<p>Avsikten med uppsatsen är att ta reda på om det skapats ett nytt radiolyssnarmönster i och med att Sveriges Radios (SR) erbjuder tjänsten on demandradio, det vill säga möjlighet att lyssna på radioprogram som redan har sänts på vanlig radio eller webbradio. </p><p>John Fiske Kommunikations teorier har använts samt Walter Benjamin teorier som behandlar förändringar som sker vid reproduktion. Historiska teorier av Marshall McLuhan och Tony Schwartz har även använts.</p><p>Författarnas metod består av tre delar där en jämförelse genomförts mellan olika sekundära data från SR, Radioundersökningar AB (RUAB), Nordiskt informationscenter för medie- och kommunikationsforskning (Nordicom), British Broadcasting Corporation (BBC) samt Radio Joint Audience Research Limited (RAJAR). Därefter har insamling av kvantitativa data gjorts via enkät som publicerats på SR:s hemsida samt via utskick till en referensgrupp. Författarna har gjort längre telefonintervjuer om cirka 35-45 minuter vilka spelats in och delvis transkriberats för att få in data med mer kvalitativ tyngd. </p><p>Resultaten från enkäterna och intervjuerna pekar på att det finns ett nytt aktivt sätt att lyssna på radio i och med att man använder sig av on demandradiotjänsten. Man lyssnar när man har tid, man lyssnar när man missat något och man lyssnar när man vill höra ett program ännu en gång. </p><p>Det är svårt att se ifall tiden för lyssnandet har ändrats, men tidpunkten för att lyssna på program som kräver mer uppmärksamhet verkar enligt telefonintervjuerna ha förflyttats till kvällstid när det för lyssnaren finns en ledig ”lucka” i tiden att lyssna på on demandradio.</p><p>De siffror och speciellt den ökning i dessa siffror som BBC presenterar när det gäller on demandradiolyssnare visar på att denna ökning sannolikt kommer att ske även här i Sverige när folk upptäcker tjänsten.</p> / <p>The aim of the thesis is to study if new radio listening patterns have been created since Swedish public radio Sveriges Radio (SR) began offering radio repeats on demand via its website.</p><p>Communication theories written by John Fiske have been used and theories by Walter Benjamin concerning how things change when reproduced. Marshall McLuhan and Tony Schwartz historic theories have also been utilized.</p><p>The method used has been divided into three sections, where a comparison has been made between various secondary data from SR, Radioundersökningar AB (RUAB), the Nordic Information Center for Media and Communication Research (NORDICOM), the British Broadcasting Corporation (BBC) and Radio Joint Audience Research Limited (RAJAR). Quantitative data was collected via a questionnaire that was published on the SR website and through emailing the questionnaire to a reference group. The authors have carried out 35-45 minute telephone interviews which were recorded and partly transcribed to collect more qualitative data.</p><p>Results from the questionnaires and interviews suggest that listeners to on demand radio services use a new, more active way of listening to the radio. People listen to on demand radio when they have time, listen when they have missed something in a programme, or choose to listen to a programme again.</p><p>It is however difficult to see if the time for listening has changed, but the time for listening to radio programmes that require more concentration seems to have moved to evenings, and when listeners have an available “window” for concentrated on demand radio listening. It is nevertheless clear from the BBC figures and the growth in on demand radio listening at the BBC that this growth is also likely to take place in Sweden once the public becomes more aware of the availability of this service.</p>

