Testning görs för att se till att vår kod fungerar som den ska och upptäcka eventuella fel som gjorts under utvecklingen. Målet med undersökningen är att ta reda på om det finns några skillnader på hur företag ser på testning och hur utvecklare ser på testning. Vilket värde har testning för företag och utvecklare? Arbetet undersöker också om utforskande testning räknas som en giltig metod för testning inom webbutveckling bland företag och utvecklare. I undersökningen utfördes en intervjuundersökning på två företag av olika storlekar och brancher. Intervjuerna tog reda på hur de företagen såg på testning och hur de utförde sin testning. En enkät skapades utifrån svaren från de två intervjuerna som sedan skickades ut till utvecklare. 41 webbutvecklare svarade på enkäten och resultaten från enkäten visar att det finns skillnader på hur företag testar sin kod. Det som skiljde dem åt mest var om de har en policy eller inte för hur testning ska göras. Resultaten visade även på att det finns skillnader på hur utvecklare använder testning, nämligen till vilken grad de gör testning på arbetsrelaterade och privata projekt. Det alla har gemensamt, företag och utvecklare är att de har en positiv syn på testning. Det värde testning har för både företag och utvecklare är att det gör en utvecklare mer bekväm i sin utveckling. Det gör även koden mer strukturerad, de berättar också att testning är en fundamental del i utvecklingsprocessen. Resultaten gällande utforskande testning visar att den metoden av testning är en giltig metod för testning inom webbutveckling. Det finns fortfarande utvecklare som anser att utforskande tester inte är en giltig metod för testning. Resultatet från undersökningen ger en insyn i hur företag och utvecklare ser på testning och vilka åsikter de har angående testning. Den berättar också vilket värde testning har för både företag och utvecklare och att utforskande testning är ett värdefullt verktyg inom webbutveckling.

Travel writing studies spans a vast section of literature from travel diaries to tales of explorations and fantastical adventure stories. One area that has been less examined by travel writing is children’s literature. This paper examines the relationship between travel writing and children’s literature from the basis of children being inherent explorers. That is, as persons that are constantly exploring new environments and confronting otherness as a vital part of their development. This relationship is studied by focusing on children’s literature narratives that show the interaction with nearby or everyday environments that are foreign to the child. Environments like “the woods” or a nearby field might fall within what an adult would call nearby surroundings, but to a child they are areas outside of the known world. These aspects make the child’s nearby journey into a narrative that can use or subvert tropes and themes from classic travel writing about exploration or adventure. By studying three children’s texts - “Pippi Longstocking arranges a picnic” (Astrid Lindgren 1945), Bridget and the gray wolves (Pija Lindenbaum 2000) and Lilly vill ha äventyr [Lilly wants an adventure] (Sanna Töringe & Kristina Digman 2007) – this paper examines the relationship between children’s narratives of exploring one’s near surroundings and the explorations of far away and exotic lands in travel writing. Several connections are shown where the texts use motifs from travel writing, such as highlighting elements of fear connected to unknown environments and animals in the explorations of new spaces.

Detta examensarbete handlar om barns utforskande av naturvetenskapliga fenomen i sin utomhuslek. Utifrån syftet skapades följande forskningsfrågor: Vilka sociomateriella relationer möjliggörs i barnens lek? Hur beskriver barn de naturvetenskapliga fenomenen i sin lek? För att besvara forskningsfrågorna valde jag att använda mig av deltagande öppna observationer där en dubbellogg användes för att anteckna empirin som synliggjordes under observationerna. Detta för att kunna närma mig ett barns perspektiv. Resultatet visar på att det finns ett utforskande av naturvetenskapliga fenomen som pågår i barns lek. Hur de sociomateriella relationerna mellan materialen och barn leder till nya utforskande och hur deraslekar ständigt utvecklas och förändras när ett nytt material kommer in i leken. Slutligen synliggörs och redogörs det för barns användande av antropomorfistiska förklaringar, användandet av verb och hur barnen relaterar till sina egna kroppsliga upplevelser för att beskriva de naturvetenskapliga fenomen som de utforskar.

