This paper aims (i) to investigate what strategies and methods guitar students at the Swedish aestethic programme use when they play notes after a specific score , and (ii) to find out what they think is easy or hard about reading music. The method of this paper is an experiment combined with an interview with 5 students. The purpose of the interview is to find out what the students think they use for methods and strategies when they play guitar after a score.The purpose of the experiment is to see how they solve the task to play after a notepaper and to compare what they think they do to what they actually are doing. The theory I am using in this paper is Donald Schöns and Bengt Molanders theory about “knowledge in action”. The results show that the many students use different strategies and methods to solve the notebound task. The strategies and methods they use are: a) playing within a so called “box”, b) the use of octaves to find the right tones, c) the usage of open strings, and d) memorizing techniques. They also find it easier to read notes that are close to each other and therefore they think it is harder to read notes that are further away from each other. They also find it harder to read notes that are not in the scale.

<p>Syftet är att ta reda på om det har uppstått missförstånd hos en kursdeltagare efter att en kunskapsöverföring ägt rum från en kursledare. Vilka är de i så fall och hur skiljer sig deras underliggande antaganden, dvs. deras outtalade värderingar och uppfattningar om det hälsorelaterande vetandet som förmedlats? Studien innehåller två intervjuer, dels med en kursledare och dels med en av dennes kursdeltagare. Sedan jämförs intervjuerna med hjälp av ett strateginät, dvs. en form av tankekarta i det relativt nya datorprogrammet Complador. Detta är med andra ord en kvalitativ fallstudie. I intervjuerna framkom det många likheter mellan informanternas underliggande antaganden kring kunskapsöverföringen. Dock är även skillnaderna/missuppfattningarna många. Det betyder att en kursledare alltid bör sträva efter att få så mycket återkoppling från sina kursdeltagare som det bara är möjligt.</p>

Syftet är att ta reda på om det har uppstått missförstånd hos en kursdeltagare efter att en kunskapsöverföring ägt rum från en kursledare. Vilka är de i så fall och hur skiljer sig deras underliggande antaganden, dvs. deras outtalade värderingar och uppfattningar om det hälsorelaterande vetandet som förmedlats? Studien innehåller två intervjuer, dels med en kursledare och dels med en av dennes kursdeltagare. Sedan jämförs intervjuerna med hjälp av ett strateginät, dvs. en form av tankekarta i det relativt nya datorprogrammet Complador. Detta är med andra ord en kvalitativ fallstudie. I intervjuerna framkom det många likheter mellan informanternas underliggande antaganden kring kunskapsöverföringen. Dock är även skillnaderna/missuppfattningarna många. Det betyder att en kursledare alltid bör sträva efter att få så mycket återkoppling från sina kursdeltagare som det bara är möjligt.

No description available.

Undersökningens syfte är att undersöka metoder för symaskinsbroderi på trikå med en hushållsmaskin. Frågeställningen är: Hur kan man undvika att trikå vobblar vid symaskinsbroderi? Två tyger har testats: collegetyg och singeljersey för t-shirt. Det är två tekniker i symaskinsbroderi som har testats, dels fritt symaskinsbroderi med quiltingfot, dels symaskinsbroderi med plastfot för dekorsömmar, sydd med sicksacksöm. Eftersom trikå är ett stickat material så behöver det stabiliseras med ett oelastiskt mellanlägg och broderiram, där mellanlägget täcker hela ramen. Undersökningen visar att:I fritt symaskinsbroderi med quiltingfot vobblar det mindre desto färre sömmar som sys. Därför fungerar det bättre när endast konturer sys eller när broderiet kombineras med applikation. Collegetyg vobblar mindre än singeljersey för t-shirt, eftersom collegetyget är stabilare.I symaskinsbroderi med plastfot och sicksacksöm, fungerar det bra att sy med en smal sicksacksöm. En söm som har mindre stygnbredd samt en längre stygnlängd drar inte ut eller ihop tyget, så att det vobblar. Det fungerar även att kombinera med applikation. Collegetyg kan vobbla något mer än singeljerseytyg på grund av att tjockleken ökar trycket mot pressarfoten, vilket leder till att tyget dras ut.

