<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong> </strong></p><p>Denna studie undersöker på vilket sätt kampidrott beskrivs som viktigt och värdefullt av de som inom kampidrotterna kan anses har formell makt eller tolkningsföreträde.</p><p><strong><p>Syfte och frågeställningar</p></strong></p><p>Syftet är att analysera meningsskapande praktiker inom kampidrott.</p><p>• Vilka former av värdeskapande genom utövande av kampidrott framhävs avföreträdare för kampidrotterna?</p><p>• Vilka skillnader och likheter finns mellan värdeskapande inom kampidrotter och Riksidrottsförbundets officiella styrdokument?</p><p><strong><p>Metod</p></strong></p><p>Metoden kan beskrivas som deduktiv tematisk analys och forskningsansatsen är främst deskriptiv och analytisk till sin karaktär. Hemsidor publicerade av kampidrotternas specialidrottsförbund samt tidningen Fighter magazine under åren 2007-2008 analyseras utifrån ett teoretiskt ramverk. Överensstämmelser mellan källmaterialets innehåll och teorin registreras som data och analyseras.</p><p><strong><p>Resultat</p></strong></p><p>Utövande av kampidrott som en form av fysisk träning med målet av förändra sin kropp och förbättra sin hälsa framhävs ofta i materialet. Även färdighetsträning är en ofta förekommande meningskapande praktik inom kampidrott. Tävling och rangordning framstår som mycket viktigt inom vissa kampidrotter men som totalt eller tämligen ointressant inom andra. Självförsvar är en central del i vissa arter men förekommer inte alls inom andra. Det tycks finnas en inneboende konflikt mellan praktikerna tävling och självförsvar. Fysisk träning och socialt värde är praktiker som ofta betonas av både Riksidrottsförbundet och i källorna.</p><p><strong><p>Slutsats</p></strong></p><p>Färdighetsträning, fysisk träning och personlig utveckling framhävs mycket. Kampidrotterna förefaller kunna ge speciella förutsättningar för sociala kontakter mellan utövare. Det tycks finnas en konflikt mellan tävling i kampidrott och självförsvarsträning. Kampidrotternas värdeskapande praktiker överensstämmer på vissa punkter med de som framhävs av idrottsrörelsen generellt.</p><p> </p>

Syftet är att ta reda på om det har uppstått missförstånd hos en kursdeltagare efter att en kunskapsöverföring ägt rum från en kursledare. Vilka är de i så fall och hur skiljer sig deras underliggande antaganden, dvs. deras outtalade värderingar och uppfattningar om det hälsorelaterande vetandet som förmedlats? Studien innehåller två intervjuer, dels med en kursledare och dels med en av dennes kursdeltagare. Sedan jämförs intervjuerna med hjälp av ett strateginät, dvs. en form av tankekarta i det relativt nya datorprogrammet Complador. Detta är med andra ord en kvalitativ fallstudie. I intervjuerna framkom det många likheter mellan informanternas underliggande antaganden kring kunskapsöverföringen. Dock är även skillnaderna/missuppfattningarna många. Det betyder att en kursledare alltid bör sträva efter att få så mycket återkoppling från sina kursdeltagare som det bara är möjligt.

Sammanfattning Denna studie undersöker på vilket sätt kampidrott beskrivs som viktigt och värdefullt av de som inom kampidrotterna kan anses har formell makt eller tolkningsföreträde. Syfte och frågeställningar Syftet är att analysera meningsskapande praktiker inom kampidrott. • Vilka former av värdeskapande genom utövande av kampidrott framhävs avföreträdare för kampidrotterna? • Vilka skillnader och likheter finns mellan värdeskapande inom kampidrotter och Riksidrottsförbundets officiella styrdokument? Metod Metoden kan beskrivas som deduktiv tematisk analys och forskningsansatsen är främst deskriptiv och analytisk till sin karaktär. Hemsidor publicerade av kampidrotternas specialidrottsförbund samt tidningen Fighter magazine under åren 2007-2008 analyseras utifrån ett teoretiskt ramverk. Överensstämmelser mellan källmaterialets innehåll och teorin registreras som data och analyseras. Resultat Utövande av kampidrott som en form av fysisk träning med målet av förändra sin kropp och förbättra sin hälsa framhävs ofta i materialet. Även färdighetsträning är en ofta förekommande meningskapande praktik inom kampidrott. Tävling och rangordning framstår som mycket viktigt inom vissa kampidrotter men som totalt eller tämligen ointressant inom andra. Självförsvar är en central del i vissa arter men förekommer inte alls inom andra. Det tycks finnas en inneboende konflikt mellan praktikerna tävling och självförsvar. Fysisk träning och socialt värde är praktiker som ofta betonas av både Riksidrottsförbundet och i källorna. Slutsats Färdighetsträning, fysisk träning och personlig utveckling framhävs mycket. Kampidrotterna förefaller kunna ge speciella förutsättningar för sociala kontakter mellan utövare. Det tycks finnas en konflikt mellan tävling i kampidrott och självförsvarsträning. Kampidrotternas värdeskapande praktiker överensstämmer på vissa punkter med de som framhävs av idrottsrörelsen generellt.