The purpose of this study is to contribute to the knowledge about youngerchildrens exploring of building- and construction materials in free play and seewhat knowledge is constructed and shared between the children. In this study,video observations are used as a method and six children, between the ages ofone and two, were observed in their free play with building materials.The results show that the childrens previous experiences play a big role in theirchoice of materials and their ability to construct. The preschool teacher role isimportant because the children sometimes ends up in conflict with each otherand they need the support from the teacher who asks questions, encourage themand helps them physically. The children try different solutions in theirconstructions, they interact with each other and their focus lays in that thematerial is going to “be something”.The verbal aspect is noticeable when the children interact with other childrenand adults. It shows that the children who are more verbally developed getmore attention than the children that are younger, more withdrawn and lessverbally developed.The recommendation for future work is to not be afraid of wrongdoing andinstead learn from it, to video observe yourself and your colleagues for laterdiscussions and let the free play have a bigger role in the technology education / Syftet med studien är att bidra med kunskap kring hur 1-2 åringar utforskaroch undersöker olika bygg- och konstruktionsmaterial i den fria leken samtvilken kunskap som uppstår och delas mellan barnen. Videoobservationer haranvänts i studiens metod och sex barn, i åldrarna ett och två år, observeradesunder sin fria lek med olika materialiteter.Resultatet visar att barnens tidigare erfarenheter har betydelse för deras val avmaterial samt deras konstruerande. Förskollärarens roll blir viktig då de yngrebarnen ibland hamnar i konflikter med varandra och behöver stöttning genomatt förskolläraren ställer frågor, uppmuntrar och hjälper dem fysiskt. Barnenprovar olika lösningar i sina konstruktioner, de interagerar med varandra ochdelar sina upplevelser och de håller tålamodet uppe då de är fokuserade på attdet ska ”bli någonting” av materialet.Språket har en tydlig roll när barnen interagerar med andra barn och vuxna.Det visar sig tydligt att de barn som är mest verbala får mer bekräftelse än debarn som är yngre, mer tillbakadragna samt saknar det verbala.Rekommendationer för framtida arbete kan bestå av att inte vara rädd för attgöra misstag utan istället lära sig utav dem, att videoobservera sig själv ochsina kollegor för senare diskussion samt att den fria leken får en större roll iteknikundervisningen.

Inom skolvärlden har traditionella läromedel såsom böcker, papper och pennor alltid varit en förutsättning för att en lektion skall hållas. Idag lever vi i en mer digitaliserad värld med mycket teknik som både underlättar och effektiviserar vår vardag. Även vår skola har utvecklats och idag använder många lärare sig av olika digitala läromedel för att effektivisera undervisningen. Jag har undersökt hur elevernas delaktighet, motivation, inlärning och analysförmåga påverkas vid användning av digitala läromedel i utforskande samtal under en matematikundervisning. Detta skall göras genom en systematisk litteraturstudie där vetenskapliga artiklar kommer att studeras och bearbetas. Jag har analyserat och bearbetat olika resultat som artiklarna kommer fram till. Ökad motivation, ökad delaktighet, förbättrade elevresultat och förbättrad analysförmåga är det som utgör huvudresultatet för denna studie. / In the school world, traditional teaching aids such as books, papers and pencils have always been a prerequisite for a lesson to be held. Today, we live in a more digitalized world with a lot of technology that both facilitates and streamlines our everyday lives. Our school has also developed and today many teachers use various digital teaching materials to make teaching more efficient. I have investigated how students' participation, motivation, learning and analytical ability are affected when using digital teaching materials in exploratory conversations during a mathematics lesson. This will be done through a systematic literature study where scientific articles will be studied and processed. I have analyzed and processed various results that the articles arrive at. Increased motivation, increased participation, improved student results and improved analytical ability are the main results of this study.

I den här undersökningen har jag intresserat mig för hur elever i gymnasieämnet fotografisk bilduppfattar utformningen av sin fysiska lärandemiljö. Syftet med studien är att ur ett elevperspektivsynliggöra vilka möjligheter och begränsningar klassrummets fysiska utformning kan skapa förutforskande lärprocesser.Studien baseras på en kvalitativ metod i form av intervjuer. Sex elever vilka samtliga studerar ämnetfotografisk bild på det estetiska gymnasieprogrammet deltar i undersökningen. Detta är en relativtliten studie, endast sex respondenter, därför kan det vara på sin plats att reflektera över hurlångtgående slutsatser man kan dra av den.Resultatet visar att respondenterna menar att den fysiska miljön har betydelse för att skapa meningoch ge elever möjlighet att arbeta utforskande och därmed utveckla sin kreativitet. Betydelsefullafaktorer i studiemiljön är val av ljussättning, färgsättning, möblering och placering i klassrummetsamt lättillgängligt inspirationsmaterial. Vidare visar resultatet att en majoritet av respondenternaanser det viktigt att kunna förflytta sig mellan så att säga, olika rum i samma klassrum för att kunnaskifta metod och material under utforskande arbetsprocesser. Studien visar även elevernas behovav att det ska finnas plats för aktivitet men att klassrummet även ska erbjuda möjlighet att arbeta iavskildhet.