Syfte: I ett snabbt föränderligt och konkurrensutsatt företagsklimat är det viktigt att prestera på topp för att göra karriär och klättra snabbt inom en organisation. Ett område där forskningen kommit lång vad gäller prestation på topp är inom elitidrotten, där idrottarna behöver kunna prestera på begäran och klara av att hantera press och stress för att lyckas med detta. Viktiga faktorer för att klara av det är de s.k. sekundära kompetenserna, mentala kompetenser och förmågor som kan underlätta prestation. Syftet med denna studie är att belysa hur individer kan nå framgång i sin yrkesutövning genom att arbeta med att förbättra sekundära kompetenser och utveckla sin verktygslåda för prestation med hjälp av lärdomar från individuella idrottare och därigenom utvecklas till att bli företagsatleter.   Metod: Ämnet har studerats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv och aktörssynsättet varit det grundläggande synsättet. Studien har en abduktiv ansats och ämnet har studerats med hjälp av en fallstudie. Arbetet inleds med en teoretisk överblick, följt av en empirisk undersökning. Denna fallstudie har haft en kvalitativ ansats och intervjuer har genomförts med tio respondenter från idrottsvärlden. Det material som tagits fram i den empiriska undersökningen har transkriberats och sedan analyserats tillsammans med tidigare forskning för att skapa en så tydlig bild som möjligt över området.   Resultat &amp; slutsats: Genom studien har en ökad förståelse för vilka faktorer som är viktiga för en företagsatlet nåtts. Dessa kompetenser, och teknik för användning av kompetenserna har utvecklats med utgångspunkt i hur elitidrottare arbetar med dessa.   Förslag till vidare forskning: I denna studie berördes endast ett fall och en typ av idrottare. I vidare forskning behöver flera olika fall och flera olika typer av idrottare studeras, för att till fullo utveckla ämnesområdet.   Uppsatsens bidrag: Studien visar på ett antal kompetenser och färdigheter som kan användas av företagsatleter för att nå större framgång och prestera bättre på arbetet, samt hur dessa ska användas. Dessa kompetenser har samlats i en verktygslåda för prestation i slutet av arbetet.   Nyckelord: Företagsatlet, sekundära kompetenser, maximal prestation, elitidrott, prestera på begäran. / Aim: In an ever changing and more competitive business climate, it is important to perform on maximal level to get ahead and climb to the top of the organization. The research on how to get to the top has come very far in the area of elite sports, the athletes have to perform at maximum levels and handle pressure well to win the medals. Important factors to be able to do this are the so-called secondary competencies, mental competencies that will make performing easier. The aim of this paper is to show how individuals can improve their work by learning from athletes in individual sports and how they, at the workplace, can work with development and improvement of the secondary competencies and thereby become corporate athletes.   Method: The subject has been studied from a hermeneutic perspective, where the operator approach has been the basic view. This study has an abductive attempt and the subject has been studied by a case study. A theoretical framework of the topic, followed by empirical research, starts the paper.  The case study had a qualitative approach, ten interviews has been made with respondents from the world of elite sports. The material from the empirical research has been transcribed and analyzed together with the theoretical framework to create a clear view of the research area.   Result &amp; Conclusion: This paper aims to give the reader a better understanding over mental abilities and factors that affect a corporate athlete. These competencies and abilities, and technique for using them have been developed from the base of elite athletes and their work with the abilities.   Suggestions for future research: This study were based on one case only, it would be interesting to look into another case and another type of athletes, as well as testing the tools in the corporate world.   Contribution of the thesis: This study show a number of competencies and abilities that can be used by a corporate athlete in order to be more successful and perform better at work. In the end of the paper, these competencies and user techniques has been collected in a toolbox for performance.   Key words: Corporate athlete, secondary competencies, maximal performance, elite sport, perform on demand, high performers.

