Denna intervjustudie utforskar människors erfarenheter från ett långtgående jämställdhetsprojektsom bedrivits i en ideell politisk ungdomsorganisation. Syftet är att undersöka erfarenheterna frånjämställdhetsprojektet för att förstå hur det genomförts, att identifiera potentiella analytiskaingångar för vidare forskning, och att leta efter eventuella överförbara strategier förjämställdhetsarbete. Organisationen sjösatte för ett antal år sedan ett stort internt förändringsprojektmed målet att ”killar och tjejer ska kunna vara medlemmar på lika villkor.” Arbetet har fått relativtstora effekter i organisationen, mycket har förändrats i fråga om makt, utrymme och representation.Projektets effekter och de strategier som använts utforskas i denna uppsats resultatdel. I analysdelenläggs olika teoretiska perspektiv på det empiriska resultatet i syfte att identifiera analytiska ingångarför vidare forskning. Analysen sker på tre nivåer; jämställdhetsprojektet i sig analyseras, informellastrukturer och skapandet av kön analyseras, och organisationsförändringen som en helhetanalyseras. I den avslutande diskussionen sammanfattas uppsatsens huvudslutsats – att endjupgående förändring av könsstrukturer inom en organisation verkar vara något som går attgenomföra på relativt kort tid. Sammanfattningen av frågeställningarna tjänar som en beskrivningoch illustration kring hur det gått till. Uppsatsen bottnar i en förståelse av att rum för jämställdhetinte är något som finns eller inte finns – rum, i betydelsen fysiskt eller socialt utrymme, är någotsom görs. / This interview studie explores experiences from a extensive gender equality project, conducted in anon-profit political youth organization. The aim is to explore the experiences of the project in orderto understand how it was implemented, to identify potential analytical inputs for further research,and to look for any transferable strategies. The organization launched a few years ago a majorinternal project to reach the goal, that " men and women are to be members on equal terms. " Theproject have had a relatively large impact, much has changed in terms of power, space andrepresentation. The project's impacts and the strategies used are explored in this papers resultsection. In the analysis section various theoretical perspectives are applied on the empirical resultsin order to identify analytical inputs for further research. The analysis is done at three levels: theequality project in itself is analyzed , informal structures and the creation of gender in theorganisation is analyzed, and the organizational change as a whole is analyzed. The endingdiscussion summarizes the thesis main conclusion - that a profound change in gender structureswithin an organization seems to be something that can be reached in a relatively short time. Theessay is grounded in an understanding that room for gender equality is not something that may ormay not exist - room, in the meaning physical or social space, is something that is done .

Decades of archaeological projects at Gamla Lödöse have generated a wealth of finds which includes a large collection of textiles and artifacts related to textile crafts. This thesis illustrates how textile related finds have been presented in previous research, and suggests new approaches by which the artifacts can be further explored. Archaeological practices through archival records and published works are discussed, as these practices in themselves create and maintain the artifacts. Finally, this thesis discusses how the concepts of materiality and chaîne opératoire can be applied to gain a deeper understanding of the social aspects of textile related finds and medieval life in Gamla Lödöse.

Purpose: To research how conceptions of gender are mirrored in the preschool’s practices and how the preschool teachers treat the children in relation to the conception of gender and age. Questions at issue: How do preschool teachers treat children in preschool from a gender perspective? How are values and conceptions about gender expressed in the preschools’ practice? Method: Qualitative methods; observation and interview, discourse analysis, hermeneutics Main theoretical connections: Social constructivism, feminist poststructuralism, gender system We have concluded that preschool teachers treat children in preschool based on the expectations they put on the children. These expectations position children into different categories of “masculine” and “feminine”. Gender is expressed in the practice and affect how children relate to one another as well as how the preschool teachers relate to the children depending on their age. We have also been able to see a difference in how children are treated in relation to age. What has been made visible through our observations is that preschool teachers’ treat younger children according to concepts that strengthens the categorization of children. This was accomplished through the emphasis on gender descriptions of people and objects, which positioned children in these categories. This can be interpreted as preschool teachers’ gender categorizations was consolidated through language which is of importance regarding current expectations and values within these groups. Children thus learn to adapt to the different roles they are in preschool, which will later be interpreted as a part of that person's individual character. Teachers in the older children’s group focused rarely or not at all on consolidating concepts but confirmed and thus strengthened the standards that children were already aware of and practiced. This was done by the teachers that among other things tended to keep the children’s groups, which was based on notions that the children are acting by character and not by gender.