Mötet med matematikens utforskande sida har visat sig vara viktigt för elevernas matematiska och intellektuella utveckling. Utforskande matematik upplevs dock som svår av såväl lärare som elever, och i många klassrum dominerar istället en mer traditionell undervisning där renodlade minneskunskaper och upprepning av färdigformulerade procedurer betonas. Detta underliggande problem utgör grunden för detta arbete, i vilket jag ansluter mig till commognition-teorins diskursiva syn på lärande. Mer precist gäller mitt intresse de ögonblick då elever ger uttryck för deritualisering, med andra ord uppvisar tecken som tyder på en uppmärksamhets-förflyttning från ett rituellt (process-orienterat) till ett mer utforskande (målorienterat) förhållningssätt. Genom att, utifrån observationer, detaljstudera de mekanismer som samspelar, söker jag en förståelse av vad som är karaktäristiskt för dessa situationer. Jag finner att situationer med deritualiserande elevuttryck i synnerhet karaktäriseras av språklig och matematisk precision kring det givna uppdraget, betänketid, insisterandet på ett utforskande förhållningssätt, samt klassrumsdiskurser som präglas av uppmuntran, nyfikenhet och delaktighet. Detta resultat tyder sammanfattningsvis på att en lärares indirekta tillvägagångssätt är väl så betydelsefullt som de mer direkta uppmaningar som denne ger. Resultatet bör vara intressant för praktiserande lärare och lärarstudenter som strävar efter att i högre grad närma sig ett utforskande förhållningssätt i sin undervisning, samtidigt som det pekar på tänkbara områden för fördjupad forskning inom matematikämnets didaktik och matematiklärarutbildning. / Trace - att spåra matematiklärarutbildningen i praktiken

<p>En fallstudie inom sjukvården har genomförts där fokus legat på hur informations- och kommunikationsteknik (IKT) såsom</p><p>datorer och telefoner, skapar avbrott för personalen samt hur och om denna fragmentering av arbete kan undvikas. Tidigare</p><p>forskning om fragmenterat arbete har ofta fokuserat på tid och frekvens för avbrott, denna studie vill bryta med det</p><p>perspektivet. Det huvudsakliga datainsamlandet har bestått av 17 observationstillfällen med situerade intervjuer vid två</p><p>kirurgiska vårdavdelningar och en mottagning. Materialet har analyserats och nio brukskvaliteter har tagits fram för att</p><p>beskriva arbetet. Dessa brukskvaliteter har sedan kopplats till fragmentering och hur denna kan motverkas. De huvudsakliga</p><p>slutsatserna av studien är att IKT medverkar till en fragmentering av arbetet men att denna går att motverka. Motverkande</p><p>av fragmentering kan ske på ren interaktionsnivå men också på verksamhets- och organisationsnivå, där bland annat regler</p><p>för hur kommunikationen ser ut och hur IKT tas fram är viktiga. Studien visar på att en naiv användarcentrering vid</p><p>utveckling av IKT kan ge upphov till fragmenterat arbete för personerna som direkt och indirekt berörs av systemet.</p><p>Förutsättningarna för att skapa ett helhetsperspektiv med hjälp av tillgänglig, delad och portabel information har även visat</p><p>sig viktiga. Uppsättande av gränser mellan olika aktiviteter kan ifrågasättas och avbrott kan ha både positiva och negativa</p><p>aspekter. Det är alltså varken önskvärt eller möjligt att motverka alla typer av avbrott.</p>

The main purpose of the study is to increase the understanding of preschool teacher’s use of the visual art as a teaching method, how visual art can be used a pedagogical tool. What tools are needed to make visual arts a subject of development and exploring. Qualitative interviews have been conducted with three preschool teachers. The result shows that visual art is used as a tool in planned activities like picture by picture talks, with themes where the children are encouraged to process their personal experiences with visual art but also to visualise their experiences independently through their own creating of visual art. Preschool teacher's role also appears as central in the results, where preschool teacher selection to control and guide the children in different grade can have consequences in work with visual arts. Preschool teachers believe that children can learn and develop different ways to see, speak, feel, think and communicate through the use of visual art. The teachers believe that there is a need for a more available and visible environment to make the teaching method more explorative, where the children can use different materials and techniques for exploring and also interacting with an educator who can pose challenging questions.

No description available.