Uppsatsen är en kvalitativ analys av fyra lärares, som undervisar i religionskunskap på gymnasiet, uppfattningar och åsikter av att undervisa med digitala medier och verktyg i undervisningen. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka digitala medier och verktyg som används av fyra gymnasielärare, som arbetar på två olika skolor i samma kommun, i deras undervisning i religionskunskap. Uppsatsen ska ge svar på vilket sätt som de digitala verktygen används i lärarnas undervisning. Även hur deras uppfattning är om digitala medier och verktyg i undervisningen samt hur de anser att det mottas av eleverna. Frågeställningarna som besvaras i uppsatsen är; ”Vilka digitala medier och digitala verktyg använder sig fyra gymnasielärare, på två olika skolor, av i skolan och i undervisningen i religionskunskap?”, ”På vilket sätt använder sig gymnasielärarna av digitala medier och digitala verktyg i undervisningen i religionskunskap?” samt ” Vilken uppfattning har gymnasielärarna om användningen av digitala verktyg i undervisningen i religionskunskap, samt hur de upplever att eleverna har för uppfattning om digitala verktyg i undervisningen?” Metoden som används är kvalitativa intervjuer. Empirin analyseras med hjälp av Frida Monséns undervisningsmodell samt Karin Nygårds tre kompetensområdena inom digital kompetens. Resultatet är att lärarna använder sig av digitala medier och verktyg i sin undervisningen men vilka de använder skiljer sig mellan lärare och mellan skolorna. De använder sig av bla. av Digilär, MTM, UR, SLI, olika presentationsverktyg, digitala quiz och prov m.m. Ett annat resultat är att uppfattningen om digitala medier och verktyg i undervisningen är generellt väldigt positiv. Lärarna anser att det är smidigare än tidigare att genom digitala medier att få fram information, lekitonsplaneringar och tillgången till t.ex. filmer.