Denna studie har en fokus på lärarens arbete med problemlösning tillsammans med de yngsta skolbarnen och eleverna i årskurs F-31. Studien syftar till att synliggöra det praktiska arbetet med problemlösning och hur detta kan ske framgångsrikt i matematikklassrummet. Studiens huvudsakliga mål är att knyta an vetenskapen till lärarpraktiken och legitimera problemlösningens bidrag till utveckling och lärande i ämnet matematik. Studien baseras på vetenskapliga artiklar som uppmärksammar internationell forskning om problemlösning med en inriktning på matematik. Tillvägagångssättet är en närläsning av artiklar genom en systematisk litteraturstudie (SLS) och ett teoretiskt ramverk av Selander och Kress (2017). En diskursanalys möjliggör en tolkning av texterna genom ett utarbetat verktyg med fyra kategorier: Learning resources (Potentiella resurser), Curriculum (Syfte), Institutional norms (Institutionella mönster) och Setting (Iscensättning) samt medföljande frågor som ställs till texten. Varje kategori utgör en av fyra komponenter i den första och förberedande fasen i LearningDesignSequences (LDS-modellen). Resultatet visar att läraren på många olika sätt kan iscensätta problemlösning i matematikklassrummet. En välplanerad iscensättning skapar mening för eleverna. Resultatet pekar även på en rad framgångsrika navigerande principer/aspekter för lärare att använda i undervisningen. Litteraturstudien belyser särskilt lärarens centrala roll som framgångsfaktor och kritisk aspekt i uppdraget att sätta igång och möjliggöra lärandeprocesser hos eleverna i arbetet med problemlösning.

Inledning: Anknytningsteorin ligger till grund för hur vi relaterar till andra människor genom hela livet. Denna studie vilar på hur psykoterapeuter använder sig av anknytningsteorin på olika sätt i sitt kliniska arbete. Studien tillkom utifrån författarens intresse för hur anknytningsteorin kan användas i psykoterapi. Frågeställningar: Hur beskriver psykoterapeuter att de använder sig av anknytningsteorin i mötet med patienter? Vilka konsekvenser av anknytningsbrister ser psykoterapeuterna? Hur tänker psykoterapeuterna kring reparerande av anknytningsbrister? Metod: Denna studie har en kvalitativ ansats. Studien bygger på fyra intervjuer för att få en djupare förståelse för kring hur anknytningsteorin används i det kliniska arbetet. Intervjuerna är semistrukturerade. Resultat: Anknytningsteorin används av psykoterapeuter i det kliniska arbetet åtminstone av de personer som intervjuats i den här studien. Teorin används som ett redskap för att nå en djupare förståelse av personen de möter. Detta både genom att fundera kring hur kvaliteten på mötet är och genom att vara lyhörda för vad som sägs och hur det sägs. Diskussion: Resultaten visar att Anknytningsteorin kan vara ett stöd i arbetet med att förstå och hjälpa människor att komma vidare. Det visar även att en god anknytningsrelation kan fungera som ett skydd för senare eventuella patologier. / Introduction: This study aims to describe psychotherapists usage of the attachment-theory in their clinical work with patients and families engaged inpsychotherapy.Issues: How do psychotherapists describe their usage of the attachment-theory in their work with patients? What is the psychotherapists experience of the consequences of a deficient attachment? What do the psychotherapist think of the possibilities of repairing deficient attachment. Method: This study has a qualitative run-up. The study is based on four interviews to get a deeper understanding of how psychotherapists use theattachment-theory in their clinical work. The interviewer is semi-structured. Results: The attachment-theory is used by psychotherapists in their clinical work, at least by the psychotherapists in this study. The theory is used as an implement to get a deeper understanding of the patient. This by thinking about the quality of the meeting and by being responsive to what the patients says and how they say it. Discussion: The results shows that the attachment-theory can constitute a support in work to understand and help patients in the process to move on. It also shows that a healthy attachment can prevent later psychopathology.

