Many reports in recent years are suggesting that young people should be involved in the development of the digital society. The Swedish government's Digidel campaign launched in 2011 involved adolescents to train elderly people. This thesis builds on the campaign with its major aim being to investigate how young people think about digital society and their own knowledge and skills to promote digital inclusion. The research questions were set to examine how adolescents look upon the competencies needed in today's digital society, what specific skills and capital the adolescents suggest that they have which can promote digital inclusion and how projects in this direction are perceived by the participants. The theoretical framework is based on theories about social capital. It encompasses Bourdieu's theories about symbolic capital and people's habitus, Putnam's theories about social capital and the power of the organization and Gidden's vision about how people are organizing themselves in the modern world. By interviewing four adolescents who worked as IT-guides for the elderly we get a picture of the skills and capital the adolescents consider themselves to possess that helped them to increase digital inclusion. The results show that it is not merely digital skills that the adolescents deem important to increase digital inclusion. In many ways their social abilities and the mutual learning laid a foundation for the elders to visit, and revisit, the IT-guides and enhanced the elders' curiosity about computers and the internet.

This essay is investigating what type of sources we trust, depending on how the information in these sources is created and provided. To exemplify, the sources Wikipedia and Nationalencyklopedin (the Swedish National Encyclopedia) were used, each one representing different approaches. The first is a representation of the collective intelligence, where anyone can contribute with their knowledge to the public – freedom under responsibility. The latter represents peer-reviewed knowledge, desirable enough to have people paying for it– true and unaffected.Based on theories of source criticism, collective intelligence, expertise and the different generations of digital natives and digital immigrants, two focus groups were conducted and analysed. A group of upper secondary school students and a group of retirees were presented with encoded texts from both encyclopedias, which they analysed critically from their opinion on reliability and objectivity. Their reasoning shows a well demonstrated awareness of the need of a critical reasoning and information literacy when dealing with different sources. But the question remained, particularly in regards to the students, if they do after all practice these skills in their information retrieval. / Program: Bibliotekarie

Experter hävdar att smartphones blir allt vanligare i högre utbildning (högskole- och universitetsnivå) vilket gör undervisningen mer flexibel och tillgänglig för studenter. En smartphone fungerar som en handdator och du kan använda den för att läsa e-post, surfa på Internet, logga in på sociala nätverk som Facebook och Twitter, läsa nyheter, spela spel, lösa korsord, foto- grafera och spela in videor och mycket mer. Syftet med denna studie var att undersöka skillnader i attityder mellan studenter och lä- rare samt män och kvinnor om användningen av smartphones i högre utbildning. Detta gjor- des med ett kvantitativt angreppsätt där datainsamlingen gjordes med hjälp av en webbaserad enkätundersökning. När det gäller studenter och lärare, har vi utgått från Prensky’s (2001) teori om digitala infödingar och digitala immigranter. I denna mening, ville vi ta reda på om det fanns signifikanta skillnader mellan dem som är födda 1980 eller senare och de som är födda före 1980. Resultaten visar att studenterna har en mer positiv attityd till användningen av smartphones i högre utbildning jämfört med lärare. Den visar också att kvinnor har en mer positiv inställning till användningen av smartphones i högre utbildning jämfört med män. / Experts argue that smartphones will become increasingly common in higher education (University Level), thereby making teaching more flexible and accessible to students. A smartphone works like a PDA and you can use it to read email, surf the Internet, log on to social networks such as Facebook and Twitter, read news, play games, solve crossword puzzles, shoot and record videos, and more. The aim of this thesis was to examine the differences in attitudes between students and teachers as well as men and women on the use of smartphones in higher education. As for students and teachers, Prensky's (2001) theory of digital natives and digital immigrants was used. In this sense, we wanted to find out if there were significant differences between those who were born in 1980 or later and those who were born before 1980. The results reveal that students have a more positive attitude towards the use of smartphones in higher education compared to teachers. They also show that women have a more positive attitude towards the use of smartphones in higher education compared to men.

Abstract Title: The old generation and the New World - A qualitative content analysis of media usage of the older generation Keywords:Digital natives, digital immigrants, diffusion of innovation, content analysis This study has its focus on how the older generation looks at today's media society and the use of today's media. Through a method of qualitative content analysis based on questionnaires, the aim is to examine what the older generation thinks about today's media, how they use them, and whether there are differences in groups according to age and previous work. The study selected theories bases on Marc Prenskys idea of ​​digital natives, digital immigrants and Everett M Rogers book on "Diffusion of Innovation". These theories take up the difference on digital natives and digital immigrants and the spread of new technological ideas takes place through communication over different channels in time among causes people in a social system. The result of the study shows that many older people are good at making use of today's media, but also that many may feel alienation of today's media society. Development has proceeded rapidly in recent years and for the older generation it's sometimes hard to keep up. The conclusion of the study is that the older generation may need more help to discover how today's media can facilitate everyday life and enrich it with more communication despite the fact that it takes place through a screen.

