Syftet med uppsatsen är att undersöka hur två reseföretag i förtroendekris bemöter kritik via Twitter samt vilka strategier inom den image reparerande diskursen de använder sig av. Studien ämnar även ta fasta på om det finns ett mönster bakom bemötandet. För att uppfylla uppsatsens syfte har två frågeställningar formulerats: · Hur bemöter SJ och SAS kritik på Twitter? · Verkar företagen vara medvetna om valda strategiers möjliga effekter? För att genomföra denna undersökning utfördes först en förundersökning där antalet dialoger mellan företagen och dess kunder sammanställdes samt dialogernas längd och antalet aktörer räknades. Till huvudundersökningen studeras 20 dialoger innehållande kritik som låg närmast i tiden. För att studera dessa använde vi oss av en kvalitativ textanalys. De viktigaste resultaten visar att båda reseföretagen tillämpar liknande strategier i situationer där de kritiseras för händelser av liknande karaktär. De mest använda strategierna var för både SJ en SAS av ignorerande eller förnekande karaktär, två strategier som i denna studie har kategoriserats som avståndstagande strategier. Den huvudsakliga slutsatsen i uppsatsen är att den valda strategin inte påverkar ett företags rykte så mycket som sättet själva strategin tillämpas på. / Aim: The purpose of this paper is to examine how two travel companies in different kinds of crises respond to criticism through social media, more specifically on Twitter. The paper also aims to identify whether crises of various kinds in the travel industry are met by specific image repair strategies. If possible one aim is also to take note if there is a certain relationship between chosen strategy and the impact on the examined companies reputation. Material and Method: The first part of the research consists of a preliminary investigations where the two companies tweets is counted and measured in order to get an overall picture of their activity on Twitter. This part of the research was based on one week ́s activity per company and the tweets were recalculated to get average numbers. The qualitative part represents the key study of this research and the material consisted of the 20 latest dialogues where customers expressed criticism and complaints directed to the companies SJ and SAS. Main Results: The main results of this research found that the two companies applied similar strategies in situations when accused for incidents of resembling nature. The most used strategies was for both SJ an SAS of ignoring or denial character, two strategies that in this research was categorized as renunciative strategies. The main conclusion this essay found is that the chosen strategy does not impact a company’s reputation as much as the application of the strategy.

Inledning: Anknytningsteorin ligger till grund för hur vi relaterar till andra människor genom hela livet. Denna studie vilar på hur psykoterapeuter använder sig av anknytningsteorin på olika sätt i sitt kliniska arbete. Studien tillkom utifrån författarens intresse för hur anknytningsteorin kan användas i psykoterapi. Frågeställningar: Hur beskriver psykoterapeuter att de använder sig av anknytningsteorin i mötet med patienter? Vilka konsekvenser av anknytningsbrister ser psykoterapeuterna? Hur tänker psykoterapeuterna kring reparerande av anknytningsbrister? Metod: Denna studie har en kvalitativ ansats. Studien bygger på fyra intervjuer för att få en djupare förståelse för kring hur anknytningsteorin används i det kliniska arbetet. Intervjuerna är semistrukturerade. Resultat: Anknytningsteorin används av psykoterapeuter i det kliniska arbetet åtminstone av de personer som intervjuats i den här studien. Teorin används som ett redskap för att nå en djupare förståelse av personen de möter. Detta både genom att fundera kring hur kvaliteten på mötet är och genom att vara lyhörda för vad som sägs och hur det sägs. Diskussion: Resultaten visar att Anknytningsteorin kan vara ett stöd i arbetet med att förstå och hjälpa människor att komma vidare. Det visar även att en god anknytningsrelation kan fungera som ett skydd för senare eventuella patologier. / Introduction: This study aims to describe psychotherapists usage of the attachment-theory in their clinical work with patients and families engaged inpsychotherapy.Issues: How do psychotherapists describe their usage of the attachment-theory in their work with patients? What is the psychotherapists experience of the consequences of a deficient attachment? What do the psychotherapist think of the possibilities of repairing deficient attachment. Method: This study has a qualitative run-up. The study is based on four interviews to get a deeper understanding of how psychotherapists use theattachment-theory in their clinical work. The interviewer is semi-structured. Results: The attachment-theory is used by psychotherapists in their clinical work, at least by the psychotherapists in this study. The theory is used as an implement to get a deeper understanding of the patient. This by thinking about the quality of the meeting and by being responsive to what the patients says and how they say it. Discussion: The results shows that the attachment-theory can constitute a support in work to understand and help patients in the process to move on. It also shows that a healthy attachment can prevent later psychopathology.