Denna vetenskapliga essä har som syfte att undersöka ett konstnärligt kunskapsutövande.Utgångspunkt tas i berättelser kring det egna görandet för att därefter lyfta in teoretiskaperspektiv på kunskapsprocesserna. Essän prövar att se på det konstnärliga utövandet som enform av praktisk kunskap och reflekterar kring hur denna kunskapsform kan beskrivas. Texten försöker speciellt fånga det som är svårast att beskriva i en konstnärlig process – inte det tekniska hantverkskunnandet, inte den teoretiska omgivande diskursen, utan den ickelinjära process där tankar och infall transformeras till en konstnärlig gestaltning. Vikt läggs vid att belysa reflektionsbegreppet och undersöka var, när och hur konstnärenreflekterar i sitt görande. Tankegångar från bland annat Donald Schön, Gilbert Ryle och ArtoHaapala inkluderas. Den konstnärliga praktikens förhållande till vetenskap, text och teoridiskuteras. Essän lyfter fram angelägenheten av att uppmärksamma kunskapsprocesser som inte så lätt kan inordnas under formaliserad kunskap. / The aim of this scientific essay is to explore specific knowledge and experiences within anartistic practice. The starting point of the essay is in the stories of and around making anddoing as a theoretical perspective is introduced to the processes of knowledge production. Theessay wants to examine the artistic practice as a form of practical knowledge and reflect uponhow this form of knowledge can be delineated. The text especially tries to capture whatconceivably is the most difficult aspect to describe of an artistic process. This would not bethe technical craft skill, not the ambient theoretical discourse but rather the nonlinear processof transforming ideas into an artistic form. The essay also emphasizes the issues surroundingthe concepts of reflection, discussing where, when and how an artist reflects within her ownmaking. References from e.g. Donald Schön, Gilbert Ryle and Arto Haapala are included.How the artistic practice is related to science, text and theory is also discussed. The essaywants to accentuate the importance of observing those processes of knowledge productionwhich not easily can be placed within formalized forms of knowledge.

Detta utvecklingsarbete tog avstamp i diskussionen om hur litteraturundervisning i svensk skola bör utformas mot bakgrund av samtidens forskningsrön och diskussioner om elevers sjunkande läsförmåga och läsintresse. Vi identifierade den estetiska läsarten som en potentiellt fundamental faktor för att göra litteraturundervisning meningsfull. Syftet med utvecklingsarbetet var att utforska om ett litteraturprojekt med gestaltande arbete och tolkningsinriktade gruppsamtal kan öppna upp för estetisk läsning av skönlitteratur i gymnasieskolans svenskundervisning. Utifrån detta syfte formulerades frågeställningarna ”Vilka uttryck för estetisk läsning har kunnat iakttas under genomförandet av vårt litteraturprojekt?” samt “Vilket didaktiskt värde kan vi se i att kombinera läsning av skönlitteratur med gestaltande arbete och tolkningsinriktade gruppsamtal?”. Analysen utgår från receptionsteoretiskt grundad litteraturdidaktisk och dramapedagogisk teori och den diskuteras utifrån tidigare forskning av relevans för projektets arbetsmetoder och diskussionen om den estetiska läsningens plats i undervisningen. Metoderna som användes för att insamla data var observation, fokusgrupper, ljud- och videodokumentation samt fältanteckningar. Utvecklingsarbetets resultat visade att ett antal olika uttryck för estetiska läsningar kunde iakttas, dels i gruppsamtalen med hjälp av Wilhelms dimensioner, dels i gestaltningsövningarna med hjälp av Boltons nivåer av drama. Det didaktiska värdet av projektets arbetssätt kan sammanfattas med konceptet kunskap i handling, gemensamt meningsskapande samt att estetiska läsningar möjliggjordes och uttrycktes.

SammanfattningDenna studie behandlar området kommunikation i grundsärskolan. Syftet med studien var att ta vara på verksamma lärare/speciallärares kunskap om och nyttan av Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) i grundsärskolan samt att undersöka hur de genom användningen av AKK som verktyg skapar förutsättningar för elevers inkludering i skolmiljön. Studien är kvalitativ och intervjuer med lärare/ speciallärare har genomförts för att kunna ta del av deras syn och tankar kring AKK samt betydelsen av AKK för elevernas lärande och sociala samvaro. Data analyserades med stöd av Vygotskijs (1934) teorier om språkets betydelse, Molanders (1996) teori om språk och tyst kunskap samt Wetsos (2006) slutsatser om relationen mellan barn och vuxen relaterat till språklig utveckling. Tidigare forskning, nationellt och internationellt, visar att AKK är viktigt för elever med kommunikationssvårigheter och att det saknas vuxna runt elever som kan modellera (visa vägen) och utbilda inom AKK. Studien visar på ett liknande resultat och att det saknas vuxna runt elever som kan utbilda inom AKK. Mer kunskap och fortbildning inom AKK behövs. AKK ses vara ett oerhört viktigt verktyg för att ge elever möjlighet att lära och lärare att skapa förutsättningar för utbyte samt leda insatser för att nå inkludering av elever i skolmiljön.