Avsikten med uppsatsen är att ta reda på om det skapats ett nytt radiolyssnarmönster i och med att Sveriges Radios (SR) erbjuder tjänsten on demandradio, det vill säga möjlighet att lyssna på radioprogram som redan har sänts på vanlig radio eller webbradio. John Fiske Kommunikations teorier har använts samt Walter Benjamin teorier som behandlar förändringar som sker vid reproduktion. Historiska teorier av Marshall McLuhan och Tony Schwartz har även använts. Författarnas metod består av tre delar där en jämförelse genomförts mellan olika sekundära data från SR, Radioundersökningar AB (RUAB), Nordiskt informationscenter för medie- och kommunikationsforskning (Nordicom), British Broadcasting Corporation (BBC) samt Radio Joint Audience Research Limited (RAJAR). Därefter har insamling av kvantitativa data gjorts via enkät som publicerats på SR:s hemsida samt via utskick till en referensgrupp. Författarna har gjort längre telefonintervjuer om cirka 35-45 minuter vilka spelats in och delvis transkriberats för att få in data med mer kvalitativ tyngd. Resultaten från enkäterna och intervjuerna pekar på att det finns ett nytt aktivt sätt att lyssna på radio i och med att man använder sig av on demandradiotjänsten. Man lyssnar när man har tid, man lyssnar när man missat något och man lyssnar när man vill höra ett program ännu en gång. Det är svårt att se ifall tiden för lyssnandet har ändrats, men tidpunkten för att lyssna på program som kräver mer uppmärksamhet verkar enligt telefonintervjuerna ha förflyttats till kvällstid när det för lyssnaren finns en ledig ”lucka” i tiden att lyssna på on demandradio. De siffror och speciellt den ökning i dessa siffror som BBC presenterar när det gäller on demandradiolyssnare visar på att denna ökning sannolikt kommer att ske även här i Sverige när folk upptäcker tjänsten. / The aim of the thesis is to study if new radio listening patterns have been created since Swedish public radio Sveriges Radio (SR) began offering radio repeats on demand via its website. Communication theories written by John Fiske have been used and theories by Walter Benjamin concerning how things change when reproduced. Marshall McLuhan and Tony Schwartz historic theories have also been utilized. The method used has been divided into three sections, where a comparison has been made between various secondary data from SR, Radioundersökningar AB (RUAB), the Nordic Information Center for Media and Communication Research (NORDICOM), the British Broadcasting Corporation (BBC) and Radio Joint Audience Research Limited (RAJAR). Quantitative data was collected via a questionnaire that was published on the SR website and through emailing the questionnaire to a reference group. The authors have carried out 35-45 minute telephone interviews which were recorded and partly transcribed to collect more qualitative data. Results from the questionnaires and interviews suggest that listeners to on demand radio services use a new, more active way of listening to the radio. People listen to on demand radio when they have time, listen when they have missed something in a programme, or choose to listen to a programme again. It is however difficult to see if the time for listening has changed, but the time for listening to radio programmes that require more concentration seems to have moved to evenings, and when listeners have an available “window” for concentrated on demand radio listening. It is nevertheless clear from the BBC figures and the growth in on demand radio listening at the BBC that this growth is also likely to take place in Sweden once the public becomes more aware of the availability of this service.

Clustering is a technology within unsupervised learning with a wide range of applications. Several of these applications use data that change over time, which makes clusters’ persistence of interest. One among these employments of clustering time-variant data is preference based customer segmentation. Preferences are assumed to change over time and it is thus of interest to know for how long clusters based on preferences remain. This study explores clusters of clients obtained in the segmentation analysis of users of a video streaming service and their persistence over time. The clients were clustered based on viewing history from distinct months with the k-means algorithm. Various metrics, such as Rand Index (RI), Adjusted Rand Index (ARI) and Fowlkes-Mallows score, were employed for evaluation of cluster persistence. It was found that most of the identified clusters did not show persistence over months but that most partitions included at least one clustered that was considered persistent. The results also suggested that clusters featured by titles that target children were more persistent than other clusters. Moreover, clients with a large interest in videos within the children genres appeared to form relatively separated clusters, which supports considering consumers of children titles as a separate target group. / Klustring är en teknik inom oövervakad maskininlärning med en mängd applikationer. Flera av dess applikationer använder data som förändras med tid, vilket gör klusters bestående intressant. En av dessa användningar av klustring av tidsberoende data är preferensbaserad kundsegmentering. Preferenser antas förändras med tid och det är således av intresse att veta hur länge kluster baserade på preferenser förblir. Den här studien utforskar klient-kluster erhållna genom segmenteringsanalys av användare av en video-strömningstjänst och dessas beständighet över tid. Klienterna klustrades baserat på deras tittarhistorik från olika månader med k-means. Flertalet mätvärden, såsom RI, ARI och Fowlkes-Mallows, användes för att utvärdera klusters fortlevnad i termer av överlapp av klienter. Fortlevnad över månader visades inte vara norm bland de identifierade klustren. Resultaten visade också på att kluster som präglades av titlar riktade mot barn var mer beständiga än andra kluster. Vidare tycktes klusters top-titlar antingen uteslutande utgöras av titlar riktade mor barn eller inte inkludera några titlar riktade mot barn, vilket stödjer hantering av konsumenter av barntitlar som en separat målgrupp.

