Varumärken värderas högt och är en av företags viktigaste tillgångar. Trots detta finns det företag som misslyckats med att differentiera och kommunicera sitt varumärke. Webbyrån Intellecta Webbs varumärke är idag otydligt och byrån är relativt anonym på marknaden för webbtjänster. Varumärket ger inte en rättvisande bild av verksamheten, vilket utgör ett stort problem för avdelningen. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Intellecta Webbs varumärke uppfattas både ur internt och externt perspektiv. Uppsatsen syftar också till att undersöka hur Intellecta Webb önskar att varumärket ska uppfattas i framtiden och vad avdelningen bör fokusera på för att bygga upp ett starkt varumärke.

I dagens globaliserade värld, har mångfaldsmanagement vuxit fram som en nödvändighet likväl ett verktyg för att nå konkurrensfördelar. Forskning tyder på att mångfald bidrar till fördelar som kreativitet och bättre problemlösning. Undersökningar talar för att heterogena team, medlemmar med olika bakgrunder, erfarenheter och kompetenser, presterar bättre i jämförelse med homogena team. För att ta tillvara på de positiva effekterna av mångfald vid teamarbete, behövs ett aktivt förhållningsätt till mångfald och mångfaldsklimat. Studien undersökte hur företag arbetar med den existerande mångfalden, och belyser sambandet mellan företags mångfaldsmanagement och sammansättning av team. En kvalitativ undersökning utfördes på fyra svenska företag inom kommunikationsbranschen.     Resultatet belyser att de undersökta företagen upplever att en väl hanterad mångfald leder till ökad kreativitet och nyskapande idéer.  Studien påvisar att samtliga företag har individfokus på sin mångfaldsmanagement. Resultatet redogör för att medvetenheten om mångfaldens fördelar påverkar hur företagen arbetar med sammansättning av team.

Internetbaserade lösningar och tjänster kan kännas bortkopplade från den växande miljöfrågan. I verkligheten så har informations- och kommunikationsbranschen en betydligt större miljöpåverkan än vad många kan ana, och den kommer att fortsätta växa med tiden. Den största boven är streaming av video, eftersom det kräver enorma mängder energi. Konsumenterna av dessa tjänster saknar dock information och kunskap kring branschens miljöpåverkan och hållbarhetsarbete. Syftet med denna undersökning är att kartlägga förändringen i dessa konsumenters attityd till företagen samt deras intention till konsumtion av tjänsterna efter att de fått ny kunskap om företagens miljöpåverkan. För att identifiera detta har ett experiment utförts på tre fokusgrupper för att se om en förändrad kognition leder till förändrad attityd samt intention av företaget och dess tjänster, när det kommer till informations- och kommunikationsföretag. Undersökningen har visat att attityder kan förändras vid förändrad kognition men att denna attitydförändring inte leder till en förändrad intention till att konsumera information- och kommunikationsföretagens tjänster.

Inom kommunikationsbranschen råder det hög konkurrens om arbeten för både nyutexaminerade arbetssökande och de med erfarenhet. En viktig del i ansök-ningshandlingarna är en portfolio som visuellt visar personens kompetens och talang.Denna kvantitativa studie har genom en webbenkät med 50 byråer inom kom-munikationsbranschen undersökt hur de rekryterar ny personal samt deras per-spektiv kring portfolion i samband med detta. Studien har även syftat till att belysa skillnader i svaren beroende på byråernas storlek.Resultaten från enkäten visade att den vanligaste kanalen vid anställning inom kommunikationsbranschen är via personliga kontakter och att det är portfolions kvalité som väger tyngst vid anställning. Vid ansökan föredrog byråerna en digital portfolio men vid en arbetsintervju såg de helst en kombination av en fysisk och digital portfolio. Mindre skillnader fanns i svaren beroende på byrå-storleken. / In the communication industry, the competition is challenging amongst both new graduates looking for employment and those with experience. An im-portant part of the application is a portfolio that visually shows the person's skills and talents.An online questionnaire survey of 50 firms in the communications industry was used to investigate how they recruit new staff, as well as their perspective on the portfolio in this context. The study is also aimed at highlighting differences in the responses, depending on the size of the agencies.The results of the survey showed that the most common way for employment in the communications industry is through personal contacts, and that the quality of the portfolio is the most important when hiring. When applying for a job the agencies preferred to receive a digital portfolio, but at a job interview they pre-ferred a combination of a physical and digital portfolio. Minor differences were found in the responses depending on the size of the agency.