Studien har sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin och har som syfte att undersöka lärares syn på utforskande samtal i svenskundervisningen i lågstadiet. I intervjuer med tre lågstadielärare ställdes frågor om hur utforskande samtal genomförs, vilken roll läraren har när de genomförs och hur de påverkar elevers språk- och kunskapsutveckling. Transkriptioner av intervjumaterialet är analyserat med en innehållsanalys och tolkats genom de sociokulturella begreppen; mediering, stöttning, appropriering och den proximala utvecklingszonen. Genom analysen kunde vi identifiera att utforskande samtal oftast sker spontant och genom olika samtalsmodeller. Stöttning identifierades som centralt för att genomföra utforskande samtal. Språk- och kunskapsutvecklingen leds framåt när elever behärskar de verktyg som används och när de blir utmanade på rätt nivå. Vidare tycks utforskande samtal leda till ökad motivation och utvecklandet av elevers kommunikativa förmåga.

<p>Denna rapport är en fallstudie som återspeglar framtagandet av en webbplats åt det norska Diabetesforbundet. Webbplatsen är ett community där personer skapar användarkonton och interagerar med varandra med hjälp av ett antal funktioner som finns att tillgå. Då själva utvecklingen av webbplatsen har varit huvudmålet med examensarbetet fokuserar denna rapport på att förklara den praktiska implementeringen. De tekniker och metoder som använts i det praktiska arbetet såsom kontextuellt utforskande och användbarhet definieras och förklaras för att sedan användas vid argumentation kring designval för webbplatsen. Den utvecklingsmetod som använts i det praktiska arbetet har varit en Agile Software Development-metod som kallas Extreme Programming. Denna metod fokuserar på parprogrammering, kontinuerlig testning och utveckling med många delmål. Slutsatser om bland annat webbstandarder, webbläsarkompatibilitet, användbarhet och säkerhet kommer även att presenteras och all kod följer de standarder som satts upp av W3C för XHTML 1.0 Strict och CSS Level 3.</p> / <p>This thesis takes form of a case study which reflects on the development of a website for Diabetesforbundet, the Norwegian Diabetes Association. The website is a community where people can create accounts and use a number of different functions to interact with each other. The focus of this thesis lies in explaining the practical implementation of the website since this aspect is the main purpose of our degree project. We define and explain the techniques and methods used in the practical work like Contextual Inquiry and usability and thereafter put them to use to explain our design choices on the website. The development methodology we have chosen for the practical aspect of this degree project is Extreme Programming. This software development methodology focuses on pair programming, continual testing and incremental implementation. Conclusions made on web standards, web browser compatibility, usability and security will be presented and all written code follows the standards set by W3C for XHTML 1.0 Strict and CSS Level 3.</p>

Denna rapport är en fallstudie som återspeglar framtagandet av en webbplats åt det norska Diabetesforbundet. Webbplatsen är ett community där personer skapar användarkonton och interagerar med varandra med hjälp av ett antal funktioner som finns att tillgå. Då själva utvecklingen av webbplatsen har varit huvudmålet med examensarbetet fokuserar denna rapport på att förklara den praktiska implementeringen. De tekniker och metoder som använts i det praktiska arbetet såsom kontextuellt utforskande och användbarhet definieras och förklaras för att sedan användas vid argumentation kring designval för webbplatsen. Den utvecklingsmetod som använts i det praktiska arbetet har varit en Agile Software Development-metod som kallas Extreme Programming. Denna metod fokuserar på parprogrammering, kontinuerlig testning och utveckling med många delmål. Slutsatser om bland annat webbstandarder, webbläsarkompatibilitet, användbarhet och säkerhet kommer även att presenteras och all kod följer de standarder som satts upp av W3C för XHTML 1.0 Strict och CSS Level 3. / This thesis takes form of a case study which reflects on the development of a website for Diabetesforbundet, the Norwegian Diabetes Association. The website is a community where people can create accounts and use a number of different functions to interact with each other. The focus of this thesis lies in explaining the practical implementation of the website since this aspect is the main purpose of our degree project. We define and explain the techniques and methods used in the practical work like Contextual Inquiry and usability and thereafter put them to use to explain our design choices on the website. The development methodology we have chosen for the practical aspect of this degree project is Extreme Programming. This software development methodology focuses on pair programming, continual testing and incremental implementation. Conclusions made on web standards, web browser compatibility, usability and security will be presented and all written code follows the standards set by W3C for XHTML 1.0 Strict and CSS Level 3.

