvudsakliga syftet med arbetet är att uppnå en tillfredsställande lön, utan attengagera sig mer än nödvändigt i sitt arbete. Under dessa premisser finns det begränsade möjligheter till förtroende mellan ledning och arbetare. De mål som ett företag arbetar mot kan på ett bättre sätt genomsyra verksamheten om en förtroenderelation existerar. Finns detta förtroende skapas förutsättningar för självstyrning, där arbetarna kan styra sig själva till att försöka uppnå målen som hela företaget är strävar mot. En förtroenderelation kan därmed främja att industriföretagen inom ramen för det instrumentella synsättet kan skapasjälvstyrning i arbetet. Syftet med denna studie är att undersöka hur maskinoperatörer på ett industriföretag upplever förtroende till sin ledning och hur de styr sig själva i sitt arbete. Studien är utförd med en kvalitativ metod då det har gjorts nio stycken individuella, semistrukturerade intervjuer. Respondenterna arbetar alla i en industri på en mindre ort i södra Sverige. Slutsatserna efter denna studie är att ett förtroende till ledningen existerar på det undersökta företaget, dock upplever maskinoperatörerna en brist på tillit till dem. Förtroendet grundar sig att maskinoperatörerna känner en trygghet i de övergripande systemen på företaget och att de upplever att ledningen fattar de beslut som är bäst för företaget. Genom att detta förtroende existerar uppstår även möjligheten till självstyrning dåmaskinoperatörerna känner sig trygga med att styra sig själva i arbetet i enlighet medledningens riktlinjer. Den instrumentella inställning som operatörerna har till sitt arbete tror vi motarbetar möjligheterna till att uppnå en tillitsrelation mellan ledning och arbetare, vilket vi dock inte upplever att maskinoperatörerna är intresserade av att ha. Mellan maskinoperatörerna existerar en känsla av tillit till de som följer samma normer och regler som är normala på arbetsplatsen och som även tillhör samma grupp som de själva. Inom denna grupp skapas en tillitsrelation där en närhet och ärlighet till gruppmedlemmarnaexisterar. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

<p>Childhood as a social category is under strucural redefinition. In this thesis the child and childhood are understood as socially constructed phenomenons. Focus is laid upon the construction of the concept “in the best interest of the child” wich in The UN Convention on the Rights of the Child is defined as beeing the foremost important view to take into account when decisions wich affect children are made. As the thesis shows, a concrete and universall view of the best interest of the child is lacking in practice and would in many cases be unfortunate. Hence, the definitions of the term are interpreted as contingent and as negotiated through language (referred to as discourse). The analysis deconstructs utterances in a television based discussion into analytically defined levels of discourse and social practices wich results in a idea of how the child and childhood are defined through discourse. It is revealed that the positions of children and teenagers are mainly set by adult agents and that they sometimes differ from teenagers view of themselves. One of the results of the thesis is criticism against opressing views of the child and destructive definitions of its best interest.</p>

Syfte – I denna studie undersöks sambandet mellan konsumenters kunskap och förtroendegentemot kommunikationen av miljövänliga textila produkter.Teoretiskt ramverk – För att undersöka syftet redogörs vad kunskap respektive förtroendeär. Det teoretiska ramverket stod även till grund för utformandet av metoden, och av denanledningen redogörs i detta kapitel hur kunskap respektive förtroende kan mätas.Metod – Studien grundades på en enkätundersökning där respondenternas kunskap ochförtroende för miljövänlig textil produktion prövades. Resultatet analyserades sedan medchi2-test för att statistiskt säkerställa eller förkasta samband mellan kunskapsnivå ochförtroendenivå.Resultat och analys – Resultatet visade inte något statistiskt samband mellanrespondenternas kunskaps- och förtroendenivå. Studien visade även att respondenternaskunskapsnivå var generellt sett låg, utifrån det kunskapstest som gjordes ienkätundersökningen. Respondenternas förtroendenivå gentemot textila produkter somkommuniceras med miljömärkningar var högre än för de textila produkter som kommunicerassom miljövänliga utan användning av miljömärkningar.Diskussion och slutsats – Den låga kunskapen om kommunikationen av miljövänliga textilaprodukter kan bero på att konsumenter inte blir tillräckligt exponerade med information kringämnet, men kan även bero på bristande intresse och tid hos konsumenten. Det låga förtroendetför textila produkter utan miljömärkningar kan bero på att respondenterna varit med omgreenwashing. Att förtroendet är högre för produkter som marknadsförs med miljömärkningarkan bero på att dessa organisationer har en högre auktoritet och att konsumenter litar på attcertifieringarna ser till att produkter uppfyller vissa kriterier.Fortsatt forskning – En mer omfattande studie inom samma område med ett större antalrespondenter hade varit intressant, för att undersöka om detta skulle kunna påverka chi2-testen. En annan intressant aspekt att gå djupare in på är varför kunskapen respektiveförtroende ligger på de nivåer de gör och vad företag och organisationer skulle kunna göra föratt förändra dessa. / Purpose – The aim of this paper is to examine the relationship between consumers’knowledge and trust towards the communication of environmentally friendly textile products.Theoretical Framework - To examine the purpose of this study, the terms knowledge andtrust needed clarification. The theoretical framework was also the foundation for the design ofthe method, and therefore this chapter clarifies how consumers’ knowledge and trust can bemeasured.Method – The study was based on a survey in which respondents' knowledge and trusttowards eco-friendly textile production was measured. The results were then analysed withchi2-tests to statistically ensure or reject correlations between the levels of knowledge andtrust.Results and Analysis – The result from the chi2-tests did not show any statistical correlationbetween the respondents' knowledge and trust levels. The results of the survey showed thatthe respondents' level of knowledge towards the communication of environmentally friendlytextile products was generally low. The respondents' levels of trust towards textile productscommunicated with eco-labels were higher than for those textile products that arecommunicated as environmentally friendly without the use of eco-labels.Discussion and Conclusion – The low knowledge of communication of eco-friendly textileproducts can be caused by consumers’ lack of time and interest or because consumers are notsufficiently exposed to information about the subject. The low trust in textile products withouteco-labels may be caused by greenwashing. Consumers may also have a higher trust towardseco-labels because these organizations have a higher authority and because consumers maytrust that certifications ensure that products fulfils certain criteria.Continued Research – A more extensive study in the same field with a larger number ofrespondents would be interesting to investigate, whether this might affect the chi2-tests.Another interesting aspect to study is the reasons behind the consumers’ levels of knowledgeand trust, and what companies and organisations could do to improve them.

