Sedan början på 2000-talet har det skett en förvandling i detaljhandelslandskapet. Flera företag har valt att övergå från fysisk butik till att istället bedriva e-handel. I samband med smartphonens ökade användning har detaljhandelslandskapet förändrats ytterligare, där tekniken möjliggjort ett nytt sätt för konsumenter att förhålla sig till shopping. Smartphonen har alltså blivit ett verktyg som tillämpas i konsumenters vardag och tillkommer i flera shoppingrelaterade syften. Tidigare forskning kring mobilshopping kan delas in i två fält; forskning som fokuserar på acceptans, motiv och incitament, och sedan forskning som fokuserar på praktiker och handlingar. Med tanke på att det sistnämnda fältet är så pass outforskat, har denna studie antagit ett praktikteoretiskt perspektiv för att på ett djupare plan kunna analysera hur mobilshopping fungerar i praktiken. Syfte Syftet med vår studie är att få en bredare insikt i hur mobilshopping fungerar i praktiken genom att analysera hur konsumenter använder sin smartphone på olika sätt för att shoppa. Detta genom att anta en praktikteoretisk ansats för att analysera fenomenet mobilshopping. Metod Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod där 15 semistrukturerade intervjuer ligger till grund för datainsamlingen. Ytterligare har studien antagit ett praktikteoretiskt perspektiv, där sekundärdata samlats in kring praktikteori som fenomen, både praktikteori kopplat till konsumtion samt praktikteori kopplat till mobilshopping. Uppsatsen utgår således från ett urval som baseras på livssituationen hos de olika deltagarna för att på så sätt kunna se hur dessa skiljer sig åt i deras mobilshopping. Slutsats Uppsatsen visar att en praktik kan se olika ut beroende på vem som utför den då individer är unika i sitt sätt att utföra praktiken. Trots vetskapen kring detta fann vi att det finns vissa likheter mellan vissa grupper med olika livssituation, då vissa hade liknande bakomliggande meningar, brukade samma material och hade jämlik kompetensnivå i sin mobilshopping. Det resulterade i tre olika sätt att utföra mobilshopping på bland våra fem grupper, det vill säga ett målinriktat, strategiskt och vanemässigt sätt. Slutligen kan resultatet i vår studie framöver bidra till en ökad förståelse för mobilshopping som praktik. Studien ger inte bara ökad förståelse inom fältet konsumentbeteende, utan även för detaljhandlare. / Since the beginning of the 2000s, there has been a transformation in the retail landscape. Several companies have chosen to switch from a physical store to e-commerce. As the usability of the smartphone is increasing, the retail landscape is also under development, whereas technology has made it possible for a new way for consumers to pursue their shopping. Therefore, smartphones have become a tool in consumers' everyday lives and are used for several shopping-related purposes. Previous research on mobile shopping can be divided into two fields; research that focuses on acceptance, motives and incentives, and research that focuses on practices and actions. Given that the latter field is rather unexplored, this study has adopted a practice-theoretical perspective in order to be able to analyze on a deeper level how mobile shopping works in practice. Purpose The purpose of this thesis is to gain a broader insight into how mobile shopping works in practice by analyzing how consumers use their smartphone in different ways to shop. This is done by adopting a practical theoretical approach to analyzing the phenomenon of mobile shopping. Method The thesis is based on a qualitative research method where 15 semi-structured interviews form the basis of our data collection. Furthermore, the study has also inducted a practice theory perspective, where secondary data is collected on practice theory as a phenomenon, practice theory linked to consumption and finally practice theory in relation to mobile shopping. The essay is thus based on a selection based on the life circumstances of the various participants and how they differ in their mobile shopping. Conclusion The thesis shows that mobile shopping as a practice can look different depending on who performs it, as individuals are unique in their way of performing the practice. Nevertheless, we found that there are certain similarities between certain groups with different life circumstances. Each group had similar underlying meanings, used the same material and had equal levels of competence in their mobile shopping practices. This resulted in three different ways of performing mobile shopping among our five groups, i.e, goal-oriented, strategic and habitual way. To sum up, the results of our study in the future can contribute to an increased understanding of mobile shopping as a practice. As well as provides increased understanding in the field of consumer behavior and thereby contribute with a clearer approach for retailers. This thesis is written in Swedish.

Den här studien fokuserar på vilken påverkan tillgänglighet, bekvämlighet och tid har på konsumenters köpintention vid köp av skönhetsprodukter via q-commerce. Undersökningen baseras på teorier utifrån konsumentbeteende, köpintention och konsumentens köpprocess som har föranlett utvecklingen av q-commerce. Tillsammans med tidigare forskning gällande digitalutveckling, mobilshopping och leveransservice presenteras teorier för att skapa en förståelseför vad som påverkar konsumenter till köp via q-commerce. Studien genomfördes med hjälp aven webbaserad enkätundersökning via sociala medier samt ett allmänt anslag via en lärplattform i Högskolan i Borås. Det som framgår av studiens resultat är att samtliga hypoteser kan accepteras gällande att ju högre konsumenter värdesätter tillgänglighet, bekvämlighet och snabb leveranstid, desto större är sannolikheten att de väljer att genomföra köp av skönhetsprodukter via q-commerce. Det kan förklaras av att respondenterna värdesätter en lättillgänglig, bekväm och snabb köpprocess, vilket har påverkat utvecklingen av q-commerce samtidigt som skönhetsprodukter anses vara en produktkategori som är efterfrågad i kontext till q-commerce. Resultatet som presenteras i den här studien går inte att generalisera till en större population. Dock ger resultatet en indikation på ett konsumentbeteende som fördelaktigt kan ligga till grund för framtida forskning gällande utvecklingen av q-commerce inom skönhetsbranschen men även för applicering på andra branscher med liknande attribut. Då qcommerce är ett nytt forskningsområde finns det relativt lite forskning om ämnet, vilket gör att framtida forskning bör ta hänsyn till en större population samt kontrollera konsumenters faktiska beteende. Vidare bör framtida studier förslagsvis använda sig av andratillvägagångssätt genom att granska utifrån ett företagsperspektiv samt bredda avgränsningen och inte bara fokusera på köp av skönhetsprodukter. / The focus of this study is if availability, convenience and time have an impact on consumers’ purchase intentions when purchasing beauty products through q-commerce. The survey is based on theories that describe consumer behavior, purchase intention and the consumer's buying process that have influenced the development of q-commerce. Together with previous research regarding digital development, mobile shopping and delivery service, theories are presented to create an understanding of what influences consumers to buy through q-commerce. The study was conducted with a web-based survey through social media and the platform of University of Borås. The results of the study emerge that all hypotheses can be accepted regarding the fact that the more customers value availability, convenience and fast delivery, the greater the probability that they choose to make purchases of beauty products through q-commerce. This can be explained by the fact that the respondents value a buying process that is accessible, convenient and fast which has affected the development of q-commerce and that beauty products are considered a product category that is in demand in the context of q-commerce. The results that are presented in this study cannot be generalized to a larger population due to the sampling method that has been used. However, the results give an indication of consumer behavior that can advantageously be used in the beauty industry for future research regarding the development of q-commerce, but also in other similar industries. Since q-commerce is a new research area, there is minimal existing research on the subject, which means that future research should take a larger population into account and control consumers' actual behavior. Furthermore, future studies should suggest using other approaches by examining from a company perspective and broadening the boundaries and not just focusing on the purchase of beauty products.