The purpose of this scientific essay is to seek answers to how I as a preschool teacher can teach and create conditions for the children to develop an interest in science and sustainable development. Based on the first story where children play in freedom in nature, I wonder what role children's free exploration plays for learning in science and sustainable development. The other stories depict two teaching collection situations, one of which depicts some children who lose interest in the subjects, and the other depicts when my control is partially lost. The question is therefore how I as a preschool teacher can develop my didactic ability where the children's influence and interest is maintained in the activities. I also investigate how I as a preschool teacher can work with the preschool environment and through which activities I can create interest and understanding for sustainable development. The essay's research method is essay writing with reflective text linked to three stories. The reflection part consists of own reflections and with the help of scientific studies in science and sustainable development as well as the preschool curriculum. Theoretical concepts used are free exploration, didactics, children's influence, the importance of play, the role of the preschool teacher, recycling, activities and experiments. The study shows that children's free exploration of nature is important and significant for connecting with it and arousing the desire to explore it, where the feeling of wonder, fascination and reverence can emerge. By interacting with the children and taking their perspective in playful ways where the children are active, I can develop my didactic ability. With that starting point, I can ask didactic questions based on my knowledge and work in small groups. The work with sustainable development in the preschool environment can consist of space for recycling, cultivation boxes, compost and recycling of rainwater and different materials, to do different activities in the business, such as different water experiments and the carbon cycle. Support structure and continuing education are also included in the subject. / Syftet med denna vetenskapliga essä är att söka svar på hur jag som förskollärare kan undervisa och skapa förutsättningar för barnen att utveckla intresse för naturvetenskap och hållbar utveckling. Med utgångspunkt från den första berättelsen där barnen leker i frihet i naturen, frågar jag mig vilken roll barns fria utforskande spelar för lärande i naturvetenskap och hållbar utveckling. De andra berättelserna skildrar två undervisande samlingssituationer, varav den ena gestaltar några barn som tappar intresset i ämnena, och den andra skildrar när min kontroll delvis förloras. Frågeställningen lyder därför hur jag som förskollärare kan utveckla min didaktiska förmåga där barnens inflytande och intresse bibehålles i aktiviteterna. Jag undersöker även hur jag som förskollärare kan arbeta med förskolans miljö och genom vilka aktiviteter kan jag skapa intresse och förståelse för hållbar utveckling. Uppsatsens undersökningsmetod är essäskrivning med reflekterande text kopplat till tre berättelser. Reflektionsdelen utgörs av egna reflektioner och med hjälp av vetenskapliga studier inom naturvetenskap och hållbar utveckling samt förskolans läroplan. Teoretiska begrepp som används är fritt utforskande, didaktik, barns inflytande, lekens betydelse, förskollärarens roll, återvinning, aktiviteter och experiment. Undersökningen visar att barnens fria utforskande i naturen är viktig och betydelsefull för att knyta an till den och väcka lusten att utforska den, där känslan av förundran, fascination och vördnad kan växa fram. Genom att interagera med barnen och inta deras perspektiv under lekfulla former där barnen är aktiva kan jag utveckla min didaktiska förmåga. Med den utgångspunkten kan jag ställa didaktiska frågor utifrån mina kunskaper och arbeta i mindre grupper. Arbetet med hållbar utveckling i förskolemiljön kan bestå av plats för återvinning, odlingslådor, kompost och återvinning av regnvatten och olika material, för att göra olika aktiviteter i verksamheten, som till exempel olika vattenexperiment och kolets kretslopp. Även stödstruktur och fortbildning finns i ämnet.