Childhood as a social category is under strucural redefinition. In this thesis the child and childhood are understood as socially constructed phenomenons. Focus is laid upon the construction of the concept “in the best interest of the child” wich in The UN Convention on the Rights of the Child is defined as beeing the foremost important view to take into account when decisions wich affect children are made. As the thesis shows, a concrete and universall view of the best interest of the child is lacking in practice and would in many cases be unfortunate. Hence, the definitions of the term are interpreted as contingent and as negotiated through language (referred to as discourse). The analysis deconstructs utterances in a television based discussion into analytically defined levels of discourse and social practices wich results in a idea of how the child and childhood are defined through discourse. It is revealed that the positions of children and teenagers are mainly set by adult agents and that they sometimes differ from teenagers view of themselves. One of the results of the thesis is criticism against opressing views of the child and destructive definitions of its best interest.

Cloud computing innebär att datorkraft och IT-resurser i form av servrar, lagring och lokala nätverk görs tillgängliga via internet, cloud computing har ökat snabbt i användning de senaste åren. Möjligheterna med molntjänster har lett till nya utmaningar avseende tillit till molntjänster genom att öppna för helt nya förhållanden mellan leverantör och kund. I dagsläget så är tillit till molntjänsterna ett stort problem för kunder såsom mikroföretag samt små och medelstora företag. Vårt examensarbete syftar till att beskriva mikroföretags samt små och medelstora företags tillit och misstro till molntjänster, samt identifiera vilka kriterier som bidrar till detta. Resultatet visar att det är svårt att tydligt definiera tillit och misstro hos företag, då deras situationer och verksamheter skiljer sig. Tack vare vår litteraturstudie i kombination med våra intervjuer har vi skapat oss en bra bild av vilka kriterier som bidrar med tillit och misstro till molntjänster. Baserat på vårt arbete har vi sammanställt en konceptuell modell som beskriver tillit och misstro till molntjänster. / Cloud Computing means the possibility to use computer power and IT-resources through internet. The use of cloud computing have rapidly increased the last few years. The opportunities it brings has led to challenges in trust to Cloud services by enabling new form of relations between customer and suppliers. Nowadays, trust in Cloud services is a problem for customers such as microenterprises, small and medium business. Our thesis work seeks to describe microenterprises, small and medium business’s trust and distrust to Cloud services and identify which criteria contributes to this. The result shows that is hard to clearly define trust and distrust in business, as their situations and activities differ from one another. Thanks to out literature review combined with the interviews we’ve conducted, we have created a good understanding of what contributes to trust and distrust in Cloud services. Based on our thesis work, we’ve compiled a conceptual model that describes trust and distrust in Cloud services.

