Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga och tolka hur Generation Z anser sig agera och bete sig i köpbeslutsprocessen vid inköp av kläder online. Forskningsfrågor: - Hur ser Generation Zs köpbeslutsprocess ut vid köp av kläder online? - Vilka faktorer påverkar Generation Z vid köp av kläder online? Metod: Studien baseras på en kvalitativ metod och den empiriska datan har som utgångspunkt i tre fokusgruppsdiskussioner och två semistrukturerade intervjuer. Studien har en deduktiv ansats. Teoretisk referensram: Studien baseras utifrån den klassiska modellen av köpbeslutsprocessen, samt kompletteras med faktorer som påverkar vid köp online – inflytande och sociala medier, hemsidans atmosfär, tillit, pris och risk. Slutsatser: Köpbeslutsprocessen för Generation Z liknar den klassiska processen till viss del, även om flertalet nya beteendemönster kan utläsas. Olika vägar kan tas i köpprocessen och beteendet i de olika stegen ser annorlunda ut jämfört med tidigare generationer – alla stegen sker mer eller mindre online.

<p>The aim of my study is to look at two specific schools and their work with Internet in the classroom and compare their work to what experts say about how you should educate. The study focuses on how teachers guide the students to be critical to the information they encounter on the internet. What do the experts say? How should the teachers work with Internet in the classroom? What do the teachers say about their work with Internet? What do the teachers say regarding children and the Internet?  To answer these questions I have interviewed two teachers from different schools, which had classes with children 6 to 8 years old. The schools are very different from each other concerning investment on Internet devices in the classroom. I have also interviewed two experts on the subject who are working for organisations concerned with children’s use of the Internet.</p><p>I have related my findings to older research, Marc Prensky’s terms Digital Natives and Digital Immigrant are frequently used in the study. I found that the work with and understanding of Internet depended on what generation the teacher belonged to. Older teachers are Digital Immigrants while the younger teachers are Digital Natives who have been brought up with digital media. According to Prensky and other experts it’s important that teachers learn to communicate in the style of their students, and give Internet a place in the classroom. Children are spending much time on the Internet and it’s important, according to the experts, to guide the children and learn them to be critical to the information they come across.</p>

The aim of my study is to look at two specific schools and their work with Internet in the classroom and compare their work to what experts say about how you should educate. The study focuses on how teachers guide the students to be critical to the information they encounter on the internet. What do the experts say? How should the teachers work with Internet in the classroom? What do the teachers say about their work with Internet? What do the teachers say regarding children and the Internet?  To answer these questions I have interviewed two teachers from different schools, which had classes with children 6 to 8 years old. The schools are very different from each other concerning investment on Internet devices in the classroom. I have also interviewed two experts on the subject who are working for organisations concerned with children’s use of the Internet. I have related my findings to older research, Marc Prensky’s terms Digital Natives and Digital Immigrant are frequently used in the study. I found that the work with and understanding of Internet depended on what generation the teacher belonged to. Older teachers are Digital Immigrants while the younger teachers are Digital Natives who have been brought up with digital media. According to Prensky and other experts it’s important that teachers learn to communicate in the style of their students, and give Internet a place in the classroom. Children are spending much time on the Internet and it’s important, according to the experts, to guide the children and learn them to be critical to the information they come across.

Samhället ändras och så gör de arenor där barnens sociala liv äger rum. Istället för att träffas hemma, träffas de nu över nätet. Samtidigt sjunker internetanvändarnas ålder allt mer och nästan varje elev har en egen mobiltelefon. Därför vill denna studie undersöka fritidslärares förståelse för och arbete med nätmobbning och det är eleverna i de yngre åldrarna, på lågstadiet, som fokuseras. För att få reda på förekomsten, hur det förebyggande arbetet utformas samt om fritidslärarna anser att nätmobbning egentligen är ett problem för fritidshemmet, har åtta intervjuer genomförts. Resultatet är ganska nedslående, inte många fritidshem arbetar aktivt med nätmobbning och de som gör det har oftast nyligen börjat. På det sätt arbetet ändå utförs, eller på det vis som de skulle kunna tänka sig att arbeta med det, är via diskussioner om exempelvis nätetikett, sociala mediers uppbyggnad och olämpliga ord. Dilemmat ligger i om skolan har något ansvar för det som händer hemma eller om allt ansvar enbart ligger på vårdnadshavarna.

Digitaliseringen av samhället de senaste årtiondena har på många sätt förändrat studie- och yrkesvägledarnas arbetssätt vilket har medfört nya möjligheter och utmaningar. Den på- gående Coronapandemin har påskyndat den digitala transformationen eftersom studie- och yrkesvägledning tvingats drivas på distans. Därmed har vägledarnas kompetens inom in- formation och kommunikationsteknik, IKT, kommit att aktualiserats. Denna studie under- söker studie- och yrkesvägledares upplevelse och förutsättningar. Baserat på intervjuer med studie- och yrkesvägledare och klienter kan det i studien urskönjas att det finns brist på kompetens hos vägledare att arbeta med integrerade kreativa program vid olika videosamtal eller andra nätbaserade samtalsapplikationer. I studien har det framkommit att de intervju- ade studie- och yrkesvägledarna saknar den kompetens som krävs för att uppfylla klienter och myndigheternas förväntningar. Man kan därmed se att det krävs adekvat utbildning för så väl befintliga som kommande studie- och yrkesvägledare för att öka den digitala kompe- tensen så den tangerar med den digitala utvecklingen i samhället.