Den här studien fokuserar på vilken påverkan tillgänglighet, bekvämlighet och tid har på konsumenters köpintention vid köp av skönhetsprodukter via q-commerce. Undersökningen baseras på teorier utifrån konsumentbeteende, köpintention och konsumentens köpprocess som har föranlett utvecklingen av q-commerce. Tillsammans med tidigare forskning gällande digitalutveckling, mobilshopping och leveransservice presenteras teorier för att skapa en förståelseför vad som påverkar konsumenter till köp via q-commerce. Studien genomfördes med hjälp aven webbaserad enkätundersökning via sociala medier samt ett allmänt anslag via en lärplattform i Högskolan i Borås. Det som framgår av studiens resultat är att samtliga hypoteser kan accepteras gällande att ju högre konsumenter värdesätter tillgänglighet, bekvämlighet och snabb leveranstid, desto större är sannolikheten att de väljer att genomföra köp av skönhetsprodukter via q-commerce. Det kan förklaras av att respondenterna värdesätter en lättillgänglig, bekväm och snabb köpprocess, vilket har påverkat utvecklingen av q-commerce samtidigt som skönhetsprodukter anses vara en produktkategori som är efterfrågad i kontext till q-commerce. Resultatet som presenteras i den här studien går inte att generalisera till en större population. Dock ger resultatet en indikation på ett konsumentbeteende som fördelaktigt kan ligga till grund för framtida forskning gällande utvecklingen av q-commerce inom skönhetsbranschen men även för applicering på andra branscher med liknande attribut. Då qcommerce är ett nytt forskningsområde finns det relativt lite forskning om ämnet, vilket gör att framtida forskning bör ta hänsyn till en större population samt kontrollera konsumenters faktiska beteende. Vidare bör framtida studier förslagsvis använda sig av andratillvägagångssätt genom att granska utifrån ett företagsperspektiv samt bredda avgränsningen och inte bara fokusera på köp av skönhetsprodukter. / The focus of this study is if availability, convenience and time have an impact on consumers’ purchase intentions when purchasing beauty products through q-commerce. The survey is based on theories that describe consumer behavior, purchase intention and the consumer's buying process that have influenced the development of q-commerce. Together with previous research regarding digital development, mobile shopping and delivery service, theories are presented to create an understanding of what influences consumers to buy through q-commerce. The study was conducted with a web-based survey through social media and the platform of University of Borås. The results of the study emerge that all hypotheses can be accepted regarding the fact that the more customers value availability, convenience and fast delivery, the greater the probability that they choose to make purchases of beauty products through q-commerce. This can be explained by the fact that the respondents value a buying process that is accessible, convenient and fast which has affected the development of q-commerce and that beauty products are considered a product category that is in demand in the context of q-commerce. The results that are presented in this study cannot be generalized to a larger population due to the sampling method that has been used. However, the results give an indication of consumer behavior that can advantageously be used in the beauty industry for future research regarding the development of q-commerce, but also in other similar industries. Since q-commerce is a new research area, there is minimal existing research on the subject, which means that future research should take a larger population into account and control consumers' actual behavior. Furthermore, future studies should suggest using other approaches by examining from a company perspective and broadening the boundaries and not just focusing on the purchase of beauty products.

