SammanfattningBakgrundI läroplanen (Utbildningsdepartementet, 1998, rev 2010) står det att barnen ska genom sin dag i verksamheten söka och inta ny kunskap med hjälp av att leka, umgås med andra, utforska omgivningen och skapa på olika sätt, de ska även undersöka olika fenomen och prata med andra barn och vuxna samt reflektera över det som de gjort. Detta tillsammans med litteratur från forskare sammanfattar allt vad bakgrunden behandlar på ett bra och övergripande sätt som ger en kunskap om barns lek och lärande och matematik i förskolan.SyfteTanken med vår studie är att observera hur några små barn utforskar genom en handling olika material i vatten och om deras handlingar förändras.Hur gör barn när de får utforska olika material i vatten på egen hand? När barn möter samma material flera gånger, hur förändras deras handlingar?MetodStudien är kvalitativ och vi har använt oss av fenomenologin som teoretisk ansats för bearbetning och analys. Observationerna gjordes med hjälp av verktyget löpnande protokoll. Det var sju barn som observerades vid ett till fem tillfällen. Efteråt skrevs protokollen rent och följande teman identifierades: barns lek och lärande, matematik och makt.ResultatResultatet i denna studie visar att de flesta barnen utvecklar sitt utforskande över tid. Det var intressant att se hur många olika områden som barnen berörde i sitt utforskande. Studien visade att barnen arbetade ofta med matematik i sitt utforskande med vattnen. Andra områden i vattenleken som synliggjordes genom barns lek var låtsaslek och olika former av att hävda sin rätt i leken. / Program: Lärarutbildningen

BakgrundI leken utvecklas bland annat språket och tänkandet, samspelet och den sociala förmågan. I lekens värld återskapar barnen sina tidigare erfarenheter och leken ses som uttryck för att kunna sätta samman erfarenheter på ett nytt sätt. När yngre barn lär, gör de det med hela sin kropp och med alla sina sinnen. Barnens ska ha möjlighet att påverka sin vardag och där skafinnas utrymme för barnens egna initiativ till lek och allehanda aktiviteter. Den fysiska miljön har stor betydelse för hur barns lärande stimuleras och utmanas. Den barnsyn och det förhållningssätt som pedagogen har till barnen och deras lärande påverkar med stor sannolikhet vad barnen lär sig och hur de uppfattar sin omvärld.SyfteSyftet med studien är att få en inblick i hur små barns lärande av nya förmågor och färdigheter sker. Syftet är vidare att ta reda på vilket lärande som sker i den fria leken i förskolan.MetodStudien är kvalitativ med en etnografisk ansats. Fältarbetet bestod av observationer av små barn i den fria leken i förskolan.ResultatResultatet av denna studie visar att barn i den fria leken får möjlighet att genom utforskandet, samspelet, iakttagelse och imitation lära sig utveckla den motoriska och den sociala kompetensen. Även språket och den matematiska förmågan stärks. I samspel med andra människor, både barn och vuxna, får barnen möjlighet att vidga sin livsvärld. / Program: Lärarutbildningen

<p>For today's young adults, the experience of being in the age period 18-30 years is, compared with previous generations, quite different. There is more room for exploring and experimenting when lifestyles and life-choices are no longer predetermined, and most things are possible for today's young people. The object of this thesis is to examine young people\2019s experiences in the transition from youth to adulthood and to illuminate those experiences and difficulties that take place during this period. In the study, qualitative interviews were used in four focus groups, divided up in two age categories. The results reveal that the feeling of being an adult arises in the latter part of the period, and that variations between individuals are readily apparent. Creating new and changing old roles, and in particular the adoption of occupational and family roles, are most noticeable during this period. This means that the period in many cases is experienced as confusing and stressful, as responsibility must be taken for the multitude of choices, and change that are made.</p>

For today's young adults, the experience of being in the age period 18-30 years is, compared with previous generations, quite different. There is more room for exploring and experimenting when lifestyles and life-choices are no longer predetermined, and most things are possible for today's young people. The object of this thesis is to examine young people\2019s experiences in the transition from youth to adulthood and to illuminate those experiences and difficulties that take place during this period. In the study, qualitative interviews were used in four focus groups, divided up in two age categories. The results reveal that the feeling of being an adult arises in the latter part of the period, and that variations between individuals are readily apparent. Creating new and changing old roles, and in particular the adoption of occupational and family roles, are most noticeable during this period. This means that the period in many cases is experienced as confusing and stressful, as responsibility must be taken for the multitude of choices, and change that are made.

Det har bedrivits mycket forskning kring förskolornas innemiljö under många år, men utemiljön har inte alls fått samma uppmärksamhet. Vårt syfte med den här uppsatsen är därför att undersöka hur förskolans utemiljö kan utformas så att den ska tilltala barnen och ge dem möjlighet till möten för utforskande, lärande och lek enligt förskolepedagogers erfarenheter. Som metod har vi valt att göra kvalitativa intervjuer med pedagoger vid fyra olika förskolor. Två av förskolorna är s.k. uteförskolor, en har uteprofil och en är av mer traditionell typ. Utöver intervjuerna har vi använt oss av deltagande miljöobservationer för att få en bättre förståelse för våra intervjusvar. De viktigaste slutsatserna som vi har kunnat dra är att en variationsrik miljö med möjligheter till spänning och utmaningar är utvecklande för barnens lekar enligt de intervjuade förskolepedagogerna och enligt litteratur om förskolors utemiljö. De platser som visat sig vara de roligaste att leka på, är de som inte har fått någon speciell bestämd funktion av vuxna, utan där barnen själva kan ge platsen dess innebörd. Det är därför angeläget att barnen är delaktiga i utformningen av miljön. Vår undersökning visar att pedagogernas förhållningssätt till barnens utelek är av stor betydelse när det gäller den pedagogiska utemiljön.