Syftet med uppsatsen är att beskriva Tankeverkstad som ett arbetssätt i matematik för skolår 1-2. Syftet är samtidigt att med Tankeverkstad som konkret exempel belysa hur lärare kan utveckla och förändra sin verksamhet. Ett tredje syfte är att med hjälp av Tankeverkstad visa ett exempel på hur lärare kan använda forskning för att utveckla sig i sitt arbete. Studien bygger på litteraturgenomgång och empiriska studier. Ett resultat av undersökningen är att Tankeverkstad är ett undervisningssätt utan läromedel och utan matematiskt symbolspråk från början. Eleverna tillverkar eget materiel och ägnar sig mycket åt problemlösning. Tankeverkstad är utvecklat av reflekterande praktiker och stämmer väl överens med aktuell forskning rörande den tidiga matematikinlärningen.

Studiens syfte är att öka kunskapen om hur unga vuxna utvecklar kunskap och kompetens om eget boende och vuxen liv utifrån ett sociokulturellt perspektiv och begreppen delaktighet, social praktik och handlingserbjudande. De unga vuxna som ingår i studien lever i eget boende genom socialbiståndet Ungbo i Halmstad.   Studien är kvalitativ och datainsamlingen skedde löpande under fyra månader genom chatt, intervjuer och observationer. Resultatet visar att de unga vuxna utvecklar kunskap och kompetens på egen hand och genom egna erfarenheter utan någon större tillgång till sociala praktiker med socialrådgivare eller andra. Centralt är de unga vuxnas stora brist på lärsituationer och artefakter inom det efterfrågade kunskaps- och kompetensområdet vilket försvårar etableringsprocessen in i vuxenlivet.  Förslag till framtida forskning är implementering av pedagogik i teori och praktik inom socialbiståndsinsatser. / The aim of this study was to increase the knowledge of how young adults develop skills and knowledge about housing and adult life with a socialculture perspective in terms of involvement, social practice and activity offers. The young adults in this study lived in their own homes thru social care named Ungbo in Halmstad. The study is qualitative and data collecting were done by chat, interviews and observations. The result shows that the young adults develop knowledge and skills mostly on their own and through own experience without any asset to social practices with the social workers or other people. Central is the Young adult lack of learning situations and artefacts with in the acquired skill- and competence which makes the stabling process in to adult life much harder. More studies in the future should be bases in pedagogy theory and practice in social care efforts.

The aim of this study is to point out variations of practices in the relationship between professionals of service occupations and their clients. The material consists of four openly conducted thematic interviews with male professionals who work in the environment of their clients' homes.The main theoretical approach of this analysisis undertaken with ethnicity in mind.The practices identified aim to throw light on the boundaries between the differing cultures of professionals and their clients.The analytical termsboundary reduction and boundary maintenanceare used in this research. The two-stage analysis points out different practicesused, in chronological order, during contact between professionals and their clients. This is followed by a statement of the themes which connect, primarily fromthe professional perspective. The results indicate an intimate connection between intercultural and transcultural aspects through the use of cultural transparancy, which is a strategy connecting different roles, aswell as use of loophole tacticsthat afford the possibility of definingspace, place and relationship. It's illustrated how the professionals operate from "within the structures and worldview" of the client, and this analysis also reveals a glimpse of the potential for cultural changein the meeting between different cultures.

The purpose for this study was to illustrate how images of Sweden and Swedishness is produced and reproduced in travel literature written by four foreign travellers in 19th century Sweden. By doing a close reading and comparing the material, several analytical themes connected to time, place, nationality and social class were located. The theory of representation were then applied, together with the theoretical concepts representing practices, figure of thought and gaze. Locating different figures of thought and representing practices revealed how the travel literature produced and reproduced several and even opposing images of Sweden and Swedishness. The study is to be regarded as an analytical example of 19th century travel in Sweden, but also as the experiences of four individual travellers.