For over 4 years now, there has been a fierce fight for staying ahead in the so-called ”Streaming War”. The Covid-19 pandemic and its consequent confinement only worsened the situation. In such a market where the user is faced with too many streaming video services to choose from, retaining customers becomes a necessary must. Moreover, an extensive catalogue makes it even more difficult for the user to choose a movie from. Recommender Systems try to ease this task by analyzing the users’ interactions with the platform and predicting movies that, a priori, will be watched next. Neural Networks have started to be implemented as the underlying technology in the development of Recommender Systems. Yet, most streaming services fall victim to a highly uneven movies distribution, where a small fraction of their content is watched by most of their users, having the rest of their catalogue a limited number of views. This is the long-tail problem that makes for a difficult classification model. An RNN model was implemented to solve this problem. Following a multiple-experts classification strategy, where each classifier focuses only on a specific group of films, movies are clustered by popularity. These clusters were created following the Jenks natural breaks algorithm, clustering movies by minimizing the inner group variance and maximizing the outer group variance. This new implementation ended up outperforming other clustering methods, where the proposed Jenks’ movie clusters gave better results for the corresponding models. The model had, as input, an ordered stream of watched movies. An extra input variable, the date of the visualization, gave an increase in performance, being more noticeable in those clusters with a fewer amount of movies and more views, i.e., those clusters not corresponding to the least popular ones. The addition of an extra variable, the percent of movies watched, gave inconclusive results due to hardware limitations. / I över fyra år har det nu varit en hård kamp för att ligga i framkant i det så kallade ”Streaming kriget”. Covid-19-pandemin och den därpå följande karantänen förvärrade bara situationen. På en sådan marknad där användaren står inför alltför många streamingtjänster att välja mellan, blir kvarhållande av kunderna en nödvändighet. En omfattande katalog gör det dessutom ännu svårare för användaren att välja en film. Rekommendationssystem försöker underlätta denna uppgift genom att analysera användarnas interaktion med plattformen och förutsäga vilka filmer som kommer att ses härnäst. Neurala nätverk har börjat användas som underliggande teknik vid utvecklingen av rekommendationssystem. De flesta streamingtjänster har dock en mycket ojämn fördelning av filmerna, då en liten del av deras innehåll ses av de flesta av användarna, medan en stor del av deras katalog har ett begränsat antal visualiseringar. Detta så kallade ”Long Tail”-problem gör det svårt att skapa en klassificeringsmodell. En RNN-modell implementerades för att lösa detta problem. Genom att följa en klassificeringsstrategi med flera experter, där varje klassificerare endast fokuserar på en viss grupp av filmer, grupperas filmerna efter popularitet. Dessa kluster skapades enligt Jenks natural breaks-algoritm, som klustrar filmer genom att minimera variansen i den inre gruppen och maximera variansen i den yttre gruppen. Denna nya implementering överträffade till slut andra klustermetoder, där filmklustren föreslagna av Jenks gav bättre resultat för motsvarande modeller. Modellen hade som indata en ordnad ström av sedda filmer. En extra ingångsvariabel, datumet för visualiseringen, gav en ökning av prestandan, som var mer märkbar i de kluster med färre filmer och fler visualiseringar, dvs. de kluster som inte motsvarade de minst populära klustren. Tillägget av en extra variabel, procent av filmen som har setts, gav inte entydiga resultat på grund av hårdvarubegränsningar / Desde hace más de 4 años, se está librando una lucha encarnizada por mantenerse en cabeza en la llamada ”Guerra del Streaming”. La Covid-19 y su consiguiente confinamiento no han hecho más que empeorar la situación. En un mercado como éste, en el que el usuario se encuentra con demasiados servicios de vídeo en streaming entre los que elegir, retener a los clientes se convierte en una necesidad. Además, un catálogo extenso dificulta aún más la elección de una película por parte del usuario. Los sistemas de recomendación intentan facilitar esta tarea analizando las interacciones de los usuarios con la plataforma y predecir las películas que, a priori, se verán a continuación. Las Redes Neuronales han comenzado a implementarse como tecnología subyacente en el desarrollo de los sistemas de recomendación. Sin embargo, la mayoría de los servicios de streaming son víctimas de una distribución de películas muy desigual, en la que una pequeña fracción de sus contenidos es vista por la mayoría de sus usuarios, teniendo el resto de su catálogo un número muy inferior de visualizaciones. Este es el denominado problema de ”long-tail” que dificulta el modelo de clasificación. Para resolver este problema se implementó un modelo RNN. Siguiendo una estrategia de clasificación de expertos múltiples, en la que cada clasificador se centra en un único grupo específico de películas, agrupadas por popularidad. Estos clusters se crearon siguiendo el algoritmo de Jenks, agrupando las películas mediante minimización y maximización de la varianza entre grupos . Esta nueva implementación acabó superando a otros métodos de clustering, donde los clusters de películas de Jenks propuestos dieron mejores resultados para los modelos correspondientes. El modelo tenía como entrada un flujo ordenado de películas vistas. Una variable de entrada extra, la fecha de la visualización, dio un incremento en el rendimiento, siendo más notable en aquellos clusters con una menor cantidad de películas y más visualizaciones, es decir, aquellos clusters que no corresponden a los menos populares. La adición de una variable extra, el porcentaje de películas vistas, dio resultados no concluyentes debido a limitaciones hardware.

