Den här studien handlar om hur barns naturvetenskapliga utforskande kan ske på två förskolor, och hur pedagogerna använder läroplanen i det naturvetenskapliga lärandet. I undersökningen användes följande frågeställningar: Hur upptäcker barnen naturvetenskap i förskolans miljö? Vilka förutsättningar finns i förskolan för barnens naturvetenskapliga lärande enligt observationer och intervjuer? På vilket sätt beskriver pedagogerna att de införlivar läroplanen i det naturvetenskapliga lärandet? För att söka svar på frågeställningarna användes metoderna observation och intervju vid två olika förskolor i en medelstor kommun. Data från genomförda observationer, barn- samt pedagogintervjuer har analyserats för att söka efter mönster och nyckelord. Analyserna visade att barn utforskar naturvetenskap i förskolans miljö i sin lek samt genom sin kropp och sina sinnen. Barnen behöver vara aktiva och delaktiga i sitt lärande, förklarade de intervjuade pedagogerna. Pedagogerna bör finnas tillhands som medforskare för att ta tillvara barnens intressen och ställa frågor som väcker deras fortsatta utforskande och nyfikenhet. Det naturvetenskapliga arbetet dokumenterades genom bilder som användes för reflektion och som diskussionsunderlag för barn och vuxna. Pedagogernas intresse och engagemang för ämnet naturvetenskap är troligen en faktor som påverkar hur förskolorna arbetar med naturvetenskap. En annan faktor för barns utforskande är vilken miljö de erbjuds, både närmiljön och den miljö som pedagogerna kan påverka och utforma. De studerade förskolorna arbetar med läroplanen regelbundet genom att de utvärderar verksamheten mot läroplanens mål och riktlinjer. Detta ses som ett ständigt utvecklande av verksamheten för att stimulera och väcka barns naturvetenskaplig utforskande.

Syftet med studien är att undersöka vilka naturvetenskapliga fenomen/begrepp barn i åldern 3-4 år utforskar i den fria leken på förskolegården samt hur de gör när de utforskar. Som metod för att undersöka barnens utforskande användes ostrukturerade observationer vilka dokumenterades med hjälp av ett protokoll (löpande). Observationerna tolkades med stöd från tidigare forskning och litteratur inom naturvetenskap som utgör grund för studien. Resultatet av studien visar att de platser där barnen vistades mest och utforskade flest fenomen/begrepp var rutschkanorna och sandlådan. Vanligast att utforska var materialets egenskaper, och de fysikaliska begreppen tyngdkraft och friktion. De mest använda sätten att utforska de fysikaliska begreppen på var att använda sin kropp i rutschkanan och olika lekmaterial. Materialets egenskaper undersöktes genom att t.ex. prova sandens hållfasthet i tillverkning av sandkakor och genom att hälla sand på olika sätt. Utifrån resultatet har ett observationsmaterial konstruerats som har till syfte att kunna synliggöra vilka fenomen/begrepp barn utforskar inom naturvetenskap. Syftet är att pedagoger på förskolan ska kunna använda det vid t.ex. observationer och dokumentationer.

Studien syftar till att undersöka varför lärare väljer att arbeta med NTA och hur de arbetar utifrån konceptet. Undersökningen syftar även till att ta reda på hur lärare organiserar sin undervisning för att eleverna skall uppnå målen samt hur de följer upp och bedömer elevernas utveckling. För att få svar på frågeställningarna intervjuades åtta lärare i årskurs F-3 som använder NTA i sin undervisning. Resultatet visar att lärare anser att det färdiga materialet sparar tid och att lärarhandledningen är ett stöd. Samtliga lärare utgår från lärarhandledningen men de flesta anpassar arbetet efter elevgrupp och utifrån egna idéer. Flertalet lärare beskriver att de brukar föra diskussioner, ge tydliga instruktioner samt ställa frågor för att eleverna skall lära det avsedda. Lärarna följer upp och bedömer elevernas undervisning genom t.ex. att betrakta eleverna under lektionerna, examinerande moment t.ex. prov samt att använda sig av elevernas dokumentation. Några lärare efterfrågar mer kollegial samverkan kring NTA.

