Syftet med denna uppsats var att undersöka om en offentlig enhet inom en kommun och ett privat bolag liknar och/eller skiljer sig åt gällande kunskapshantering, i sådant fall hur och varför. Följande tre frågeställningar ställdes i avsikt att svara på detta syfte: Uppfyller den offentliga enheten och det privata bolaget olika kriterier, och har de förutsättningar, för att bli framgångsrika i arbetet med KM, i sådant fall hur?, Sker kunskapsomvandling inom den offentliga enheten och det privata bolaget, i sådant fall hur?, Finns det skillnader och/eller likheter mellan den offentliga enheten och det privata bolaget, vilka är i sådant fall dessa och vilka bakomliggande orsaker kan finnas till dessa?   För att svara på syftet och frågeställningarna gjordes en kvalitativ studie genom att sex intervjuer genomfördes för att samla in det empiriska materialet. Tre av dessa genomfördes på en offentlig enhet och de övriga tre på ett privat bolag. Det empiriska material tolkades och analyserades sedan i ljuset av tidigare forskning och teorier som behandlar kunskapsbegreppet, kunskapsomvandling, Knowledge Management samt huruvida och varför privata och offentliga organisationer liknar och/eller skiljer sig åt.   De slutsatser som kunde dras var att det privata bolaget i högre grad uppfyllde vissa kriterier och förutsättningar för att anses som framgångsrika i arbetet med kunskapshantering samt att det privata bolaget även i högre grad främjade kunskapsspridning genom att låta personalen mötas i praktiken på en frekvent och kontinuerlig basis. Det framkom även att tyst kunskap var den typ av kunskap som användes mest inom både den offentliga enheten och det privata bolaget samt att personalen inom det privata bolaget i högre grad ecplicitgjorde sin kunskap.   Ytterligare en slutsats som drogs var att det privata bolaget tycktes ha en mer byråkratisk struktur vilket delvis stred mot den tidigare forskning som presenteras i uppsatsen. En slutsats som däremot stämde överrens med tidigare forskning och teorier var att den offentliga enheten tenderade att ha otydligare mål än det privata bolaget. Dessutom visade det sig att både den offentliga enheten och det privata bolaget genomförde utvärderingar men att dessa i högre grad var informella inom den offentliga enheten medan det privata bolaget använde sig av mer formella utvärderingar vilka även gjordes med mer sofistikerade verktyg samt på en mer kontinuerlig basis.   Avslutningsvis drogs även slutsatsen att både den offentliga enhetens och det privata bolagets kunskapshantering tycktes påverkas mycket av respektive organisations storlek snarare än av egenskaper av att vara i offentlig eller privat regi samt att de båda kan ses som mer eller mindre offentliga då de båda styrs av politiskt formulerade lagar som LSS.     Nyckelord: Knowledge Management, Kunskap, Kunskapshantering, Kunskapsomvandling, Offentlig, Privat, New Public Management