<p>Det har bedrivits mycket forskning kring förskolornas innemiljö under många år, men utemiljön har inte alls fått samma uppmärksamhet. Vårt syfte med den här uppsatsen är därför att undersöka hur förskolans utemiljö kan utformas så att den ska tilltala barnen och ge dem möjlighet till möten för utforskande, lärande och lek enligt förskolepedagogers erfarenheter.</p><p>Som metod har vi valt att göra kvalitativa intervjuer med pedagoger vid fyra olika förskolor. Två av förskolorna är s.k. uteförskolor, en har uteprofil och en är av mer traditionell typ. Utöver intervjuerna har vi använt oss av deltagande miljöobservationer för att få en bättre förståelse för våra intervjusvar.</p><p>De viktigaste slutsatserna som vi har kunnat dra är att en variationsrik miljö med möjligheter till spänning och utmaningar är utvecklande för barnens lekar enligt de intervjuade förskolepedagogerna och enligt litteratur om förskolors utemiljö. De platser som visat sig vara de roligaste att leka på, är de som inte har fått någon speciell bestämd funktion av vuxna, utan där barnen själva kan ge platsen dess innebörd. Det är därför angeläget att barnen är delaktiga i utformningen av miljön. Vår undersökning visar att pedagogernas förhållningssätt till barnens utelek är av stor betydelse när det gäller den pedagogiska utemiljön.</p>

Avsikten med denna studie var att synliggöra hur barn utforskade matematiken i ett specifikt projekt på förskolan utifrån ett transdisciplinärt perspektiv. Samtidigt ville jag ta reda på hur andra aktörer, mänskliga såsom ickemänskliga, intra-agerade med barnen och hjälpte dem i deras matematiska utforskande. Uppsatsen hade postkonstruktionism som teoretisk utgångspunkt. För att få svar på mina forskningsfrågor valde jag att använda en kvalitativ metod med inspiration från etnografin. Datainsamlingen bestod av observationsanteckningar, fotografier och barnens teckningar. Jag observerade och samtidigt deltog i projektet som både pedagog och forskare. Urvalet för genomförande av projektet var sammanlagt fem barn, alla i femårsålder. Studien visade hur ett transdisciplinärt lärande uppstod då förskolebarn utforskade matematik med hjälp av andra uttrycksformer såsom dans, rörelse, musik, genom kroppen och tänkandet. Utforskandet skede i intra-aktion med rummet, tingen och andra aktiva aktörer som fanns i deras omgivning. Både mänskliga och ickemänskliga aktörer bildade ett nätverk där alla gick in i varandra och på så sätt skapades ett transdisciplinärt lärande. Det andra intressanta med studien var att traditionella undervisningspraktiker utmanades. Med hjälp av transdisciplinaritet kunde matematiska lärandesituationer bli mer stimulerande och attraktiva både för barn och för pedagoger.

Syftet med denna studie är att analysera hur yrkesverksamma pedagoger beskriver sitt arbete med matematiken i förskolan. Den kvalitativa metod vi har valt att använda i studien består av intervju med utbildade och erfarna pedagoger. Inom denna metod så har vi valt att se utifrån ett fenomenografiskt perspektiv, som innefattar att man beskriver hur människor ser på fenomen i sin omvärld och människors olika uppfattningar att se på ett och samma fenomen (Dahlgren &amp; Johansson i Fejes &amp; Thornberg 2009). Resultaten inom studien visar på att tidig inlärning av matematik och pedagogernas olika arbetssätt att kunna utveckla barnens fortsatta utforskande går hand i hand. Slutsatsen av studien blev att informanterna tycker att matematiken är ett svårt och krångligt ämne men om de lägger sina egna personliga erfarenheter och åsikter åt sidan och ser till vad barnen verkligen är intresserad av och vad de utforskar kring så utvecklas barnens fortsatta utforskande på en högre nivå.

Författarna till detta arbete fick en förfrågan från den pedagogiska utvecklaren på Storvreta förskoleenhet om att förverkliga ett utav Uppsala kommuns sju rumskoncept. Rumskoncepten är ett led i Uppsala kommuns strävan efter att skapa så likvärdig utbildning som möjligt på alla kommunala förskolor. Denna rapport beskriver den process som författarna genomgick i skapandet av en utforskande sandmiljö inomhus på en förskola. I skapandet av den upplevelseprototyp som placerades på den aktuella förskolan utgick författarna dels ifrån Ett förståelsefördjupande dokument om lärmiljöer, men även från de tankar och idéer som Uppdragsgivare och Användare framförde. Det arbetssätt som författarna valde att använda för att utveckla prototypen var en Human-Centered design. Hela processen mynnade ut i en upplevelseprototyp som bestod av två kubformade byggkonstruktioner med tillhörande stationer, där sand var det centrala materialet. Stationerna syftade till att främja ett utforskande och undersökande arbetssätt. Det sociokulturella perspektivet på lärande samt den konstruktionistiska teoribildningen har genomsyrat hela arbetet. Den upplevelseprototyp som blev resultatet av processen utvärderades med hjälp utav intervjuer med Användarna där det framkom att lärmiljön uppfyllde de syften som var uppsatta för detta arbete. Den lärmiljö som författarna placerade på förskolan är endast ett sätt att lösa den uppgift författarna fick, men den kan förhoppningsvis inspirera andra till att utveckla lärmiljöer som främjar ett utforskade och undersökande arbetssätt.

No description available.