I takt med digitaliseringen och att nya generationer intar arbetsmarknaden står organisationer, privata såväl som offentliga, inför nya utmaningar. De yngre generationerna har till skillnad från sina föregångare andra krav och värderingar som formar deras syn på vad en attraktiv arbetsplats är. Syftet med denna studie är därmed att undersöka hur offentliga och privata organisationer hanterar ålder, och olika åldersgruppers medievanor, i kommunikationen av deras arbetsgivarvarumärke för att framstå som attraktiva. Målet med studien är att bidra med fördjupad kunskap kring ämnet genom att undersöka detta inom ett specifikt fall i en verklig kontext av Värmland. Studien undersöker följande frågeställningar: “Hur liknar, respektive skiljer sig, privata och offentliga organisationers kommunikativa hantering av sina arbetsgivarvarumärken utifrån dess uppfattningar om digitalt infödda och digitala invandrare?”, “Vilka resonemang ligger bakom hur organisationer framställer sig som attraktiva för digitalt infödda och digitala invandrare i kommunikationen av sitt arbetsgivarvarumärke?” och “Hur resonerar organisationer kring kommunikationen av sitt arbetsgivarvarumärke i olika mediekanaler utifrån de digitalt inföddas och de digitala invandrarnas medievanor?” Det teoretiska ramverket består av arbetsgivarens imagehantering, följt av, mun till mun-marknadsföring, organisatorisk attraktionskraft, signaleringsteorin samt media generationer. I denna fallstudie har en kvalitativ forskningsmetod tillämpats där åtta semistrukturerade forskningsintervjuer har genomförts. I studien genomfördes det fyra intervjuer med representanter från kommunikationsavdelningarna inom offentliga organisationer (kommuner) och fyra intervjuer med representanter från kommunikationsavdelningarna inom inom privata organisationer (industrier). Resultatet av studien påvisade att det förekommer skillnader men även några likheter. Studien kunde identifiera att de privata och offentliga sektorerna hade liknande uppfattningar om strategival, tankesätt och förståelse kring diverse åldersaspekter men att de har kommit olika långt i att hantera detta i kommunikationen av deras arbetsgivarvarumärke. Resultatet visade även att representanterna från de båda sektorerna är medvetna om att de måste anpassa sin kommunikation, och val av mediekanaler, för att framstå som attraktiva inför personer som fötts in i den digitala världen (de digitalt infödda) och personer som fötts innan det digitala genombrottet (de digitala invandrarna). Samtidigt framkom det att de lyfter olika sorters attribut och värden för att öka deras attraktionskraft, vilket indirekt kan ses som ett tecken på att de i dagsläget fokuserar på att nå olika åldersgrupper. Även faktumet att de båda sektorerna inte använder sig av samma mediekanaler kan ses som tecken på detta. De privata organisationerna har en stor blandning av kanaler, digitala såväl som verkliga, medan de offentliga inte har kommit lika långt i användandet av sociala medier. / With the urging of digitalization and new generations in the labor market, organizations, private as well as public, are facing new challenges. Unlike their predecessors, the younger generations have different demands and values ​​that shape their view of what an attractive workplace is. The purpose of this study is therefore to investigate how public and private organizations manage age, and the media habits of different age groups, in the communication of their employer brand in order to appear attractive. The goal of the study is to contribute with in-depth knowledge of the subject by examining this within a specific case in a real context of Värmland. The study investigates the following questions: "How are private and public organizations' communicative handling of their employer brands similar, or different, based on their perceptions of digital natives and digital immigrants?", "What reasoning lies behind how organizations present themselves as attractive to digital natives and digital immigrants?" immigrants in the communication of their employer brand?” and "How do organizations reason about the communication of their employer brand in different media channels based on the media habits of digital natives and digital immigrants?" The theoretical framework consists of employer image management, followed by word of mouth marketing, organizational attractiveness, signaling theory and media generations. In this case study, a qualitative research method has been applied where eight semi-structured research interviews have been conducted. In the study, four interviews were conducted with representatives from the communication departments within public organizations (municipalities) and four interviews with representatives from the communication departments within private organizations (industries). The results of the study showed that there are differences but also some similarities. The study was able to identify that the private and public sectors had similar perceptions of strategy choices, mindsets and understanding regarding various age aspects, but that they have come a long way in managing this in the communication of their employer brand. The result also showed that the representatives from both sectors are aware that they have to adapt their communication, and choice of media channels, in order to appear attractive to people who were born into the digital world (the digital natives) and people who were born before the digital breakthrough (the digital immigrants). At the same time, it emerged that they highlight different kinds of attributes and values ​​to increase their attractiveness, which can indirectly be seen as a sign that they are currently focusing on reaching different age groups. Even the fact that the two sectors do not use the same media channels can be seen as a sign of this. The private organizations have a great mix of channels, digital as well as real, while the public ones have not come as far in the use of social media.