Syfte: Riskkapital har vart av stor betydelse för högteknologiska nyföretagande dock har antalet riskkapitalbolag minskat väldigt mycket sedan IT-bubblan sprack år 2000. Huvudsyftet i uppsatsen var därför att undersöka hur IT- och kommunikationsbranschen hanterar den minskade riskkapitalmarknaden. Delsyftet i uppsatsen undersöker vilken betydelse riskkapitalbolagen har på nystartade företag inom IT- och kommunikationsbranschen. Forskningsfrågorna i uppsatsen handlar om hur nyföretagande hanterar finansieringen, hur de väljer samt söker finansiering och hur de påverkas av konkurrenter och deras riskkapitalfinansieringar. Metod: Studien bygger på metodtriangulering med insamling av kvalitativ data genom tolv intervjuer och kvantitativ data genom årsredovisningar.  Resultat & slutsats: Av de tolv studerade företagen har fem företag fått riskkapital. Företagen har valt olika finansieringskällor och kontrollaversionen har haft betydelse vid valet att endast använda intern finansiering. Studien har visat att även finansieringskällor kan söka efter företag att investera i. Majoriteten av företagen med riskkapital har använt sig av externa parter vid sökningen. Merparten av företag har ej märkt av konkurrenters riskkapitalinvesteringar. / Purpose: Venture Capital has been of big importance for new ventures in high technology industries, but has decreased markedly in numbers since the end of the”dot-com” bubble. The main purpose of this thesis was to examine how the IT and communications industry manages the reduction in the private equity market. The second purpose was to study the importance of venture capital on new ventures in the IT and communication industry. The research questions concerns how new ventures manages their financing, how they choose financing and which method they use to pursuit it, as well as how competitors influence them and with their venture capital funding.  Method: The study was based on method triangulation with both qualitative data through interviews and quantitative data through researching annual reports.  Results and conclusions: Of the twelve researched new ventures has five gotten venture capital. The companies have chosen different financial sources and control aversion was the main cause of internal financing. This study shows that financing sources also can contact companies to invest in. The majority of businesses with venture capital has used external assistance when seeking venture capital investments. Most of the businesses have not been affected from competitors’ venture capital investments.

Syfte: Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur utvalda praktiker i kommunikationsbranschen i Karlstad upplever anpassningen av sociala medier och dess roll för relationsskapande genom strategisk kommunikation.  Huvudfrågeställning: Hur upplever de utvalda praktikerna i den bransch som borde vara i framkant inom kommunikation anpassningen av det strategiska skiftet som sociala medier medfört?  o Hur upplever praktikerna sociala mediers roll i den strategiska kommunikationen för relationsskapande?o Hur kan praktikernas upplevelser av relationsskapande genom sociala medier som kommunikationsväg förklaras genom Social Information Processing Theory?o Hur kan praktikernas upplevelser av relationsskapande genom sociala medier som strategisk kommunikation förklaras genom Relationship Cultivation Strategies? Teorier: Social Information Processing, Relationship Cultivation  Metod: I denna studie har vi använt oss av metoden kvalitativa intervjuer och genomfört undersökningen på nio praktiker verkande i byråer inom kommunikationsbranschen. Praktikerna hittades genom Karlstads företagsregister och kontaktades sedan via mejl vid rekrytering. Efter att vi genomfört intervjuerna bearbetades materialet i NVivo där vi med hjälp av resultatet kunde kategorisera olika teman. Genom resultatet analyserade och diskuterade vi fram slutsatser. Slutsats: Inledningsvis kan vi efter våra kvalitativa intervjuer dra slutsatsen att sociala medier möjliggör för olika syften vilket resulterar i att rollen i den övergripande kommunikativa strategin skiljs åt beroende på praktikernas skilda upplevelser. Vi kan även dra slutsatsen att sociala medier främst upplevs som en kommunikationsväg för att intensifiera och integrera relationer, snarare än att initiera relationer, vilket betyder att upplevelserna till viss del kan förklaras genom Social Information Processing Theory. Vi kan också dra slutsatsen att praktikernas upplevelser av relationsskapande i sociala medier kan förklaras genom de flesta kommunikativa insatserna från Relationship Cultivation Strategies, med ett undantag (networking). Dock kan vi också se att strategierna inte alltid appliceras i relationsskapande syfte utan kan grundas i andra motiv. Avslutningsvis kan vi antyda att praktikernas verkan inom kommunikationsbranschen (som bör vara i framkant gällande strategisk kommunikation för relationsskapande) inte förhindrar att praktikerna tampas med att efterleva det de själva predikar. / Purpose: The purpose of the study is to gain a deeper understanding of how selected practitioners in the communications industry in Karlstad experience the adaptation of social media and its role for relationship building through strategic communication. Research question: How do the selected practitioners in the industry who should be at the forefront of communication experience the adaptation of the strategic shift that social media has brought about? o How do the practitioners experience the role of social media in the strategic communication for relationship building? o How can the practitioners experiences of relationship building through social media as a means of communication be explained through Social Information Processing Theory? o How can the practitioners experiences of relationship building through social media as strategic communication be explained through Relationship Cultivation Strategies? Theories: Social Information Processing, Relationship Cultivation Method: In this study, we have used the method of qualitative interviews and conducted the survey on nine practitioners working in agencies in the communications industry. The interns were found through Karlstad's business register and were then contacted via email when recruiting. After we conducted the interviews, the material was processed in NVivo, where we could use the results to categorize different themes. Through the result we analysed and discussed our way to conclusions. Conclusion: Initially, after our qualitative interviews, we can conclude that social media enables different purposes, which results in different roles in the overall communicative strategy depending on the different experiences of the practitioners. We can also conclude that social media is primarily perceived as a communication path to intensify and integrate relationships, rather than initiating relationships, which means that the experiences can to some extent be explained through Social Information Processing Theory. We can also conclude that practitioners' experiences of relationship building in social media can be explained by most communicative efforts from Relationship Cultivation Strategies, with one exception (networking). However, we can also see that the strategies are not always applied for relationship building purposes but can be based on other motives. In conclusion, we can suggest that the practitioners' occupation within the communication industry (which should be at the forefront of strategic communication for relationship building) does not prevent practitioners from struggling to live up to what they preach.