Syftet med min studie var att se hur pedagoger ser på naturvetenskap i förskolan. Vad kan naturvetenskap vara för förskolebarn och hur lyfter pedagogerna fram den? Jag var också intresserad av att få veta hur de använder sig av ett undersökande och utforskande arbetssätt, som har stora likheter med ett naturvetenskapligt arbetssätt.Som metod använde jag kvalitativ undersökning och intervjuade sju förskollärare. De var alla eniga om att naturvetenskap är ett brett och viktigt ämne. I första hand är det biologin man lyfter fram. Det är där man har mest kunskaper och därmed känner sig tryggare att utmana barnen. Men de var alla medvetna om att naturvetenskap i förskolan kan vara mycket mer och de efterlyste diskussioner och fortbildning i vad naturvetenskap kan vara, för att få syn på den och för att bli bättre på att lyfta fram den i vardagen på förskolan.

The aim of this study is to investigate the relationship between how preschool’ premises are planned and how they are used. The study focusing on learning enviroments adapted for exploration in science. The investigation takes place at a newly opened preschool. It is based on a qualitative approach in form of semistructured interviews. Interviews were made with two informants involved in the planning and the design of the preschool’ premises. Interveiws were also made with four preschool teachers who uses these environments. These interveiws were related to each other to investigate the relationship between how these premises are planned and used. The results are reported in three categories. The first category reveals thoughts about premises’ potential. Second one shows different material availability. The third category is about social venues. As impact this study can contribute knowledge that can be useful in creating new learning environments. The results could also be used if existing preschools wants to reorganization their environments. / Syftet med studien är att öka kunskap om relationen mellan den planerade utformningen av lärandemiljöer i förskolan, anpassade för naturvetenskapligt utforskande och det faktiska nyttjandet. Studien är gjord utifrån en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer med upplägget att intervjua två informanter som varit delaktiga vid planering och utformning av förskolans fysiska inomhuslokaler samt fyra förskollärare som nyttjar dessa miljöer i sitt arbete med barnen. Resultaten relateras till varandra för att undersöka vad som legat till grund för lärandemiljöers utformning och förskollärares upplevelser att nyttja dessa. De relationer som lyfts fram i resultatdelen är informanters tankar kring lokalers potential, materials tillgänglighet samt mötesplatser för gemensamt utforskande. Denna studie kan bidra med kunskap som kan vara användbar vid skapande av nya lärandemiljöer samt vid omorganisering av befintliga.

No description available.

Huvudmålet för detta arbete har varit att färdigställa produktioner till fyra av mig tidigare skrivna poplåtar. Detta för att identifiera vilka metoder och verktyg jag föredrar att använda i mitt arbete som producent och vart jag helst lägger mitt fokus när jag producerar musik. Arbetet med produktionerna för låtarna skedde parallellt. Metoden för den konstnärliga processen var medvetet lekfullt utforskande och fri, med några ledord och ett fåtal referenslåtar som enda riktlinjer. I uppsatsen presenteras de verktyg och metoder jag fann användbara för produktionerna tillsammans med reflektioner kring de konstnärliga val som gjordes. Den konstnärliga processen kom att mestadels innefatta arbete med mjukvaruinstrument, samplingar och processning av ljud med dator, men även några pålägg med verkliga instrument gjordes. Dessa var klarinett, flygelhorn och sång. Min upplevelse blev att de fyra låtarna tillsammans resulterade i ett enhetligt sound, mycket tack vare att arbetet skedde parallellt vilket resulterade i att produktionerna influerade varandra i valet av verktyg, metoder och instrumentering. Samarbetet med blåsmusikerna visade sig vara gynnsamt för min fortsatta kreativitet och det konstnärliga resultatet. Vikten av en passande arbetsmiljö och lättförståeliga användargränssnitt visade sig vara betydande för valet av produktionsmetoder och verktyg. Jag reflekterar kring min identitet som producent och mina styrkor och svagheter som sådan. Efter avslutat arbete känner jag mig säkrare i hur jag föredrar att arbeta och vart jag är på väg med mitt sound som artist.