Current marketing discourse seems to be less and less about communicating to customers, and more and more about communicating with customers. Concurrently, traditional news companies are in a bit of a crisis where their business models are failing to compete with the growing colossus of “free” news that circulates the web. In the aftermath of all this, native advertising – an umbrella term for advertisements that look like editorial content – has emerged like a panacea. But while native advertisements might be effective where traditional advertisements are not, they also create a problematic ambiguity for the consumer – what is marketing and what is news? This thesis set off to investigate whether consumers perceive native advertisements as advertisements and how that might affect their trust towards the advertiser (company) and platform (news site). A questionnaire with a slightly experimental touch was constructed from various theoretical focal points; 207 respondents were exposed to three different types of native advertisements and then answered statements about how they perceived them on a 7-point Likert scale. The majority of the respondents considered all three of the native advertisements as sponsored content, with regard to some notable disparities between the examples. However, not all of them did; in one case, as much as 27 % stated they did not perceive the advertisement as sponsored content at all. There was also a unanimous preference towards traditional advertisements, particularly among those who felt they had a hard time distinguishing native advertisements from editorial content, and frequent occurrence of sponsored content on a news site weakened its general credibility among the respondents, as well as their trust in both advertiser and platform. This study is more exploratory than conclusive and should be interpreted as such, but from these results it seems that stakeholders should tread a lot more carefully when using native advertisements compared with traditional advertisements – particularly considering how they have become an industry norm in an almost dogmatic fashion. The consequences may not be as direct as a wound up CTR-ratio or increased advertising revenue, but trust is simply a too valuable currency to gamble with in an era filled with ‘post-truth’ and ‘fake news’. / Aktuell marknadsföringsdiskurs verkar handla mindre och mindre om att kommunicera till konsumenter, och mer och mer om att kommunicera med konsumenter. Parallellt med det har de mer traditionella nyhetsbolagen hamnat i något av en kris efter att deras affärsmodeller misslyckats med att konkurrera med den växande kolossen av ”gratis” nyheter som cirkulerar på webben. I efterdyningarna av allt detta har native advertising – ett paraplybegrepp för annonser som liknar redaktionellt innehåll – uppstått som en slags universallösning. Men medan native advertisements framstår effektiva där traditionella annonser inte gör det så uppstår även en problematisk ambiguitet för konsumenten – vad är marknadsföring och vad är nyheter? Denna uppsats tog avstamp i att undersöka om konsumenter uppfattar native advertisements som annonser och hur det påverkar deras förtroende gentemot annonsör (företag) och plattform (nyhetssida). En enkät med en något experimentell touch konstruerades utifrån olika teoretiska infallsvinklar; 207 respondenter exponerades för tre olika varianter av native advertisements, varefter de fick besvara påståenden om hur de uppfattade dem på en sjugradig Likert-skala. Majoriteten av respondenterna ansåg alla tre native advertisements vara sponsrade, med hänsyn till viss diskrepans mellan exemplen. Emellertid var det långtifrån alla som gjorde det; i ett fall var det så många som 27 % som menade att de inte uppfattade annonsen som sponsrat innehåll. Det var också en övervägande preferens gentemot traditionella annonser, särskilt bland de som tyckte det var svårare att urskilja native advertisements från redaktionellt innehåll, och en hög förekomst av sponsrade artiklar på en nyhetssida försämrade inte bara dess generella trovärdighet bland respondenterna, utan också deras förtroende för såväl annonsör som plattform. Studien är mer explorativ än fastställande och bör tolkas därefter, men utifrån dessa resultat framstår det som att alla intressenter behöver träda mycket mer varsamt när de använder sig av native advertisements istället för traditionella annonser – i synnerhet med tanke på hur de blivit en branschnorm på ett nästan dogmatiskt vis. Konsekvenserna kanske inte är lika direkta som en uppskruvad CTR-ratio eller ökade annonsintäkter, men förtroende är helt enkelt en alldeles för värdefull valuta för att gambla med i en era fylld av ’post-sanning’ och ’alternativa nyheter’.

