I takt med digitaliseringen och att nya generationer intar arbetsmarknaden står organisationer, privata såväl som offentliga, inför nya utmaningar. De yngre generationerna har till skillnad från sina föregångare andra krav och värderingar som formar deras syn på vad en attraktiv arbetsplats är. Syftet med denna studie är därmed att undersöka hur offentliga och privata organisationer hanterar ålder, och olika åldersgruppers medievanor, i kommunikationen av deras arbetsgivarvarumärke för att framstå som attraktiva. Målet med studien är att bidra med fördjupad kunskap kring ämnet genom att undersöka detta inom ett specifikt fall i en verklig kontext av Värmland. Studien undersöker följande frågeställningar: “Hur liknar, respektive skiljer sig, privata och offentliga organisationers kommunikativa hantering av sina arbetsgivarvarumärken utifrån dess uppfattningar om digitalt infödda och digitala invandrare?”, “Vilka resonemang ligger bakom hur organisationer framställer sig som attraktiva för digitalt infödda och digitala invandrare i kommunikationen av sitt arbetsgivarvarumärke?” och “Hur resonerar organisationer kring kommunikationen av sitt arbetsgivarvarumärke i olika mediekanaler utifrån de digitalt inföddas och de digitala invandrarnas medievanor?” Det teoretiska ramverket består av arbetsgivarens imagehantering, följt av, mun till mun-marknadsföring, organisatorisk attraktionskraft, signaleringsteorin samt media generationer. I denna fallstudie har en kvalitativ forskningsmetod tillämpats där åtta semistrukturerade forskningsintervjuer har genomförts. I studien genomfördes det fyra intervjuer med representanter från kommunikationsavdelningarna inom offentliga organisationer (kommuner) och fyra intervjuer med representanter från kommunikationsavdelningarna inom inom privata organisationer (industrier). Resultatet av studien påvisade att det förekommer skillnader men även några likheter. Studien kunde identifiera att de privata och offentliga sektorerna hade liknande uppfattningar om strategival, tankesätt och förståelse kring diverse åldersaspekter men att de har kommit olika långt i att hantera detta i kommunikationen av deras arbetsgivarvarumärke. Resultatet visade även att representanterna från de båda sektorerna är medvetna om att de måste anpassa sin kommunikation, och val av mediekanaler, för att framstå som attraktiva inför personer som fötts in i den digitala världen (de digitalt infödda) och personer som fötts innan det digitala genombrottet (de digitala invandrarna). Samtidigt framkom det att de lyfter olika sorters attribut och värden för att öka deras attraktionskraft, vilket indirekt kan ses som ett tecken på att de i dagsläget fokuserar på att nå olika åldersgrupper. Även faktumet att de båda sektorerna inte använder sig av samma mediekanaler kan ses som tecken på detta. De privata organisationerna har en stor blandning av kanaler, digitala såväl som verkliga, medan de offentliga inte har kommit lika långt i användandet av sociala medier. / With the urging of digitalization and new generations in the labor market, organizations, private as well as public, are facing new challenges. Unlike their predecessors, the younger generations have different demands and values ​​that shape their view of what an attractive workplace is. The purpose of this study is therefore to investigate how public and private organizations manage age, and the media habits of different age groups, in the communication of their employer brand in order to appear attractive. The goal of the study is to contribute with in-depth knowledge of the subject by examining this within a specific case in a real context of Värmland. The study investigates the following questions: "How are private and public organizations' communicative handling of their employer brands similar, or different, based on their perceptions of digital natives and digital immigrants?", "What reasoning lies behind how organizations present themselves as attractive to digital natives and digital immigrants?" immigrants in the communication of their employer brand?” and "How do organizations reason about the communication of their employer brand in different media channels based on the media habits of digital natives and digital immigrants?" The theoretical framework consists of employer image management, followed by word of mouth marketing, organizational attractiveness, signaling theory and media generations. In this case study, a qualitative research method has been applied where eight semi-structured research interviews have been conducted. In the study, four interviews were conducted with representatives from the communication departments within public organizations (municipalities) and four interviews with representatives from the communication departments within private organizations (industries). The results of the study showed that there are differences but also some similarities. The study was able to identify that the private and public sectors had similar perceptions of strategy choices, mindsets and understanding regarding various age aspects, but that they have come a long way in managing this in the communication of their employer brand. The result also showed that the representatives from both sectors are aware that they have to adapt their communication, and choice of media channels, in order to appear attractive to people who were born into the digital world (the digital natives) and people who were born before the digital breakthrough (the digital immigrants). At the same time, it emerged that they highlight different kinds of attributes and values ​​to increase their attractiveness, which can indirectly be seen as a sign that they are currently focusing on reaching different age groups. Even the fact that the two sectors do not use the same media channels can be seen as a sign of this. The private organizations have a great mix of channels, digital as well as real, while the public ones have not come as far in the use of social media.