För sju år sedan publicerades nya läro-, ämnes- och kursplaner som efterfrågar en undervisning som främjar elevers förståelse för naturvetenskapernas karaktär. Öppna laborationer är ett alternativ. Dock kräver dessa mycket tid och lärare med egna erfarenheter från forskningsliknande aktiviteter. Därför finns ett behov att utveckla mindre tidskrävande undervisningsmetoder som uppfyller målen. Syftet med arbetet som presenteras här är att genom designforskning ta de första stegen mot utvecklingen av en sådan undervisningsmetod. En metod som synliggör det naturvetenskapliga förhållningssättet redan vid introduktion till ett nytt kunskapsområde och som kan lägga en viktig grund i elevers förståelse för ämnet och undersökande arbetsformer. Resultat visa att det finns potential för en sådan undervisningsmetod eftersom metoden inte bara främjar elevers naturvetenskapliga förhållningssätt utan även deras motivation, nyfikenhet och koncentration.​

Inledning I denna undersökning vill jag ta reda på; Har pedagogerna ett syfte med lärmiljöerna, vad sker det för lärande och är pedagogerna medvetna om lärandet. Är pedagogerna medvetna att barnen lär sig i lärmiljöerna? Syfte Syftet med denna rapport är att undersöka hur förskollärare uttrycker att de skapar lärmiljöer i Reggio Emilia inspirerade förskolor. Hur förskollärare ser på sin roll i utformningen av lärande miljön och hur de skapar och synliggör barnens delaktighet och inflytande. Metod Studien är kvalitativ och har inspirerats av kvalitativ ansats, vilket beskriver människors upp-fattningar om olika fenomen. Jag använder den kvalitativa metoden och utgår från intervjuer. Metoden lämpar sig för att undersöka förskollärarnas uppfattning och förhållningssätt. Resultat Pedagogerna har ett medvetet förhållningssätt tillsammans med barnen där de själva får vara aktiva i sina val av aktiviteter. Då ökar barnens valmöjligheter och ansvarstagande. När barnen blir medvetna att vi ser dem som kompetenta och utmanas av olika material ökar deras fantasi och kreativitet. Barnen får ett ökat inflytande och blir medvetna om att de kan vara med och påverka sin situation. När det gäller att ge de yngre barnen inflytande, som ännu inte har verbalt språk, detta genom att observera det barnen gör och visar intresse för och sen arbeta vidare med det

This study set out to explore different ways to structure the dramaturgy within jazz music, using different levels of musical intensity over time. The author claims that there is a specific model, or method, which is used quite commonly in many types of jazz music, as well as in other genres. This model can be described as the level of intensity starting at a relatively low point, then increasing until it reaches a high point near the end of a certain timeframe, to finally round off with a quick downturn of the intensity level. For example, in jazz music this model could often be applied to a single solo, or an entire tune. The objective for this project was to see if it would be possible to find other such models for the dramaturgic structure, and to explore how these could possibly be applied.    The process of this study, was to first theorize a set of ideas for alternatives to the model described above. These ideas were then tested in a context, with the musicians from the author’s jazz quartet, which also was the band performing at the author’s graduation concert. After analyzing recordings of the ideas that were tested by the jazz quartet, the author extracted a few methods and principles out of them. He used what he came up with in this phase, as integral components when composing new musical material to perform with his quartet at the graduation concert.    There were some difficulties in drawing conclusions from the results of this study, due to its exploring nature and the vastness of the subject. Despite that, clear signs of potential regarding some of the alternative models for dramaturgic structure was shown. Arguments were made that the study produced some useful results within the scope of survey.