Background The teaching of Home Economics combines theory and practice. Most knowledge requirements are theoretical, but the subject includes practical cooking. The food is prepared with a purpose, which makes the food an educational tool. The student should be able to make healthy choices and gain knowledge to manage different everyday situations. Learning by doing summarizes pragmatism's view of the integration of theory and practice. In Home Economics, it means knowledge in action. With cooking techniques, students can proactively plan their cooking, read recipes, and solve unexpected challenges to develop their skills by training in authentic situations.Objective The purpose of the study was to investigate how teachers used cooking in Home Economics.Method Qualitative interviews were conducted with eight qualified, active teachers who teach Home Economics years 7–9. These were conducted using a semi-structured question guide. The interviews were recorded, transcribed, and analyzed with qualitative content analysis.Results Three main categories and eight subcategories were identified. The teacher started from knowledge requirements by prioritizing method cooking, using all food groups and starting from central content of the subject when the teaching was planned. The teacher also started from practical conditions such as time, budget, and the room design. The basic idea of intertwining theory and practice was difficult to achieve due to students' expectations and taste, which meant that teachers' sense of care for students affected the content. The cooking was adapted to students and to give practical students the opportunity to feel good in an otherwise theoretical environment.Conclusion The teaching and cooking opportunity had an educational purpose. However, teachers' ambitions were hampered by practical circumstances, such as time, location, and budget. They also considered student concerns that the food should be tasty.

SAMMANFATTNING Bakgrund Elevers grupparbeten utgör en betydande del av HKK-undervisningen. Tidigare forskning kring elevers grupparbeten i allmänhet är omfattande, men forskning gällande elevers grupparbeten inom HKK är ytterst begränsad. Som utpräglat processämne är det av största vikt att eleverna ges möjlighet att träna på praktiska moment inom hem- och konsumentkunskap (HKK), för att eleverna ska kunna utveckla kunskap i handling vilket sedermera ska bedömas av undervisande lärare. Syfte Syftet med studien var att utforska lärares uppfattningar, upplevelser och erfarenheter av grupparbete i HKK. Metod Kvalitativa intervjuer genomfördes med tio HKK-lärare runtom i Sverige. Intervjuerna analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Det mest framträdande resultatet i studien var att arbetsformen grupparbete var dominerande i såväl praktiskt som teoretiskt arbete inom HKK. Ramfaktorer påverkade, styrde och begränsade undervisningen. Samarbete, kamratlärande, trygghet och praktisk träning var främsta syften med grupparbeten inom HKK. Det sociala klimatet, elevernaskunskapsnivå och särskilda behov var de faktorer som främst togs i beaktning vid sammansättning av elevgrupper. Lärarnas arbete kring elevgruppernas varaktighet skilde sig åt. Observationer var den vanligaste bedömningsformen när elever arbetade i grupp. Bedömning av elever som arbetade i grupp upplevdes vara svårt och utmanande bland lärarna i studien. Slutsats Grupparbete som undervisningsmetod framstår som rådande kutym inom ämnet. Studien påvisade brister med denna undervisningsmetod, främst utifrån bedömningsaspekten. Med mer noggrant uttänkta strategier för varför, hur och när det vore lämpligt att använda grupparbete som undervisningsmetod anser vi att HKK-läraren har möjlighet att höja kvaliteten på såväl undervisning som bedömning. / ABSTRACT  Background Students' group work constitutes a significant part of the teaching in Home and Consumer Studies (HCS). Previous research on students 'group work in general is extensive, but research on students' group work within HCS is extremely limited. As a distinct process subject, it is of the utmost importance that students are given the opportunity to practice practical elements in HCS, so that students can develop ”knowledge in action”, which will be assessed by the teacher.  Objective The aim of the study was to explore the teachers’ perceptions and experiences regarding group work in HCS.  Method Qualitative interviews were conducted with ten teachers in HCS within Sweden. The interviews were analyzed on the basis of content analysis.  Results The most prominent result in the study was that group work was dominant in both practical and theoretical work within HCS. Framework factors influenced, controlled and limited teaching. Cooperation, peer learning, safety and practical training were the main purposes of group work within HCS. The social climate, the students' level of knowledge and special needs were the factors that were mainly taken into account when composing student groups. The teachers' work on the duration of the student groups differed. Observations were the most common form of assessment when students worked in groups. Assessment of students who worked in groups was perceived as difficult and challenging among the teachers in the study.  Conclusion Group work as a teaching method appears to be the prevailing custom within the subject. The study demonstrated shortcomings with this teaching method, mainly based on the assessment aspect. With more carefully thought out strategies for why, how and when it would be appropriate to use group work as a teaching method, we believe that the HCS teacher has the opportunity to raise the quality of both teaching and assessment.