The project has the purpose of designing and developing a wearable haptic device for experiencing music through tactile vibrations on the body, and the result is the product concept BEATHOVEN and a completely new way of experiencing music.  Music is powerful, it touches our soul and gives form to our emotions. It captures the inner landscape of our minds, resonating in endless colours and nuances and shares it with others. Music has been a part of the human species for over 40 000 years and has played a fundamental role in our evolution and society; it is believed that we sang before we even spoke. Music, along with its aesthetic qualities, has throughout history been closely tied to our auditory perception. It was originally created and designed for listeners and has long been considered as something for the hearing. That perspective is starting to get more and more blurred out, however, and music is stepping out of auditory exclusivity. The general view of music today excludes over five percent of the world's population: people with disabling hearing loss. Hearing loss can impact a person’s life in many ways and one major impact is their ability to communicate with others. Music is another form of communication, and it is one where all of these people have thus far been excluded. The goal of this project is to design and develop a product that includes more people in music.  The project is carried out in collaboration with Pariception, a company specialized in research and development of assistive devices for people with deafblindness, and stems from one of their existing products: Good Vibrations. Good Vibrations is a wearable device for experiencing music through vibrations; it is a completely unique product and differs from all other solutions on the market. There are some brands, such as SubPac and Woojer, who have developed tactile music accessories, but these products are focused on enhancing a listening experience. Good Vibrations and BEATHOVEN are unique because they aim to convey the full musical experience and to be used independently from hearing. The current project brings Good Vibrations back to its basic concept idea, to redefine, refine, and design it into a usable, viable, and desirable consumer product: BEATHOVEN.   The project is made up of three main parts; to understand how the vibrotactile experience of music can be designed into a meaningful product, to understand how music can be conveyed through vibrotactile sensations on the body, and to know where on the body the vibrations should be conveyed to optimize the experience. To do this, we have created our own approach, adopting a mix of different design approaches such as design-driven innovation, human-centered design, embodied design, and aesthetic exploration. Research strongly indicates that it is possible to perceive aesthetic qualities within music through other senses than hearing, for example through stimuli such as tactile vibrations. To aid us in the development of the product, and to explore the aesthetic qualities of vibrations, we have defined a new research subject called Vibraesthetics.  The project has resulted in BEATHOVEN, a product concept featuring five vibrotactile actuators distributed to the chest and the neck. The product takes the input from any song or piece of music and transposes its frequencies to fit within 5-1000 Hz, which is the general range of human tactile perception. The music is further divided into three registers and distributed to separate and dedicated actuators. Some of the artist's original intentions with the music may be altered, but the richness of the experience is still there and available to anyone, regardless of their hearing abilities. / Målet med projektet är att utveckla och designa en bärbar haptisk produkt för att uppleva musik genom taktila vibrationer på kroppen. Resultatet av projektet är produktkonceptet BEATHOVEN och ett helt nytt sätt att uppleva musik.  Musik är kraftfull, det berör vår själ och sätter form på våra känslor. Det fångar vårt inre landskap, resonerar i oändliga färger och nyanser och delar det med andra. Musik har varit en del av den mänskliga arten i över 40 000 år och har spelat en grundläggande roll i vår utveckling och i vårt samhälle; mycket tyder på att vi sjöng innan vi ens började prata. Musik, tillsammans med dess estetiska kvalitéer, har genom historien varit nära knuten till vår hörsel. Den skapades ursprungligen och designades för lyssnare och har länge ansetts vara något för just hörseln. Den här synen på musik börjar dock mer och mer suddas ut, och nya sätt att uppleva musiken får ta plats. Genom den allmänna synen på musik vi har i dag utesluts dock över fem procent av världens befolkning: personer med nedsatt hörsel. Hörselnedsättning kan påverka människors liv på flera sätt och en viktig inverkan är på förmågan att kommunicera med andra. Musik är en annan form av kommunikation, en form där alla dessa människor hittills har blivit exkluderade. Målet med detta projekt är att designa och utveckla en produkt som inkluderar fler personer i musik.  Projektet genomförs i samarbete med Pariception, ett företag specialiserat på forskning och utveckling av hjälpmedel för personer med dövblindhet, och grundar sig i en av deras befintliga produkter: Good Vibrations. Good Vibrations är en bärbar produkt som möjliggör upplevelsen av musik genom taktila vibrationer; det är en helt unik produkt i sig och skiljer sig från alla andra lösningar som finns på marknaden idag. Det finns ett fåtal aktörer, som SubPac och Woojer, som har utvecklat taktila musiktillbehör, men de är enbart inriktade på att förstärka upplevelsen för den som redan hör. Good Vibrations och BEATHOVEN är unika av sitt slag då de eftersträvar att förmedla den fulla musikupplevelsen, oberoende av hörseln. I det här projektet tar vi Good Vibrations tillbaka till sin kärna, för att sedan omdefiniera, förfina och utforma den till en användbar, fungerande och åtråvärd konsumentprodukt: BEATHOVEN.  Projektet består av tre huvuddelar; att förstå hur musikens vibrotaktila upplevelse kan designas till en meningsfull produkt, att förstå hur musik kan förmedlas genom vibrotaktila förnimmelser på kroppen, samt att veta var på kroppen vibrationerna ska förmedlas för att optimera upplevelsen. För att göra detta, har vi skapat ett eget tillvägagångssätt, där vi har kombinerat olika designmetoder så som; design-driven innovation, människocentrerad design, embodied design och estetisk utforskning. Forskning visar starkt på att det är möjligt att uppleva estetiska egenskaper inom musiken genom andra sinnen än hörseln, till exempel genom taktila vibrationer. För att hjälpa oss i utvecklingsarbetet av produkten och för att bättre undersöka och förstå vibrationernas estetiska egenskaper har vi definierat ett nytt forskningsämne som heter Vibroestetik.  Resultatet av projektet är BEATHOVEN, ett produktkoncept bestående av vibrotaktila aktuatorer fördelade på bröstet och nacken. Produkten översätter vilken låt eller musik som helst och transponerar ner den till ett område på 5-1000 Hz, vilket är det allmänna omfånget för vår huds taktila uppfattningsförmåga. Musiken är sedan uppdelad i tre register och distribueras till separata aktuatorer. En viss del av konstnärens ursprungliga tankar och idéer med musiken kan förändras eller filtreras bort, men upplevelsens rikedom finns fortfarande kvar och är tillgänglig för alla, oavsett deras hörsel.