In this thesis, the potential to purify water utilizing waste heat from a unit which stores thermal energy and converts it to electricity is studied. The unit, called TES.POD, is developed by Azelio AB and is in this thesis used as a heat source to drive an air gap membrane distillation (AGMD) unit developed by Scarab Development AB. Heat from the TES.POD and ambient air temperature constitutes a temperature difference over a membrane used as a driving force to vaporize a part of the water that transfer through the membrane, and later condensates as clean distilled water as the contaminations stays in the hot stream of feed water. An analysis has been conducted to determine quasi-steady performance of the combined system for estimating the amount of purified water that can be supplied when the TES.POD unit is in peak electricity discharge mode. The 26 kW of waste heat accessible from the TES.POD is shown to enable two AGMD-modules producing purified water at a production of 7, 1l/h per unit having the feed water at 50°C and cooling water at 25°C. A correlation between the amount of waste heat and distilled water production is determined, as the TES.POD could be configured to produce less electricity and more waste heat at a higher temperature. The correlation showed that an 9% increase in cooling temperature, lead to an 30% increase in pure water output and a 33% decrease in electricity output. The results show that when implementing the two companies’ units together, a system that both provides electricity and distilled water is obtained. This is a system with a high demand, especially in off-grid areas with lack of both resources but with accessible renewable energy sources. Moreover, by using waste heat to purify water, it can also reduce the production cost compared to cases where conventional energy sources are used. The potential revenue of the production was estimated to 673 790 SEK/year with an implementation cost of 93 861 SEK with yearly operational expenses estimated to 14 080 SEK/year. / I detta arbete undersöks möjligheten att rena vatten med spillvärme från ett system vilket lagrar termisk energi och av den producerar elektricitet, när det behövs. Systemet är utvecklat av Azelio AB och har produktnamnet TES.POD. Vattendestillationen utförs med en så kallad air gap membrane distillation (AGMD) modul, utvecklad av Scarab Development AB. Värmen från TES.POD och omgivningstemperaturen utgör, i AGMD-modulen, en temperaturdifferens vilken i sin tur skapar en partielltryckskillnad över membranet. Denna partielltryckskillnad låter en del av det förorenade vattnet som flödar i AGMD-modulen att förångas och passera genom membranet. Föroreningarna stannar kvar i det strömmande vattnet och ångan kondenserar som renat vatten.  Arbetet visar att de 26kW som finns att tillgå i form av spillvärme är tillräckligt för att driva två AGMD-moduler att producera 7,1 l/h destillerat vatten per modul. Detta är under förutsättningar att det förorenade vattnet är 50°C och kylvattnet är 25°C. I rapporten återfinns också ett samband mellan mängden spillvärme och produktionen av destillerat vatten, eftersom TES.POD kan konfigureras till att producera spillvärme vid en högre temperatur. Sambandet visade på att 9% ökning av spillvärmens temperatur motsvarar 30% ökning i produktionen av destillerat vatten och en minskad elektricitetsproduktion på 33%.  Resultatet visar på att integrationen av dessa två produkter bildar ett system som både producerar rent vatten och elektricitet när så önskas. Detta system har till synes en stor efterfrågan, speciellt i områden utanför fast el- och vattennätverk men med goda förnyelsebara energikällor. Dessutom, eftersom vattendestillationen sker med spillvärme, kan produktionskostnaderna vara lägre än då konventionella energikällor används. Den potentiella inkomsten från produktionen estimeras till 673 790 SEK/year med en inköpskostnad om 93 861 SEK samt årliga omkostnader om 14 080 SEK/year.

See file / Se bif. fil