Bakgrund: Vaccin anses vara den mest kostnadseffektiva och slagkraftiga interventionen för att undvika spridning av sjukdomar. Ca 1,5 miljoner dödsfall skulle årligen kunna undvikas om den globala vaccinationstäckningen ökade. 2019 års statistik från World Health Organization [WHO] visar dock på stagnerad eller dalande vaccinationstäckning och en ökad misstro till vaccin. Detta får WHO att klassificera ”misstro till vaccin” som ett av de tio största hoten mot global hälsa. Sjuksköterskan är den som möter upp och står närmast föräldrar i deras beslut om vaccination av deras barn. Genom korrekt, bred och evidensbaserad information ges föräldrar rätt förutsättningar för att fatta sina beslut. Syfte: Syftet var att identifiera och undersöka vilka faktorer som påverkar föräldrars beslut att inte vaccinera sina barn. Metod: Litteraturöversikt har använts som metod där elva vetenskapliga artiklar som svarade till syftet utgjorde grunden för resultatet. Artiklarna hämtades från databaserna PubMed, CINAHL och PsychInfo. Dorothea Orems egenvårdsteori står som bärande teoretisk referensram till denna litteraturöversikt. Resultat: Faktorer som påverkade föräldrars beslut att inte vaccinera sina barn var många och skiljde sig brett från varandra. De identifierade faktorerna presenterades i huvudkategorierna: ”Vaccinets verkan och biverkningar”, ”Förutsättningar”, ”Myndigheter och vårdpersonal” och ”Andra metoder-Andra faktorer”. Resultatet visade att rädsla för biverkningar, som saknade vetenskapligt stöd, var en vanligt förekommande anledning till att föräldrar valde att inte vaccinera sina barn. Men även misstro till myndigheter och vårdpersonal och bemötandet från dessa påverkade föräldrarnas beslut. Slutsats: Vaccin diskuteras mer än någonsin förut. Informationen som sprids kan ofta vara felaktig, vinklad eller utan vetenskaplig förankring. Föräldrar som ställer sig tveksamma till vaccin eller har frågor blir påverkade av information från både säkra och osäkra källor. Faktorer som ligger till grund för föräldrarnas beslut är många och varierande och måste bemötas med ett individuellt förhållningssätt. Vid kontakt med tveksamma föräldrar är det sjuksköterskans uppgift att kunna möta upp, vara öppen för och kunna besvara föräldrarnas frågor och farhågor med bred och djupgående information om vaccinets för-och nackdelar.

Allmänhetens förtroende för myndigheter har en avgörande betydelse i demokratiska samhällen, särskilt under kristider, och därför är förtroende som ämne av global relevans. Tidigare forskning visar att förtroendet för myndigheter generellt har varit lågt under tidigare pandemier, men däremot ser förtroendet för många länder ut att ha ökat under covid-19-pandemin. Essentiella hot som covid-19-pandemin gör faktorer som kan påverka allmänhetens förtroende för myndigheter extra viktiga att undersöka, men eftersom covid-19 till stora delar fortfarande är ett okänt hot är det ännu mycket forskning som saknas inom området.  Syftet med föreliggande studie är öka förståelsen för allmänhetens förtroende för myndigheter under covid-19-pandemin genom att analysera individers uppfattningar om och erfarenheter av pandemin och myndigheterna. Fokus är på människors förtroende för myndigheter i Sverige under våren 2021, samt centrala faktorer som är av betydelse för förtroendet. Studien bygger på granskning och sammanställning av internationell forskning som berör människors förtroende för myndigheter, samt vissa teoretiska perspektiv av Bo Rothstein (2003). Empirin utgörs av en webbenkätsundersökning som besvarades under april-maj 2021 av 350 respondenter mellan 18 och 87 år.  Majoriteten av respondenterna har högt eller varken högt eller lågt förtroende för myndigheterna under covid-19-pandemin. Resultaten visar bland annat att det finns samband mellan respondenternas förtroende för myndigheterna och uppfattningen om hur effektivt myndigheterna arbetar, om det är lätt eller svårt att förstå allmänna rekommendationer och restriktioner samt upplevelsen av i vilken grad andra följer rekommendationer. En del av resultaten bekräftar slutsatser som redan gjorts inom området, medan andra resultat motsäger tidigare forskning och teori.  Studien bidrar framför allt med att belysa förtroendets relevans i samhället, samtidigt som den ökar förståelsen för faktorer som har betydelse för förtroendet för myndigheter under de allvarliga och omfattande händelser som en pandemi innebär. / Trust in public institutions is of great importance in democratic societies, especially during times of crisis, and therefore the subject trust is also highly relevant globally. Previous research shows that trust in public institutions has generally been low during former pandemics. However, trust in authorities appears to have increased in many countries during the COVID-19 pandemic. Essential threats such as the COVID-19 emphasizes the importance of examining factors that may affect trust in public institutions, but since COVID-19 is still largely an unknown threat, further research is needed in the field.  The purpose of this study is to develop further understanding of trust in public institutions during the COVID-19 pandemic, through analyzing individuals’ perceptions and experiences of the pandemic and public institutions. The focus of this study lies on trust in public institutions in Sweden during the spring of 2021, and factors of significant meaning. The study is based on a summation of international research on the subject, as well as some theoretical perspectives by Bo Rothstein (2003). The empirical data was collected from an online survey answered by 350 respondents between 18 and 87 years old, during April and May 2021.  The majority of the respondents have high or neither high nor low trust in public institutions during the COVID-19 pandemic. The results conclude that there is, for instance, a connection between the respondents’ trust and their perception of how effectively the public institutions work. There is also a connection between trust and the respondents’ perception of to what extent others follow general recommendations, and if general recommendations and restrictions are easy or difficult to understand. Some of the results confirm conclusions that have already been made in the field, while other results contradict previous research and theory. The main contribution of this study is to emphasize the importance of trust in a society, as well as develop further understanding of factors that are of significant importance to trust in public institutions during the major and serious events that a pandemic entails.