I takt med att organisationers omgivande miljö beskrivs som alltmer dynamisk, ökar kritiken mot den budgeteringen, då budget anses var ett statiskt ekonomistyrningsverktyg. Trots medhållet som kritiken får visar empiriska studier att få företag faktiskt överger budget som huvudsakligt planerings- och kontrollverktyg (Sandalgaard 2012; Ekholm &amp; Wallin 2000; Dokulil, Zlámalová &amp; Popesko 2017). Till följd av Covid-19-pandemin under år 2020 förlorande många marknader sin förutsägbarhet vilket resulterade i osäkra omgivningar för många organisationer och branscher. Bilförsäljningen visade en hög variation under pandemiåret. Först tappade marknaden 40% av försäljningen och några månader senare fick den uppgång som täckte upp för de föregående förlorade intäkterna. Marknaden upplevde därmed en berg-och-dal-bana som ger insikt i hur budgetens praktiska användning sammanfaller med kritiserade svagheter. Genom att använda fem av de främsta argumenten i kritiken mot budgetering undersöker studien hur budgeten påverkas hos svenska bilåterförsäljare. Detta illustrerar behovet som bilåterförsäljarna har i en bransch vars omgivning påverkats av en oväntad osäkerhet. Sju bilåterförsäljare kontaktades och intervjuades i syfte att tillhandahålla den empiriska datan som i efterhand kompletterades genom de utvalda återförsäljarnas årsredovisningar. Genom detta urvalet utforskar studien en variation i behovet av budgeten. Studien kommer bland annat fram till att budgeten och dess komplement samspelar för att tillgodose de observerade bilåterförsäljarnas individuella behov av planering och kontroll. / The critique of budgeting has been growing louder during recent years as the influencing factors in the organizational environment is increasingly described as dynamic, while budgeting itself is seen as a static appliance in organizational management. However, despite the support this critique receives, empirical evidence shows that few companies actually abandon budgeting as one of their main tools for planning and control in financial management (Sandalgaard 2012; Ekholm &amp; Wallin 2000; Dokulil, Zlámalová &amp; Popesko 2017). Due to the Covid-19 pandemic year 2020, the wide consumer market lost its predictability, thus making it an uncertain environment for a majority of companies to act in. Sales of cars showed a wide variety during the pandemic year. First a decline of 40% in sales in the overall market and then an upswing which made up for previous loss. The car market had therefore experienced an interchangeable environment which contribute to giving insight to how the praxis of the budget coincide with the criticism. Using five of the main points in the critique against budgeting, the research area of this study, car retailers, were chosen to illuminate the need for the budget of retailers in an industry unexpectedly affected by uncertainty in the environment. Seven car retailer companies were contacted and interviewed to provide the empirical data which were later supplemented by the chosen companies’ annual reports. Through this selection this study explores a variety in the need for the budget. The results include that there is an interaction between the budget and the budget complement to satisfy the observed car retailers' individual needs of planning and control. This study is written in Swedish.