Being defined as the first Digital Natives, Generation Y is often subjected by expanding practices and amounts of observation and exploitation of their social media profiles by companies because of their behavioral characteristics such as a higher dependence on technology and using social networking sites to create a sense of belonging. This paper aims to investigate whether Generation Y is concerned that their use of social media is being exploited for profit by large companies and if this practice has behavioral effects on Generation Y. As an appropriate methodology to investigate the research questions, this study is based on an online survey as well as personal semi-structured interviews to enquire about the behavior and attitude of members of Generation Y regarding the exploitation of their social media profiles. Due to the research findings, it can be implied that most of Generation Y is concerned that companies exploit their social networking profiles for profit. Thus, the first research question can be affirmed. The second research question about the behavioral effects of RQ1 can also be affirmed but the extend of behavioral effects is depending on the type of user and their attitude towards data protection on social networking sites. Some users seem to accept the risk of data exploitation as the cost of convenience to stay in contact with their friends and to get entertained. Therefore, the more a Millennials is concerned about his or her online data, the more likely the person will actively protect it and vice versa. / Definierade som de första digitala infödingarna, används Generation Y ofta för att utöka praxis, för mängder observationer samt utnyttjande av deras sociala medie profiler av företag på grund av deras beteendemässiga egenskaper, såsom ett högre beroende av teknik och användning av sociala nätverkssajter för att skapa mening och tillhörighet. Det här dokumentet syftar till att undersöka om Generation Y är oroade över att deras användning av sociala medier utnyttjas för vinstdrivande syften av de stora företagens och om denna praxis har beteendeeffekter på Generation Y. Som en lämplig metod för att undersöka forskningsfrågorna är denna studie baserad på en online-undersökning samt personliga halvstrukturerade intervjuer för att fråga om beteende och attityd hos medlemmarna i Generation Y angående utnyttjandet av deras sociala medier. Baserat på forskningsresultaten kan det antas att de flesta inom Generation Y är oroade för att företagen utnyttjar sina sociala nätverksprofiler för vinst. Således kan den första forskningsfrågan bekräftas. Den andra frågan om beteendemässiga effekter av RQ1 kan också bekräftas, men utsträckningen av beteendeeffekter beror på vilken typ av användare och deras inställning till dataskydd på sociala nätverk. Vissa användare verkar acceptera risken för datautnyttjande som en kostnad för bekvämligheten att hålla kontakten med sina vänner samt att bli underhållen. Därför, ju mer en ”Millennial” är oroad över hans eller hennes online data, desto mer sannolikt kommer personen även att skydda den aktivt och vice versa.

Med bakgrund i de senaste årens digitalisering av skolan och EU-kommissionens formulering av digital kompetens som en av åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande är studiens syfte att undersöka och jämföra hur lärare och elever på en skola på gymnasienivå ser på elevernas digitala kompetens. Detta görs utifrån tre frågeställningar som rör elevernas syn på sin digitala kompetens, lärarnas syn på elevernas digitala kompetens samt huruvida det finns någon diskrepans mellan dessa båda. Den metod som används är kvalitativa intervjuer, och studiens resultat bygger på totalt sju intervjuer. Av dessa är fyra intervjuer med elever från samma klass och tre med lärare från samma skola.Resultatet analyseras utifrån Macken-Horariks modell om kunskap och litteracitet och delas in i tre kategorier som ligger till grund för diskussionen. I denna lyfts utöver Macken-Horariks modell också EU-kommissionens definition av digital kompetens och begreppsparet digital inföding och digital immigrant in som teoretiska utgångspunkter.Eleverna uttrycker generellt att de tycker att deras digitala kompetens är självklar och god. Deras uttalanden kan förstås som att de ser på sig själva som digitala infödingar, och därmed ser sig datoranvändning som naturlig och självklar. Samtidigt ser de inte användningen som helt oproblematisk: dels går mycket tid åt till datoranvändning och dels erbjuder datorn distraktioner vilket några elever upplever som ett problem. Att reflektera kring och hantera dessa problem kan dock också ses som en del av den digitala kompetensen.Även en av lärarna menar att elevernas digitala kompetens är god, medan de övriga menar att den innehåller luckor. Både denna diskrepans den som finns mellan två av lärarnas och elevernas syn på elevernas digitala kompetens, kan förstås genom att man delar in digital kompetens i tre kunskapsdomäner enligt Macken-Horariks modell: den vardagliga, den specialiserade och den reflexiva. Emedan eleverna besitter en vardaglig digital kompetens, som de menar är god och tillräcklig, ser två av lärarna luckor i den specialiserade datoranvändningen för deras respektive ämnen. Den lärare som inte upplever några luckor är den lärare vars lektioner innehåller uttrycklig undervisning i sitt ämnes specialiserade digitala kompetens.