SAMMANFATTNING Uppsatsens syfte är att övergripande göra en kartläggning över hur kommunikationen ser ut i ett gymnasieklassrum med döva elever. På så sätt önskar vi få en uppfattning om hur kommunikationen ter sig i ett sådant klassrum och vad som försvårar respektive underlättar kommunikationen. Genom litteratur som vi funnit relevant för vi ett resonemang kring det komplexa begreppet kommunikation samt dess olika uttryckssätt. För att som läsare kunna följa tankegången med metodvalet i C-uppsatsen beskrivs etnografisk ansats och utifrån den även deltagande observation. Genom analys av fältstudien har följande teman utvecklats: Klassrummets miljö och lektionernas gång och Parallella kommunikationsprocesser. I vår analys försöker vi visa på de hinder samt möjligheter för kommunikation som studerats i klassrummet för att vidare knyta ihop påsen med en diskussion där de erhållna resultaten knyts an till den tidigare forskning som presenterats, i förhållande till det identifierade problemet. I studien framkommer vid ett flertal tillfällen att parallella konversationer såsom videomobilsamtal förekommer och tillåts, att sen ankomst sker i stor utsträckning, att personer utestängs ur kommunikationer till följd av talspråksanvändande, att grupparbeten inte existerar, att kulturkompetens är betydelsefullt och att en visuellt orienterad praktik har unika kommunikationsmöjligheter. Resultatet av vår forskning visar således att en visuellt orienterad kommunikativ praktik såsom ett klassrum på Riksgymnasiet för Döva har unika kommunikationsmöjligheter som kanske inte alltid utnyttjas. Nyckelord: Kommunikation, Kommunikativa praktiker, Visuellt orienterad, Samspel, Döv och Svenskt teckenspråk.

This dissertation examines political life at the Swedish Gustavian Court through Duchess Charlotte (1759–1818). She was the Swedish monarch’s sister-in-law and well-known for her political memoirs. This study reassesses the Duchess as a political agent in her own right by taking into account earlier neglected sources. Drawing inspiration from previous research, I elaborate my empirical findings in an analytical framework called court politics. My claim is that politics involved both men and women at court since it was a key part of social life. I also structure the political agency of the Duchess into six different spheres. Each sphere is equivalent to a combined set of space, social relations, and activities, each of which supplied her with political capital. There are four spheres corresponding to the essential features of the royal identity: firstly, being at the head of a court; secondly, as part of the Swedish royal family; thirdly, in the performance of social duties at court; and fourthly, being the Duke’s consort. The two other spheres derive from the Duchess’s personal life, such as in her relationship with the Fersen family and her close circle of female friends. My examples reveal the Duchess acting as a leading figure in the social life of the Stockholm elite, hereby influencing the composition of political circles. She acted as a patron for court positions and solicited the Duke and the monarch for political purposes. When she was unsatisfied with their political decisions, she refused to host any social occasions, creating disorder within court society. The major focus in previous investigations of elite women’s political power has been on their marital status as a means of influence. By framing the Duchess’s agency in six spheres, I position her between the aristocracy and royal authority, together with both men and women of her social status. Thus, this case study offers a display of the complex dynamics of power at the Gustavian court.

Med utgångspunkt i den postkoloniala teoribildningen granskar denna uppsats framställningarna av Asien i gymnasieskolans historieläroböcker för att undersöka hur läroböckerna upprätthåller eller motverkar de orientalistiska- och postkoloniala strukturer vilka beskriver Asien som underordnat väst samt identifierar hur dessa konstruktioner tar sig uttryck. Studien utgår från en ideologikritisk närläsningsstudie av fem läroböcker i historia. Samtliga studieobjekt är publicerade under år 2011 och 2012 inom ramen för den nya läroplanen, gymnasieskola 11, och kursen Historia1b. Analysen genomförs och presenteras via en analysmodell vilken innefattar rubrikerna andrafierande praktiker, över- och underordning, dikotomier och kulturell stratifikation. Resultatet visar att västerlandets hegemoni reproduceras genom i huvudsak eurocentriska diskurser där västerlandet överordnas österlandet eller där en eurocentrisk historieskrivning som berättar en selektiv historia förs i läroboken. Vidare kan av resultatet skönjas en kulturell stratifikation i vilken länder som anammat författningar av västerländska snitt och västerländska sedvänjor värderas högre än länder som inte gjort det. Resultatet visar också att läroböckerna reproducerar alienerande, stundom rasistiska, och pistocentriska schablonbilder och fördomar vilka bidrar till paradigmen om ett vi och ett dem.