The aim of the study is to explore how school absenteeism as a material-discursive phenomenon is produced in the practices of humans and nonhumans, when absences and presences are registered and managed through digital technologies. How is the phenomenon of school absenteeism produced when absences and presences are digitally registered? How does the phenomenon of school absenteeism emerge when both human and nonhuman entanglements are included in the apparatuses of knowing? Through a posthumanist approach, the study engages empirically with two types of software for the registration of absences and presences at three Swedish schools. The results show that digital registration blurs the division between absences and presences, and queers what is absent and what is present. Digital registration produces school absenteeism as a phenomenon for all students every day, and at the same time as mainly for the students who are present most of the time. A conclusion that is drawn from the study is that digital registration makes absences present, by the visualization and performative repetition of the registration. The study points to how school absenteeism is always ‘in the making’, and proposes the concept of school absenteeing as a productive way to open up new possibilities in relation to students’ absences. / Syftet med studien är att undersöka hur skolfrånvaro som materiellt-diskursivt fenomen produceras i mänskliga/icke-mänskliga praktiker, när frånvaro och närvaro hanteras och registreras med hjälp av digitala system. Hur produceras fenomenet skolfrånvaro när elevers frånvaro och närvaro registreras digitalt? Hur framträder fenomenet skolfrånvaro när människor såväl som icke-människor inkluderas i kunskapsproduktionen? I studien skapas empiriska engagemang tillsammans med två digitala system för registrering av frånvaro och närvaro på tre svenska skolor. Genom ett posthumanistiskt perspektiv visar studien att den digitala registreringen suddar ut gränserna mellan frånvaro och närvaro. I sammanvävningar med digitala system blir fenomenet skolfrånvaro mer komplext, eftersom den digitala registreringen producerar skolfrånvaro som ett fenomen för alla elever, varje dag. Samtidigt reducerar den digitala registreringen skolfrånvarons komplexitet och skapar ett fenomen för de elever som för det mesta är närvarande. En slutsats från studien är att registreringen gör vad som är osynligt – det frånvarande – synligt. Studien pekar på hur skolfrånvaro alltid är ett görande och introducerar begreppet school absenteeing [skolfrånvarogöra]. Detta begrepp möjliggör en förståelse av skolfrånvaro som en pågående produktion i mänskliga/icke-mänskliga relationer, snarare än något som elever har eller är och öppnar upp för nya sätt att engagera sig i den alltid närvarande frånvaron.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnliga följare i åldern 19–24 år förhåller sig till kända influencers sociala medier inom mode, skönhet och livsstil.

I dagens arbetsliv poängteras hur personalen är organisationernas viktigaste resurser, trots det är personalbrist ett vanligt problem inom flera organisationer. Denna studie syftar till att skapa kunskap om HR-praktikers arbete med att utveckla och behålla befintlig kompetens inom organisationen, med en personalbrist i grunden. Specifikt undersöks hur HR-praktiker på ett svenskt sjukhus arbetar med att behålla och utveckla sina sjuksköterskor. Undersökningen lutar sig mot frågeställningarna: vad för typ av problembakgrund föranleder HR-praktikers arbete med behållning och utveckling av sjuksköterskor i organisationen? vilka förutsättningar och strategier utvecklas för att skapa gynnsamma förutsättningar för HR-praktikers arbete med behållning och utveckling av sjuksköterskor? samt vad upplever HR-praktiker att de har för möjligheter och begränsningar i sitt arbete? Med stöd i tankar kring bland annat organisationspedagogik och Human Resource Development undersöker studien hur ett utvecklat arbete med kompetensförsörjning kan skapa möjligheter för HR-praktiker att arbeta med behållning och utveckling av befintlig personal. Med hjälp av dokumentanalys av skrifter från Sveriges Kommuner och Landsting beskrivs den problembakgrund som finns i dagens organisationer och därifrån möjliga lösningar. Personalbrist förväntas öka med åren på grund av demografiska förändringar och kompetensförsörjning kommer tillskrivas än större vikt än idag. Speciellt tre problemlösningar hamnar i fokus: att förändra de rådande arbetssätten, att utnyttja digitaliseringen samt att satsa starkare på kompetensutveckling och bildning. Med hjälp av vidare dokumentanalys går dessa tre problemlösningar att finna i de lokala handlingsplaner och arbetsmaterial som studiens sjukhus arbetar utifrån. På landstingsnivå har material skapats för att mer effektivt arbeta med behållning och utveckling, till exempel kompetensstege för sjuksköterskor och utvecklade roller på sjukhusens avdelningar som ska se till att rätt kompetens finns på rätt plats. Utifrån studiens intervjuer med sjukhusets HR-praktiker blir det än tydligare att sjukhuset anammat de problemlösningar och riktlinjer Sveriges Kommuner och Landsting utvecklat, men att det även finns begränsningar inom arbetet som kan utvecklas. Studien ser att ett utvecklat och genomtänkt arbete med kompetensförsörjning finns levande och att studiens sjukhus både medvetet och omedvetet följer givna lösningsförslag samt forskningens tankar kring ämnet. Bland de medvetna arbetssätten finns specialist-utbildningsprogram för sjuksköterskor och bland de omedvetna kan olika motivationsformer utläsas, utan att organisationen har en tydlig motivationsmodell aktiv.