Short attention spans are a growing phenomenon, impacting users in their daily interactions with technology. While there have been studies in the field of HCI on how to design for directing or maximizing user attention, few have focused on users with short attention spans and their felt experiences. To fill this research gap, this study employed a user-centered design approach involving a pre-study and a workshop concerning web design. A thematic analysis of the data revealed ten themes which, among other things, dealt with web navigation, overwhelming interfaces and distractions. The results showed that attention is an embodied experience and relying solely on quantitative data, such as eye tracking, may not provide a complete understanding of it. Therefore, involving those affected in the design process can assist designers in creating the best possible experience, aligning with the end-users’ own definition of what constitutes a good experience. Additionally, designers should adapt to minimalist design principles to meet the needs of this user group. This paper contributes to research by giving in-depth insights into the felt experiences of short attention spans, and how these experiences may be designed for. / Korta uppmärksamhetspann är ett växande fenomen som påverkar användare i deras dagliga interaktioner med teknologi. Även om det har gjorts studier inom HCI om hur man designar för att rikta eller maximera användares uppmärksamhet, har få fokuserat på användare med korta uppmärksamhetspann och deras erfarenheter. För att bidra med kunskap inom detta område, använde denna studie en användarcentrerad designmetodik som innefattade en förstudie och en workshop om webdesign. En tematisk analys av datan resulterade i tio teman som bland annat handlade om webnavigering, överväldigande gränssnitt och distraktioner. Resultatet visade att uppmärksamhet är en förkroppsligad upplevelse och att enbart förlita sig på kvantitativ data såsom eye-tracking inte nödvändigvis ger en fullständing representation. Involvera de berörda i designprocessen kan därför hjälpa designers att skapa den bästa möjliga upplevelsen, i linje med slutanvändarnas egen definition av vad som utgör en god upplevelse. Dessutom bör designers använda sig av minimalistiska designprinciper för att tillgodose behoven hos denna användargrupp. Denna artikel bidrar till forskningen genom att ge inblickar i de upplevda erfarenheterna av korta uppmärksamhetspann och hur dessa erfarenheter kan designas för.

Biodiversity surveys conducted by consulting firms generate valuable biodiversity data. However, the full potential of this data remains untapped without proper structuring and integration into a collaborative network of shared data. This thesis addresses the lack of studies exploring data management in biodiversity surveys and the specific requirements for data structuring. The objective of this Bachelor’s thesis is to introduce the concepts of data management in biodiversity surveys and collaborative data sharing, which have gained scientific popularity due to advancements in data-driven technologies and growing public interest in environmental sustainability. Using a qualitative and exploratory approach based on the Design Science Research paradigm, this research draws general conclusions on data management practices in biodiversity surveys and identifies the requirements for new data standards. The findings of this thesis serve as a starting point for ongoing efforts toward establishing a standardised structure for biodiversity survey data. Such a structure would enable meaningful insights through data-driven technologies and facilitate integration into a collaborative network of shared data. By addressing the gap in understanding data management and data standards in biodiversity surveys, this research contributes to the effective utilization of biodiversity data, ultimately supporting the achievement of sustainability goals. / Naturvärdesinventeringar utförda av konsultfirmor i Sverige genererar en betydande mängd biodiversitetsdata. För att utnyttja värdet av denna data fullt ut är strukturerad hantering och öppen samverkan och delning av data inom öppna data-ekosystem avgörande. Genom att organisera och standardisera datan på ett enhetligt sätt blir den mer användbar och kan bidra till att uppnå globala och nationella hållbarhetsmål. Trots behovet finns det brist på studier som fokuserar på datahantering vid Naturvärdesinventeringar och specifikt specificerar kraven för strukturerad hantering av data. Detta kandidatarbete introducerar ämnet datahantering från Naturvärdesinventeringar samt delning av data inom öppna data-ekosystem. Dessa ämnen har blivit alltmer populära inom forskningen på grund av framstegen inom datadrivna teknologier och det ökande allmänna intresset för miljömässig hållbarhet. Med en kvalitativ och utforskande metod baserad på Design Science Research-paradigmet drar denna forskning generella slutsatser om god praxis för datahantering vid Naturvärdesinventeringar samt identifierar krav som behöver uppfyllas för att kunna dela datan inom öppna data-ekosystem. Resultaten av detta arbete utgör en grund för fortsatt arbete mot att etablera en standardiserad struktur för biodiversitetsdata från Naturvärdesinventeringar. En sådan struktur skulle möjliggöra djupare insikter genom datadrivna teknologier samt underlätta integreringen av data inom öppna data-ekosystem. Genom att belysa kunskapsbristen inom datahantering och datastandarder vid Naturvärdesinventeringar bidrar detta arbete till en effektivare användning av biodiversitetsdata och stödjer därmed arbetet med att uppnå hållbarhetsmålen.