The rise of digital technology has transformed nearly every part of our daily lives, including the way we learn and memorize. Such transformations raise interesting questions for one of the most long-standing and demanding memorization tasks in the world: the memorization of the Islamic holy book, The Qur’an. For Muslims, The Qur’an is a timeless, sacred text, cradling within its covers many profound images, stories, and parables. Despite rigorous research in the fields of game design and memorization techniques, very little work has been done in combining these two areas of research to create a game-based memorization experience of The Quran. This thesis synthesizes game design elements with existing memorization techniques to foster a more engaging, enriching, and inspiring Qur’an memorization experience.

The main aim of this diploma thesis is to chart the trend of m-learning in Czech schools and to find out, if m-learning influences student' information behavior and how do they use mobile devices in such process. Basic theoretical concepts are defined in first chapters, for example m-learning itself, information behavior and other. Thesis as well contains chapter, where are described different definition of what digital generation is and who are its members. These definitons are the basic theoretical framework of this diploma thesis. One chapter desribes specific projects, statistics and web pages that are dealing with m-learning. Practical part consists of questionnaire evaluation. Survey results are included in the last chapter.

This surveys hypothesis is based on the notion that all citizens have the right to access information of the municipality they live in. The aim of the study is to examine how residents of Vilhelmina municipality take note of the current information, and also how they would proceed to access information in the future. In order to conceptualise the results these following theories were used: digital divide, digital immigrants, digital native, uses and gratification theory, social capital, communications strategies and two-way communication. The survey is conducted with four focus group interviews and one separate interview with a person working at the municipal office. The focus groups were divided into age categories in order to see the similarities and differences between the groups' media habits and preferences of future communications. The study material consists of the transcribed texts from the abovementioned interviews. The results of this research demonstrate that there is significant difference between age groups. According to the early theory of digital divide the gap in information between groups exists only due to the individual’s ability to access the Internet, which not match this study’s results. More current updates of the theory of digital divide declare that motivation may be a cause to the gap.  During the course of this research the issue of motivation emerged and a few of the interview participants stated motivation to find information as a key point. With the help of the participants requests communications strategies were presented for future communication based on the target groups' media choices. / Undersökningens utgångspunkt är att alla medborgare har rätt att ta del av information av kommunen de bor i. Studiens syfte var att undersöka hur invånare i Vilhelmina kommun tar del av information nu och hur de skulle vilja gå tillväga i framtiden. För att synliggöra och begripliggöra resultatet användes teorierna digital divide, digital immigrant, digital natives, uses and gratification theory, socialt kapital, inifrån- och utifrånstrategier samt tvåvägskommunikation. Undersökningen genomfördes med fyra fokusgruppsintervjuer samt en informantintervju med en insatt person från Vilhelmina kommuns kommunkontor. Fokusgrupperna var indelade i ålderskategorier för att kunna se likheter och skillnader mellan gruppernas medievanor och önskemål på framtida kommunikation. Studiens material bestod av de transkriberade texterna från de tidigare nämnda intervjuerna. Resultatet påvisade att det finns stora skillnader mellan åldersgrupperna, dock inte så stora gap som den tidiga teorin om digital divide, utan att skillnaderna mellan åldersgrupperna låg i vilka medier de använde som huvudkälla. Samt var skillnaderna mellan grupperna hur motiverade de var att sätta sig in i kommunal information. Med hjälp av deltagarnas önskemål samt kommunikationsstrategier gavs förslag på framtida kommunikation baserat på målgruppernas medieval.