Problemformulering och syfte: Typ 2-diabetes är en kronisk folksjukdom. Sedan 1980-talet har antalet drabbade individer fyrdubblats globalt. Trenden förväntas fortsätta, även i Sverige. Tidigare studier har visat att visuell kommunkation och visuella kampanjer som lyfter sjukdomen kan öka människors förståelse för sjukdomen. Syftet är att undersöka hur Apotekets kampanj ”Allt för din diabe­tes” kommunicerar visuellt för att in Problemformulering och syfte: Typ 2-diabetes är en kronisk folksjukdom. Sedan 1980-talet har antalet drabbade individer fyrdubblats globalt. Trenden förväntas fortsätta, även i Sverige. Tidigare studier har visat att visuell kommunkation och visuella kampanjer som lyfter sjukdomen kan öka människors förståelse för sjukdomen. Syftet är att undersöka hur Apotekets kampanj ”Allt för din diabe­tes” kommunicerar visuellt för att informera samhället om typ 2-diabetes.  Metod: Två metoder används. Den ena är en semistrukturerad informantin­tervju med projektledaren för Apotekets kampanj ”Allt för din diabetes” Anders Nelander. Denna användes för att få bakgrundsinformation om kampanjen. Den andra metoden är en kvalitativ visuell innehållsanalys genom retorisk analys. Retoriska analysen utfördes på två medier från kampanjen. Den ena är en an­nons på en bussbaksida och den andra är en reklamfilm.  Resultat: Resultaten från informantintervjun redogör för att kampanjen ”Allt för din diabetes” dels riktade sig till män med prediabetes, dels till personer med diagnostiserad typ 2-diabetes. I och med kampanjen så ökade försäljningen av diabetesläkemedel och antalet klick och sökningar på typ 2-diabetes ökade. Resultaten från den retoriska analysen visar på att kampanjen använder retoris­ka grepp som dispositio, etos, patos, logos och elocutio för att fånga en mottagares uppmärksamheten, väcka känslor och väcka handling. formera samhället om typ 2-diabetes.  Metod: Två metoder används. Den ena är en semistrukturerad informantin­tervju med projektledaren för Apotekets kampanj ”Allt för din diabetes” Anders Nelander. Denna användes för att få bakgrundsinformation om kampanjen. Den andra metoden är en kvalitativ visuell innehållsanalys genom retorisk analys. Retoriska analysen utfördes på två medier från kampanjen. Den ena är en an­nons på en bussbaksida och den andra är en reklamfilm.  Resultat: Resultaten från informantintervjun redogör för att kampanjen ”Allt för din diabetes” dels riktade sig till män med prediabetes, dels till personer med diagnostiserad typ 2-diabetes. I och med kampanjen så ökade försäljningen av diabetesläkemedel och antalet klick och sökningar på typ 2-diabetes ökade. Resultaten från den retoriska analysen visar på att kampanjen använder retoris­ka grepp som dispositio, etos, patos, logos och elocutio för att fånga en mottagares uppmärksamheten, väcka känslor och väcka handling. Frisk eller risk är ett hälsoföretag som riktar sig till unga vuxna (18–39 år) med målet att förebygga livsstilssjukdomar. Genom en mobilapplikation, ett frå­gekortsspel och en bordskalender erbjuder varumärket verktyg och daglig inspiration för att leva hälsosamt.  Designbesluten, såsom färgpaletten i fräscha nyanser av grönt, gult och lila, grafiska element som återspeglar och förstärker budskap om aktivitet och hälsa samt en modern logotyp, speglar varumärkets energi och livsstilsfokus. Med kärnorden som hälsa, välbefinnande och kunskap strävar Frisk eller risk efter att erbjuda välgrundade råd baserade på experters kunskap och officiella hälsokäl­lor.  Genom att göra hälsosamma val tillgängliga och inspirera unga vuxna att skapa varaktiga förändringar, vill varumärket spela en avgörande roll i att för­bättra hälsan och minska risken för livsstilssjukdomar i denna målgrupp.

This surveys hypothesis is based on the notion that all citizens have the right to access information of the municipality they live in. The aim of the study is to examine how residents of Vilhelmina municipality take note of the current information, and also how they would proceed to access information in the future. In order to conceptualise the results these following theories were used: digital divide, digital immigrants, digital native, uses and gratification theory, social capital, communications strategies and two-way communication. The survey is conducted with four focus group interviews and one separate interview with a person working at the municipal office. The focus groups were divided into age categories in order to see the similarities and differences between the groups' media habits and preferences of future communications. The study material consists of the transcribed texts from the abovementioned interviews. The results of this research demonstrate that there is significant difference between age groups. According to the early theory of digital divide the gap in information between groups exists only due to the individual’s ability to access the Internet, which not match this study’s results. More current updates of the theory of digital divide declare that motivation may be a cause to the gap.  During the course of this research the issue of motivation emerged and a few of the interview participants stated motivation to find information as a key point. With the help of the participants requests communications strategies were presented for future communication based on the target groups' media choices. / Undersökningens utgångspunkt är att alla medborgare har rätt att ta del av information av kommunen de bor i. Studiens syfte var att undersöka hur invånare i Vilhelmina kommun tar del av information nu och hur de skulle vilja gå tillväga i framtiden. För att synliggöra och begripliggöra resultatet användes teorierna digital divide, digital immigrant, digital natives, uses and gratification theory, socialt kapital, inifrån- och utifrånstrategier samt tvåvägskommunikation. Undersökningen genomfördes med fyra fokusgruppsintervjuer samt en informantintervju med en insatt person från Vilhelmina kommuns kommunkontor. Fokusgrupperna var indelade i ålderskategorier för att kunna se likheter och skillnader mellan gruppernas medievanor och önskemål på framtida kommunikation. Studiens material bestod av de transkriberade texterna från de tidigare nämnda intervjuerna. Resultatet påvisade att det finns stora skillnader mellan åldersgrupperna, dock inte så stora gap som den tidiga teorin om digital divide, utan att skillnaderna mellan åldersgrupperna låg i vilka medier de använde som huvudkälla. Samt var skillnaderna mellan grupperna hur motiverade de var att sätta sig in i kommunal information. Med hjälp av deltagarnas önskemål samt kommunikationsstrategier gavs förslag på framtida kommunikation baserat på målgruppernas medieval.