<p>Syftet med uppsatsen är att beskriva Tankeverkstad som ett arbetssätt i matematik för skolår 1-2. Syftet är samtidigt att med Tankeverkstad som konkret exempel belysa hur lärare kan utveckla och förändra sin verksamhet. Ett tredje syfte är att med hjälp av Tankeverkstad visa ett exempel på hur lärare kan använda forskning för att utveckla sig i sitt arbete. </p><p>Studien bygger på litteraturgenomgång och empiriska studier.</p><p>Ett resultat av undersökningen är att Tankeverkstad är ett undervisningssätt utan läromedel och utan matematiskt symbolspråk från början. Eleverna tillverkar eget materiel och ägnar sig mycket åt problemlösning. Tankeverkstad är utvecklat av reflekterande praktiker och stämmer väl överens med aktuell forskning rörande den tidiga matematikinlärningen.</p>

<p>Studiens syfte är att öka kunskapen om hur unga vuxna utvecklar kunskap och kompetens om eget boende och vuxen liv utifrån ett sociokulturellt perspektiv och begreppen delaktighet, social praktik och handlingserbjudande. De unga vuxna som ingår i studien lever i eget boende genom socialbiståndet Ungbo i Halmstad.   Studien är kvalitativ och datainsamlingen skedde löpande under fyra månader genom chatt, intervjuer och observationer. Resultatet visar att de unga vuxna utvecklar kunskap och kompetens på egen hand och genom egna erfarenheter utan någon större tillgång till sociala praktiker med socialrådgivare eller andra. Centralt är de unga vuxnas stora brist på lärsituationer och artefakter inom det efterfrågade kunskaps- och kompetensområdet vilket försvårar etableringsprocessen in i vuxenlivet.  Förslag till framtida forskning är implementering av pedagogik i teori och praktik inom socialbiståndsinsatser.</p> / <p>The aim of this study was to increase the knowledge of how young adults develop skills and knowledge about housing and adult life with a socialculture perspective in terms of involvement, social practice and activity offers. The young adults in this study lived in their own homes thru social care named Ungbo in Halmstad. The study is qualitative and data collecting were done by chat, interviews and observations. The result shows that the young adults develop knowledge and skills mostly on their own and through own experience without any asset to social practices with the social workers or other people. Central is the Young adult lack of learning situations and artefacts with in the acquired skill- and competence which makes the stabling process in to adult life much harder. More studies in the future should be bases in pedagogy theory and practice in social care efforts.</p>

<p>Syftet är att ta reda på om det har uppstått missförstånd hos en kursdeltagare efter att en kunskapsöverföring ägt rum från en kursledare. Vilka är de i så fall och hur skiljer sig deras underliggande antaganden, dvs. deras outtalade värderingar och uppfattningar om det hälsorelaterande vetandet som förmedlats? Studien innehåller två intervjuer, dels med en kursledare och dels med en av dennes kursdeltagare. Sedan jämförs intervjuerna med hjälp av ett strateginät, dvs. en form av tankekarta i det relativt nya datorprogrammet Complador. Detta är med andra ord en kvalitativ fallstudie. I intervjuerna framkom det många likheter mellan informanternas underliggande antaganden kring kunskapsöverföringen. Dock är även skillnaderna/missuppfattningarna många. Det betyder att en kursledare alltid bör sträva efter att få så mycket återkoppling från sina kursdeltagare som det bara är möjligt.</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Uppsatsens syfte är att övergripande göra en kartläggning över hur kommunikationen ser ut i ett gymnasieklassrum med döva elever. På så sätt önskar vi få en uppfattning om hur kommunikationen ter sig i ett sådant klassrum och vad som försvårar respektive underlättar kommunikationen.</p><p>Genom litteratur som vi funnit relevant för vi ett resonemang kring det komplexa begreppet kommunikation samt dess olika uttryckssätt. För att som läsare kunna följa tankegången med metodvalet i C-uppsatsen beskrivs etnografisk ansats och utifrån den även deltagande observation. Genom analys av fältstudien har följande teman utvecklats: Klassrummets miljö och lektionernas gång och Parallella kommunikationsprocesser. I vår analys försöker vi visa på de hinder samt möjligheter för kommunikation som studerats i klassrummet för att vidare knyta ihop påsen med en diskussion där de erhållna resultaten knyts an till den tidigare forskning som presenterats, i förhållande till det identifierade problemet.</p><p>I studien framkommer vid ett flertal tillfällen att parallella konversationer såsom videomobilsamtal förekommer och tillåts, att sen ankomst sker i stor utsträckning, att personer utestängs ur kommunikationer till följd av talspråksanvändande, att grupparbeten inte existerar, att kulturkompetens är betydelsefullt och att en visuellt orienterad praktik har unika kommunikationsmöjligheter. Resultatet av vår forskning visar således att en visuellt orienterad kommunikativ praktik såsom ett klassrum på Riksgymnasiet för Döva har unika kommunikationsmöjligheter som kanske inte alltid utnyttjas.</p><p>Nyckelord: Kommunikation, Kommunikativa praktiker, Visuellt orienterad, Samspel, Döv och Svenskt teckenspråk.</p>